Working Paper No. 1083

Renovatio Monetae: Gesell Taxes in Practice

Skatt på pengar ger cykliskt inflationsmönster

Publicerad: 8 september 2015Antal sidor: 53Nyckelord: Seigniorage; Gesell tax; Periodic re-coinage: Cash-in-advance modelJEL-koder: E31; E42; E52; N13

Renovatio Monetae: Gesell Taxes in Practice Roger Svensson och Andreas Westermark


Så kallade Gesell-skatter, d.v.s. skatter på penninginnehav, har föreslagits som ett medel för att motverka deflation då centralbankernas styrräntor är låga. Men en liknande skatt praktiserades redan under medeltiden. Mynt drogs in och präglades om med jämna mellanrum mot en avgift i beskattningssyfte.

Vi visar teoretiskt att en sådan skatt orsakar temporära och återkommande prisstegringar. Systemet fungerar om avgiften är tillräckligt låg och om tiden mellan indragningarna är tillräckligt lång.

Den tyske ekonomen Silvio Gesells idé från 1906 att beskatta penninginnehav har återupplivats. Tanken är att en sådan skatt ska göra det kostsamt att hålla kontanter vilket ger centralbanken större utrymme att sänka räntan för att öka inflationstakten. I princip skulle en sådan skatt göra det möjligt att sänka räntan betydligt under noll.

Vad många inte vet är att en liknande skatt på penninginnehav praktiserades under nästan 200 år i det medeltida Europa. Förfarandet kallades Renovatio Monetae eller periodiska myntindragningar.

Outforskat fenomen
Periodiska myntindragningar kunde ske årligen i det medeltida Europa och innebar att gamla mynt förklarades ogiltiga och växlades in mot nya till en fast avgift. En vanlig avgift var fyra gamla mynt mot tre nya. Syftet med myntindragningarna var att dra in en monetär skatt till myntherren. Trots att tidsbegränsade mynt existerade i stora delar av Europa under nästan 200 år, har konsekvenserna av detta monetära fenomen inte analyserats inom ekonomisk forskning.

Cykliskt prismönster
I en teoretisk modell, som bygger på att man behöver kontanter för att kunna konsumera i nästa tidsperiod, analyserar vi konsekvenserna av en sådan skatt. Modellen visar att priserna på konsumtionsvaror stiger under myntens giltighetsperiod fram till nästa indragning för att sedan sjunka i samband med indragningen. Detta prismönster är cykliskt.

Ett annat resultat är att systemet med indragningar fungerar och genererar intäkter till myntherren om vissa villkor uppfylls. Villkoren är att avgiften måste vara tillräckligt låg, tidsavståndet mellan indragningarna tillräckligt långt och myntherren måste anstränga sig tillräckligt mycket för att ta fast och bestraffa individer som använder ogiltiga mynt.

Hög skatt ger låg inväxling
Den teoretiska modellen förutspår att man blir mindre villig att växla in gamla mynt mot nya ju högre skatten är. Detta resultat får visst stöd i empirin om man studerar medeltida myntfynd. Myntfynd från områden med hög beskattning innehåller nämligen många fler olika mynttyper än myntfynd från områden med låg beskattning. I det senare fallet innehåller fynden ofta bara en mynttyp, vilket indikerar att folk växlade in nästan alla gamla mynt.

 


IFN Working Paper nr 1083, "Renovatio Monetae: Gesell Taxes in Practice", är författat av Roger Svensson (IFN) och Andreas Westermark (Sveriges Riksbank). Kontakta Roger på e-post roger.svensson@ifn.se, om du vill veta mer.

Roger Svensson

Kontakt

Tel: 08 665 4549
Mobil: 070 491 0166
roger.svensson@ifn.se

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssynen och pedagogiken

135087438-origpic-201a45.jpg_0_0_100_100_250_391_85.jpg

Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv. 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se