Working Paper No. 1091

Does Gender Diversity Promote Non-Conformity?

Könsbalansering minskar inte grupptrycket

Publicerad: 20 oktober 2015Antal sidor: 42Nyckelord: Conformity; Gender Differences; Group Composition; SkillJEL-koder: C90; D02; D71; D83; J16

Does Gender Diversity Promote Non-Conformity? Makan Amini, Mathias Ekström, Tore Ellingsen, Magnus Johannesson och Fredrik Strömsten


En viktig trend i dagens samhälle är en ökad andel kvinnor i beslutsfattande organ, inom såväl politik som näringsliv. En vanlig uppfattning är att grupper som består av individer med olika bakgrund, till exempel med avseende på kön, fattar bättre beslut på grund av att socialt tryck inom gruppen antas minska och att fler åsikter därmed kan ventileras. Baserat på två experiment finner vi dock inget stöd för att individer i könsbalanserade grupper är mindre benägna att påverkas av grupptryck än individer i samkönade grupper.

Andelen kvinnliga parlamentariker i världen har ökat från 3 procent efter andra världskriget till 22 procent år 2015, och i Sverige är andelen nu 44 procent. Utvecklingen går långsammare i näringslivet, men vi ser samma tendens även där. Till exempel ökade andelen kvinnliga styrelsemedlemmar i världens 200 största företag från 10 procent år 2004 till 17 procent år 2014.

Denna utveckling är positiv av många anledningar. Utöver den uppenbara rättviseaspekten framförs ofta argumentet att en jämnare könssammansättning i beslutsfattande organ kan förbättra besluten genom att fler åsikter kommer upp till ytan och att gruppmedlemmarna blir mer benägna att ifrågasätta konsensus.

Experiment med handelshögskolestuderande
I denna studie utformar vi en ny metod som gör det möjligt att undersöka individers benägenhet att svara i enlighet med övriga gruppmedlemmar när det rätta svaret är ett annat. Metoden gör det också möjligt att förstå om konformitet förklaras av att individen inte vet det korrekta svaret och därmed tror att gruppens svar är rätt, eller om individen är säker på det rätta svaret men ändå väljer att följa gruppens felaktiga svar.

Med hjälp av denna metod undersöker vi, i två experiment, om en grupps könssammansättning har någon betydelse på individers benägenhet att följa gruppens felaktiga svar. Vi besvarar denna fråga genom att jämföra svar hos individer som slumpmässigt hamnat i en grupp bestående av bara män eller bara kvinnor, med svar från individer som slumpmässigt hamnat i en grupp med lika många män som kvinnor.

Deltagarna i experimenten är studenter på Handelshögskolan i Stockholm respektive Norges Handelshögskola – institutioner erkända för att fostra studenter till betydelsefulla positioner i näringslivet och politiken – vilket gör dem extra relevanta för denna studie.

Hög IQ minskar konformitet
Vi kan först bekräfta en hög grad av konformitet. 44 procent av deltagarna gav fel svar vid minst ett tillfälle, och denna andel är identisk i Sverige och Norge. I motsats till den allmänna uppfattningen, och vår egen forskningshypotes, finner vi dock inget stöd för att individer skulle bli mer benägna att stå på sig i könsbalanserade grupper jämfört med samkönade grupper.

Den enda faktor som genomgående minskar konformitet i vår studie är istället individens IQ – personer med högre IQ är mindre benägna att påverkas av grupptryck.

Jämnare könsrepresentation kan ha andra fördelar
Vi finner således inte att könsbalanserade grupper leder till mindre konformitet, men det är viktigt att poängtera att detta i sig inte nödvändigtvis är ett argument mot en jämnare könsrepresentation i beslutsorgan. För det första leder könsbalanserade grupper inte till mer konformitet.

För det andra är det inte orimligt att män och kvinnor faktiskt kan bedöma samma situation på olika sätt, och att fler kvinnor därför kan medföra bättre beslut utan att det nödvändigtvis var konformitet som var det grundläggande problemet.

För det tredje kan ett större rekryteringsunderlag på lång sikt göra det lättare att fylla styrelsepositioner med de allra skarpaste hjärnorna oavsett kön, vilket enligt våra resultat skulle vara positivt med avseende på viljan att stå emot grupptryck.


IFN Working Paper nr 1091, "Does Gender Diversity Promote Non-Conformity", är författat av Makan Amini, Advent International, Mathias Ekström, Norges Handelshögskola och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm och Norges Handelshögskola, Magnus Johannesson, Handelshögskolan i Stockholm, samt Fredrik Strömsten, McKinsey & Company. Kontaktperson: mathias.ekstrom@nhh.no

Mathias Ekström

Kontakt

Mobil: +47 406 27648
mathias.ekstrom@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se