Working Paper No. 1114

Retirement Blues

Pensionering har långsiktiga negativa effekter på mental hälsa

Publicerad: 3 mars 2016Antal sidor: 33Nyckelord: Mental Health; Retirement; SHARE; Regression-Discontinuity DesignJEL-koder: I10, J14, J26

Retirement Blues Gabriel Heller Sahlgren


Denna studie analyserar effekterna av pensionering på mental hälsa i tio europeiska länder, inklusive Sverige. Jag finner att pensionering har en kraftig negativ påverkan på mental hälsa i ett längre perspektiv, men inga kortsiktiga effekter alls.

Ökad medellivslängd, sjunkande födelsetal och en kraftig ökning av andelen pensionärer i befolkningen har sedan andra världskriget varit förbundet med minskat arbetskraftsdeltagande i Europa. Eftersom människor i dag lever längre men ofta går i pension tidigare jämfört med situationen i mitten på 1900-talet, behöver fler försörjas av färre, vilket i sin tur har ökat trycket på många länders pensionssystem. Lägre arbetskraftsdeltagande leder också till mindre sparande, och därmed sämre investeringsmöjligheter, vilket gör att fenomenet får ytterligare konsekvenser för ländernas tillväxt.

Konsekvenser för statens välfärdsutgifter
Samtidigt som det finns samhällsekonomiska skäl att öka arbetskraftsdeltagandet bland äldre, kan det också finnas oavsiktliga konsekvenser av ett längre arbetsliv. En viktig fråga är hur pensionering påverkar människors mentala hälsa, som under de senaste decennierna har blivit ett allt viktigare mål inom politiken.

Eftersom vård och omsorg till största del finansieras med offentliga medel i Europa är frågan även relevant för de offentliga finanserna. Om pensionering har positiva effekter på mental hälsa, riskerar exempelvis reformer som förlänger arbetslivet att öka antalet sjukskrivningar och vårdutgifter bland äldre människor. Om pensionering däremot har negativa effekter på mental hälsa skulle sådana reformer istället skapa utrymme för att sänka vårdutgifterna.

Den mentala hälsan påverkas negativt på sikt
Med hjälp av paneldata utvärderar jag effekterna av pensionering på mental hälsa bland människor i tio europeiska länder, inklusive Sverige. Åldersgränsen för rättighet till ålderspension skapar ekonomiska incitament att gå i pension och kan därför användas för att uppnå slumpmässig variation mellan individer – och på det sättet jämföra ”lika med lika”. Jag analyserar ett index över mental hälsa, som består av tolv självrapporterade indikatorer samt den vedertagna gränsen för klinisk depression.

Resultaten indikerar att pensionering har negativa effekter på mental hälsa i ett längre perspektiv, men inga kortsiktiga effekter alls. Detta tyder på att reformer som stärker de ekonomiska incitamenten att arbeta längre kan vara samhällsekonomiskt lönsamma. Reformerna kan leda till långsiktigt hållbara pensionssystem, förbättrade förutsättningar för ekonomisk tillväxt, minskade vårdutgifter samt bättre mental hälsa bland äldre människor.


”Retirement Blues”, är författat av Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics, Centre for Economic Performance och Institutet för Näringslivsforskning. Kontakta Gabriel, g.heller-sahlgren@lse.ac.uk, om du vill veta mer.

Gabriel Heller Sahlgren

Kontakt

Mobil: +44 75 037 134 30
g.heller-sahlgren@lse...

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se