Working Paper No. 1121

Inheritance and Wealth Inequality: Evidence from Population Registers

Hur påverkar arv förmögenhetsfördelningen?

Publicerad: 29 mars 2016Antal sidor: 49Nyckelord: Bequests; Estates; Net worth; Inheritance taxation; Wealth distributionJEL-koder: H24; D63; E21

Inheritance and Wealth Inequality: Evidence from Population Registers Mikael Elinder, Oscar Erixson and Daniel Waldenström


I denna studie undersöker vi hur arv påverkar förmögenhetsfördelningen. Resultaten visar att arven minskar relativ ojämlikhet men att absolut ojämlikhet ökar. Det beror på att förmögna arvingar ärver mer än mindre förmögna arvingar, men de senare ärver mer i förhållande till sin förmögenhet. Vi finner också att rörligheten i förmögenhetsfördelningen ökar och att den svenska arvsskatten ökade ojämlikheten i förmögenheter.

Kapitalets fördelning och dess bestämningsfaktorer har fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. Efter decennier av fallande eller relativt låg ojämlikhet i förmögenheter i västvärlden finns nu tecken på att dessa koncentreras hos en liten grupp av mycket rika personer. Parallellt med detta finns det alltmer forskning som visar att arvens betydelse i ekonomin har ökat på senare år. Om rika barn ärver rika föräldrar och arv därför i första hand gynnar en liten elit kan det finnas en koppling mellan ökade arvsflöden och ökad ojämlikhet i förmögenhetsfördelningen.

Unika registerdata
Våra analyser utgår från databaser som innehåller detaljerad information om arv från alla svenskar som avled under perioden 2002-2004 och alla deras arvingar, totalt cirka 470.000 arvingar.  Genom att matcha dessa data mot andra offentliga register kan vi följa arvingarna och hur deras förmögenhet utvecklas under åren före och efter att de ärver.

Direkta och indirekta effekter
Vår metod bygger på att vi observerar arv och förmögenhet för årliga kohorter av arvingar. Vi identifierar två olika typer av orsakssamband. Först skattar vi en direkt mekanisk effekt som fångar den omedelbara effekten av arv på förmögenhetsfördelningen. Denna sker innan något beteende förändras, dvs. innan arvingar kan konsumera arvet. Den andra effekten – den beteende-justerade – fångar även hur arvingarna väljer att hantera arven, genom att t.ex. konsumera eller investera delar av eller hela beloppet.

Fallande ojämlikhet ...
Vårt huvudresultat är att arven minskar relativ ojämlikhet. Exempelvis minskar Gini-koefficienten med cirka 6 procent, samtidigt som den absoluta ojämlikheten ökar. De två skilda effekterna förklaras av att rikare arvingar ärver större belopp, men att mindre rika arvingar ärver betydligt större belopp i förhållande till den egna förmögenheten. Vi finner också att mindre rika arvingar tenderar att konsumera en större del av arvet och att arvens utjämnande effekt därför minskar till följd av skillnader i sparande- och konsumtionsmönster hos arvingar med olika förmögenhetsnivåer.

... och ökad rörlighet
En relaterad fråga är om arvingar byter plats i förmögenhetsfördelningen när de ärver eller om de behåller sina positioner. Vi finner att den totala rörligheten ökar kraftigt i alla delar av förmögenhetsfördelningen. Effekten är ungefär densamma över hela fördelningen, åtminstone när man studerar faktiska förmögenhetsutfall. Chansen för en relativt fattig arvinge att röra sig uppåt i fördelningen är med andra ord ungefär lika stor som risken för en relativt rik arvinge att bli nedknuffad i fördelningen på grund av arvsutfallet.

Arvsskattens fördelningseffekter
Vi finner också att den svenska arvsskatten, som avskaffades i december 2004, bidrog till ökad ojämlikhet i förmögenheter. Det beror på att mindre förmögna arvingar betalade mer i skatt i förhållande till sin förmögenhet än rikare arvingar. Rikare arvingar betalade däremot mer i arvsskatt i absoluta tal, men för dem var skatten oftast försumbar i förhållande till förmögenheten. Vi visar dock att arvsskatten verkar utjämnande om skatteintäkterna omfördelas för att minska ojämlikhet i förmögenhet.


IFN Working Paper nr 1121, "Inheritance and Wealth Inequality: Evidence from Population Registers", har författats av Mikael Elinder (IFN och Uppsala universitet), Oscar Erixson (IFN och Uppsala universitet) och Daniel Waldenström (IFN och Uppsala universitet). Vill du veta mer? Kontakta någon av författarna e-post: förnamn.efternamn@ifn.se

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Mikael Elinder

Kontakt

Tel: 018 4711637
Mobil: 0707 690976
mikael.elinder@ifn.se

Senaste boken

Flyget och företagen

 

Flyget-och-företagen.jpg

 

Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, har forskar om flygets betydelse för näringslivet.

Forskarna visar att inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och att internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se