Working Paper No. 1113

Market Power and Joint Ownership: Evidence from Nuclear Plants in Sweden

Samägandet av kärnkraften leder till högre priser

Publicerad: 29 februari 2016Antal sidor: 51Nyckelord: Joint ownership; Electricity; Nuclear; Maintenance; CollusionJEL-koder: D22; D43; D44; D92

Market Power and Joint Ownership: Evidence from Nuclear Plants in Sweden Erik Lundin


I denna uppsats analyserar jag om samägandet av de svenska kärnkraftverken har påverkat priserna på elmarknaden. Specifikt undersöker jag om kärnkraftsbolagen har kunnat koordinera underhållet av kärnkraftverken för att öka sin vinst.

Resultaten visar att den faktiska produktionen stämmer överens med en teoretisk modell där företagen koordinerar underhållet av reaktorerna. Elpriset under den undersökta perioden 2011–2013 skulle ha blivit åtminstone fem procent lägre om varje bolag istället hade ägt varsitt kärnkraftverk och inte koordinerat produktionen.

De svenska kärnkraftverken samägs av Vattenfall, E.ON och Fortum. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det finnas flera positiva aspekter av samägande. För det första kan olika bolag komplettera varandras kompetens. För det andra kan bolagen vilja dela den finansiella risken som det innebär att bygga en fabrik. Slutligen kan det finnas skalfördelar som gör produktionen mer effektiv om man bygger en stor fabrik istället för flera små.

Däremot finns det konkurrensmässiga nackdelar med samägande om bolagen har marknadsmakt, eftersom samägandet kan underlätta för bolagen att koordinera produktionen för att få upp elpriset.

När det gäller driften av kärnkraftverk är den viktigaste delen av produktionsplaneringen schemaläggningen av underhållet. Jag utvecklar en teoretisk modell som förutsäger hur underhållet borde planeras beroende på om:    

  1. Företagen koordinerar produktionen och planerar underhållet för att maximera vinsten på sin gemensamma produktion från både kärnkraft och andra produktionsslag.
  2. Majoritetsägaren i varje kärnkraftverk tar underhållsbesluten själv, för att maximera vinsten på sin egen totala produktion.
  3. Ett hypotetiskt konkurrensmässigt företag tar underhållsbesluten och lägger underhållet då priset är som lägst, men tar samtidigt i beaktande att produktionsbortfallet i sig får effekter på elpriset.

Jag använder data om underhåll och produktion från varje kärnkraftverk, samt data från den elauktion som bestämmer elpriset varje timme genom att matcha buden från köpare och säljare. Modell 1 stämmer bäst överens med datamaterialet.

Modellen säger dock inte någonting om huruvida bolagen har kommunicerat med varandra explicit, eller om koordineringen har uppstått spontant. Den säger inte heller någonting om hur mycket underhåll som är nödvändigt, utan omfördelar bara underhållet inom varje år så att den totala årliga produktionen i varje kärnkraftverk överensstämmer med den faktiska produktionen.

Elsystemets totala produktionskostnad ökar
I modellen där bolagen koordinerar produktionen uppstår det perioder med extra höga priser, främst under vinterhalvåret. Eftersom nästan alla produktionsanläggningar då redan producerar för fullt, måste produktionsbortfallet ersättas med dyra kraftverk som har mycket höga rörliga kostnader. Om underhållet istället hade skett på sommaren, hade de dyra kraftverken oftast inte behövt användas alls.

Resultaten visar att systemets totala årliga produktionskostnader ökar med sex procent i modellen där företagen koordinerar produktionen och underhållet, jämfört med när de inte gör det.

Marknadsmakt ger incitament till längre underhållsperioder
Underhållet i de svenska kärnkraftverken har sedan länge varit mer omfattande än för kärnkraftverk i t.ex. Finland, som är ungefär lika gamla och av liknande typ som de svenska.  I en del av uppsatsen analyserar jag vad som skulle hända om bolagen hypotetiskt skulle kunna få ner underhållet till samma nivå som i de finska kärnkraftverken.

Givet antagandet att bolagen koordinerar sitt beteende, finner jag att företagen ändå skulle föredra att ha kvar underhållet på samma nivå som förut. Det beror på att de tillsammans äger så mycket annan produktion att det inte är värt att få extra intäkter från kärnkraften när priset samtidigt sjunker. I modellerna där bolagen inte koordinerar sina beteenden, är det tvärtom önskvärt för bolagen att få ner underhållet till så låga nivåer som möjligt. Då skiljer sig priset i modellerna runt tio procent istället för fem.


IFN Working Paper nr 1113, ”Market Power and Joint Ownership: Evidence from Nuclear Plants in Sweden”, är författat av Erik Lundin, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Handelshögskolan i Stockholm. Kontakta Erik, erik.lundin@ifn.se, eller 0707 52 58 47 om du vill veta mer.

Erik Lundin

Kontakt

Mobil: 070 752 5847
erik.lundin@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se