Working Paper No. 1112

Migrants, Health, and Happiness: Evidence that Health Assessments Travel with Migrants and Predict Well-Being

Invandrare i Europa, förutom muslimska, har lika god hälsa som infödda

Publicerad: 25 februari 2016Antal sidor: 36Nyckelord: Health status; Self-reported health; Subjective well-being (SWB); Happiness; Life satisfaction; Immigrant healthJEL-koder: F22; I12; I31; J15
Publicerad version

Migrants, Health, and Happiness: Evidence that Health Assessments Travel with Migrants and Predict Well-Being Martin Ljunge


Invandrare tar med sig hälsan till sitt nya land. Invandrares hälsa är lika god som inföddas hälsa, både vad gäller nivå och hur den samvarierar med demografiska och ekonomiska individuella faktorer. Undantaget är muslimska invandrare som har sämre hälsa. Dessutom visar vi att hälsa har en har en stor positiv effekt på lycka och välbefinnande. Studien inkluderar invandrare från hela världen till europeiska länder.

Invandrares hälsa är en viktig fråga med tanke på den stora flyktinginvandringen till Europa på senare tid. Den tidigare forskningen har fokuserat på invandrare i Nordamerika. Där har invandrare bättre hälsa än infödda när de anländer. I amerikanska studier har fokus legat på mexikanska invandrare, vilka är den största gruppen där. Hur ser det ut i Europa och för invandrare från fler ursprungsländer?

Stor europeisk studie
Denna studie använder data från 30 europeiska länder och invandrare från 91 länder. Perioden som studeras är 2002 till 2010. Vi finner att invandrare och infödda i genomsnitt har samma självrapporterad allmän hälsa i Europa. Det gäller både hälsonivån och hur individuella faktorer som ålder, kön, utbildning och inkomst samvarierar med hälsa.

Men det finns ett undantag: muslimska invandrare har markant sämre hälsa än andra, medan någon sådan effekt inte ses bland infödda muslimer. Effekten på hälsan motsvarar storleksmässigt avsaknaden av en gymnasieutbildning (jämfört med att ha en) eller en inkomst tre deciler längre ned i inkomstfördelningen, vilket är stora effekter i sammanhanget.

Ett annat resultat är att invandrarna tar med sig hälsan från födelselandet till destinationslandet. Den genomsnittliga hälsan i födelselandet förutsäger invandrarens hälsa, dvs invandrare från länder med bättre hälsa har också bättre hälsa i det nya landet jämfört med invandrare från länder med sämre hälsa. Vidare finner vi att effekten är ihållande över tiden; det finns inga belägg för att den avtar efter lång tid i det nya landet eller med åldern.

God hälsa ökar lyckan
Födelselandets hälsa kan således användas som ett mått på individens hälsa, men födelselandets genomsnittliga hälsa beror inte på invandrarens val eller situation i det nya landet. Detta kan användas för att studera hur hälsa påverkar lycka. Lyckoforskningen har funnit att hälsa är det som starkast korrelerar med lycka.

Dessa individuella korrelationer är dock svåra att tolka i termer av orsakssamband; hälsa kan påverka lycka, men lycka kan även påverka hälsa. Eftersom invandrares lycka knappast kan påverka den genomsnittliga hälsan i födelselandet, kan variation i födelselandets hälsa användas för att studera hur hälsa påverkar lycka.

Resultaten visar att hälsa har en stor effekt på lyckan. En förbättring av hälsan med en standardavvikelse medför en lyckoeffekt som är fyra gånger större än att gå från arbetslöshet till att arbeta. Resultatet gäller även då andra faktorer i härkomstlandet tas hänsyn till.


IFN Working paper nr 1112, "Migrants, Health, and Happiness: Evidence that Health Assessments Travel with Migrants and Predict Well-Being", är författat av Martin Ljung, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Martin Ljunge, martin.ljunge@ifn.se, om du vill veta mer.

Martin Ljunge

Kontakt

Tel: 08 665 4517
martin.ljunge@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se