Working Paper No. 1063

The Impact of Entrepreneurship Education in High School on Long-Term Entrepreneurial Performance

Entreprenörskapsutbildning leder till mer företagande och högre företagsinkomster

Publicerad: 26 mars 2015Antal sidor: 30Nyckelord: Entrepreneurship Education; Quasi-experiment; PerformanceJEL-koder: D22; L25; L26
Publicerad version

The Impact of Entrepreneurship Education in High School on Long-Term Entrepreneurial Performance Niklas Elert, Fredrik Andersson och Karl Wennberg


Hur påverkar entreprenörskapsutbildning företagande senare i livet? Utbildningskonceptet UF-företagande riktar sig till gymnasieelever och ger dem möjlighet att under ett läsår starta, driva och avveckla ett eget företag – ett så kallat UF-företag. Studien jämför elever som drivit UF-företag under gymnasiet med liknande individer som inte gjort det. Vi finner att UF-deltagande leder till högre sannolikhet att starta företag och högre företagsinkomster. Däremot har det ingen effekt på företagens överlevnad.

Trots ett växande intresse är lite känt om de långsiktiga effekterna av entreprenörskapsutbildningar, särskilt avseende utbildningar riktade till studenter som går i grundskolan eller gymnasiet. Det är därför svårt att veta om kurserna faktiskt främjar entreprenörskap (nyföretagande), och om de stora summor som satsas världen över är välanvända pengar.

Tidigare studier är metodologiskt svaga
Studier som använder kvasiexperimentella metoder brukar finna svaga eller icke-existerande effekter av entreprenörskapsutbildningar på intentioner att bli företagare och andra kortsiktiga utfall. Däremot tycks utbildningarna kunna stimulera viktiga icke-kognitiva egenskaper, som tålamod och kreativitet. Få studier använder en rigorös forskningsdesign för att studera om utbildningarna leder till mer företagande och hur det går för dessa företag på lång sikt. De studier som analyserar sådana utfall begränsas oftast av små urval och korta undersökningsperioder, samtidigt som de inte kan kontrollera för självselektion bland kursdeltagarna.

Unika data på entreprenörskapsutbildning
Vi undersöker effekten av UF-företagande, ett utbildningskoncept som integreras i undervisningen på många gymnasieskolor i Sverige. Under ett läsår får eleverna praktisk erfarenhet i att starta, driva och avveckla ett företag. Vi följer tre kohorter av studenter som drev UF-företag i mitten av 1990-talet för att undersöka de långsiktiga effekterna av programmet. Det rör sig om flera tusen individer. För att minska selektionsproblemen matchar vi dessa UF-alumner med liknande individer som inte drev UF-företag men hade samma sannolikhet att göra det enligt ett antal underliggande variabler.

Lång uppföljningsperiod
Vi följer individerna upp till 16 år efter examen, och undersöker hur programmet påverkade sannolikheten för dem att starta företag, vilka inkomster de fick från dessa företag och företagens överlevnadsmöjligheter. Våra resultat indikerar att UF-företagande ökade sannolikheten för individer att starta företag med upp till 30 procent, och att deras inkomster från dessa var 10 procent högre än för jämförbara individer. Vi finner däremot ingen effekt av UF-företagande på företagens överlevnad. Vi tolkar detta som att dessa individer har högre alternativkostnad för att driva företag eftersom de samtidigt har bättre möjligheter som anställda, vilket är i linje med vad tidigare studier funnit.


IFN Working Paper nr 1063, ”The Impact of Entrepreneurship Education in High School on Long-Term Eentrepreneurial Performance” är författat av Niklas Elert, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), tillsammans med Fredrik Andersson, Statistiska Centralbyrån, och Karl Wennberg, Handelshögskolan i Stockholm. Vill du veta mer? Kontakta Niklas Elert på e-post: niklas.elert@ifn.se.

Niklas Elert

Kontakt

Tel: 08 665 4583
niklas.elert@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se