Working Paper No. 1103

Two Sides to the Evasion: The Pirate Bay and the Interdependencies of Evasive Entrepreneurship

Pirate Bay – exempel på växande trend av ”kringgående entreprenörskap”

Publicerad: 6 januari 2016, reviderad april 2016 och augusti 2016Antal sidor: 34Nyckelord: Entrepreneurship; Evasion; Innovation; Institutions; Piracy; Regulation; Self-employmentJEL-koder: L5; M13; O31; P14
Publicerad version

Two Sides to the Evasion: The Pirate Bay and the Interdependencies of Evasive Entrepreneurship Niklas Elert, Magnus Henrekson och Joakim Wernberg


Företag som Uber och Airbnb visar tydligt hur kringgående entreprenörskap utmanar befintliga regleringar och institutioner med hjälp av innovation och teknikutveckling. Vi presenterar en konceptuell modell för att illustrera hur utfallet av kringgående entreprenörskap beror på hur både entreprenören och lagstiftaren agerar. Vi tillämpar modellen på en fallstudie av den svenska fildelningsplattformen The Pirate Bay. 


Kringgående entreprenörskap
Kringgående entreprenörer (evasive entrepreneurs) undviker eller stör befintliga regleringar genom att etablera nya verksamheter i gråzoner mellan det lagliga och det oreglerade eller olagliga. Det finns anledning att tro att denna form av entreprenörskap kommer att bli allt vanligare i takt med att globalisering, digitalisering och urbanisering skapar nya förutsättningar för innovation och företagande. Samtidigt har lagstiftande beslutsfattares möjligheter att anpassa regleringar och institutionella ramverk inte förändrats nämnvärt i relation till utvecklingen.

Om teknikutvecklingen går allt snabbare medan regleringsramverken består, växer gapet mellan reglering och innovation. För att främja innovation och tillväxt i framtiden behövs en bättre förståelse av relationen mellan reglering och entreprenörskap i den digitala ekonomin. Kringgående entreprenörskap kan tolkas som en signal till lagstiftande beslutsfattare om att det finns inkonsekvenser eller motstridigheter i befintliga regleringar och institutionella ramverk.

Vi formulerar en konceptuell modell för att illustrera utfallet av kringgående entreprenörskap som ett spel mellan entreprenör och lagstiftare. Kringgående entreprenörer väljer hur de förhåller sig till befintliga institutioner, exempelvis genom att förändra eller undvika dem. Genom anpassning och institutionell förändring kan lagstiftaren antingen motverka eller främja det kringgående entreprenörskapet. Detta visar i sin tur på behovet av strategier för hur politiker och lagstiftare ska bemöta entreprenörskap som utmanar eller faller utanför det institutionella ramverket.

The Pirate Bay
Fildelningstjänsten The Pirate Bay (TPB) är sannolikt en av Sveriges största digitala innovationer, inte minst i termer av internettrafik och användare över hela världen. Samtidigt var plattformen föremål för en av landets mest uppmärksammade rättsprocesser och dess grundare dömdes till långa fängelsestraff och höga böter. Vi menar att detta är ett viktigt exempel på kringgående entreprenörskap.

Grundarna bakom The Pirate Bay följde en strikt kringgående och i vissa avseenden antagonistisk strategi. Istället för att söka samarbete med lagstiftande beslutsfattare ägnade sig TPB-grundarna åt att opinionsbilda för att bilda en folkrörelse mot upphovsrättsindustrin. Lagstiftarna å sin sida kunde inte förbli passiva, bland annat eftersom etablerade marknadsaktörer krävde åtgärder för att värna marknadens befintliga tillstånd. Spelet mellan entreprenör och lagstiftare reducerades till ett nollsummespel som utmynnade i rättegång och en fällande dom, samt förstärkta lagar för att försöka hindra fildelning.

The Pirate Bay kan i detta avseende jämföras med exempelvis introduktionen av privatägda, reklamfinansierade tv-kanaler i Sverige. Det var olagligt att sända reklamfinansierad tv, men att sända från en satellit till Sverige utgjorde en gråzon i lagstiftningen. Jan Stenbeck och Kinnevik arbetade framgångsrikt för att lagen skulle anpassas till teknikutvecklingen och då även tillåta de nya kanalerna. Företag som Uber och Airbnb utgör andra viktiga exempel på hur kringgående entreprenörskap formar och formas av institutioner och institutionell förändring. Sammantaget visar dessa exempel på behovet av en fördjupad analys av kringgående entreprenörskap som en källa till innovation samt beroendet mellan kringgående entreprenörskap och reglering.

Strategiska svar
Sammantaget belyser vår modell behovet av fungerande strategier för hur lagstiftande beslutsfattare ska bemöta undvikande entreprenörskap. Vi sammanfattar fyra faktorer som en sådan strategi bör ta hänsyn till. För det första har entreprenörer inte råd att vänta på långsam regulatorisk respons. För det andra riskerar långsam institutionell förändring att försvåra tolkning och tillämpning av befintliga regler för att avgöra om nya innovationer är lagliga eller ej. För det tredje ökar osäkerheten mellan marknad och lagstiftare när gamla eller förlegade regleringar böjs för att tillämpas på nya innovationer. Till sist riskerar högre trösklar till entreprenörskap i linje med de tre tidigare punkterna att minska den totala tillgången på entreprenörer i ekonomin. 


IFN Working Paper nr 1103, ”Two Sides to the Evasion: The Pirate Bay and the Interdependencies of Evasive Entrepreneurship”, är författat av Niklas Elert, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) and Joakim Wernberg, Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy (CIRCLE), Lunds universitet.

Vill du veta mer? Kontakta Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se.

Niklas Elert

Kontakt

Tel: 08 665 4583
niklas.elert@ifn.se

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se