Working Paper No. 1088

The National Wealth of Sweden, 1810–2014

När blev Sverige rikt? Nationalförmögenheten under 200 år

Publicerad: 7 oktober 2015Antal sidor: 38Nyckelord: National wealth; Household portfolios; Saving; Pension wealth; Economic historyJEL-koder: E21; H31; N33; N34

The National Wealth of Sweden, 1810–2014 Daniel Waldenström


Denna uppsats presenterar en ny databas över den svenska nationalförmögenheten och dess utveckling under de senaste 200 åren. Studien innehåller en beskrivning av de källor och metoder som använts, men ger också en översiktlig bild av hur rikt Sverige har varit genom historien.

När ekonomer beskriver välståndets nivå och utveckling i länder görs detta oftast i termer av inkomst, konsumtion eller liknande ekonomiska flödesmått. Men hur rika eller fattiga vi är kan även uttryckas i termer av hur mycket resurser, d.v.s. tillgångar och skulder, vi förfogar över. I denna uppsats presenteras en ny databas, Swedish National Wealth Database (SNWD), som innehåller årliga data över Sveriges nationalförmögenhet och dess komponenter sedan 1800-talet.

Omfattande och nedladdningsbara data
Den nya databasen innefattar balansräkningar för både privat och offentlig sektor, allt i rådande marknadspriser efter avräkning av inhemska och utländska skulder. Dessutom innehåller databasen nya årliga serier över sparande (nationellt, privat, offentligt) och hushållens disponibla inkomster över hela perioden. Alla data är fritt nedladdningsbara och i ett separat Appendix finns detaljer om dataserier, källor och metoder.

Hur rikt är då Sverige? År 2014 är Sveriges nationalförmögenhet 17,6 biljoner kronor, varav nästan nio tiondelar är privatägd medan den offentliga sektorn endast står för en dryg tiondel. Hushållens nettoförmögenhet 2014 är 15 biljoner, eller ca 2 miljoner kr per vuxen individ. Siffran kan tyckas hög, men här ingår även alla fonderade pensionstillgångar i privata och offentliga system.

Kartläggning av nettotillgångar och förmögenhetskvot
När blev då Sverige rikt? Det finns flera sätt att besvara denna fråga utifrån den nya databasen. En variant är att se hur mycket nettotillgångar vuxna svenskar hade i jämförelse med andra västländer. Uppsatsen visar att svenskarna var relativt fattiga fram till världskrigsperioderna på 1900-talet då de andra rika länderna tappade mycket kapital och Sverige kom ikapp. Under 1960-, 1970 och 1980-talen tappade svenskarna återigen i relativa termer, medan uppgången sedan 1990-talet varit mycket kraftig. Idag är svenskarnas genomsnittsförmögenhet väl i nivå med övriga västvärldens.

Ett annat sätt att beskriva nationalförmögenhetens utveckling är som andel av nationalinkomsten, alltså som en förmögenhetskvot. Denna kvot har skiftat genom historien: den ökade från 300 till 500 procent från mitten till slutet av 1800-talet, sjönk under 1900-talet till nästan 200 procent runt 1980 för att idag återigen närma sig en nivå på 400-500 procent. Det är stora fluktuationer, dock inte lika stora som tidigare studier funnit för Frankrike och Storbritannien.

Orsakerna till den fluktuerande förmögenhetskvoten är flera. I Sveriges fall verkar ett lågt sparande förklara det mesta av 1800-talets låga nivåer. Den negativa trenden under 1900-talet beror på en kombination av sjunkande kapitalvärden till följd av kriser, beskattning och reglering, och stigande inkomstnivåer på grund av breda utbildningsreformer och teknologisk utveckling.

Långa historiska dataserier över aggregerade förmögenheter kan ge ny kunskap om viktiga frågor i den svenska ekonomiska historien. Förhoppningsvis kommer intresset för dessa frågor öka inom ekonomisk forskning och politiken nu när svenskarnas tillgångar och skulder blivit bättre kartlagda.


IFN Working Paper nr 1088, "The National Wealth of Sweden, 1810–2014", är författat av Daniel Waldenström, Natonalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Daniel Waldenström, daniel.waldenstrom@nek.uu.se om du vill veta mer.

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se