Working Paper No. 1137

Cultural Determinants of Gender Roles: Pragmatism Is an Important Factor behind Gender Equality Attitudes among Children of Immigrants

Jämställda könsroller formas av pragmatism

Publicerad: 2 november 2016Antal sidor: 26Nyckelord: Gender roles; intergenerational transmission; Hofstede cultural dimensions; GenderJEL-koder: D13; D83; J16; Z13
Publicerad version

Cultural Determinants of Gender Roles: Pragmatism Is an Important Factor behind Gender Equality Attitudes among Children of Immigrants Martin Ljunge


Könsroller formas av flera kulturella faktorer. Utöver den intuitiva påverkan av mer maskulina/feminina kulturer så visar denna studie att pragmatism – normer som anpassas till den nuvarande situationen – är en viktig faktor. Både mamman och pappan är viktiga för socialiseringen av barnets attityder kring jämställdhet.  Studien baseras på andra generationens invandrare i 30 europeiska länder där föräldrarna har ursprung från hela världen.

Uppfattningen att kvinnor och män bör ha lika stor makt över sina liv har blivit norm i svenskt samhälle och politik. Bakom normen finns föreställningar om vad män och kvinnor ska göra och tycka. Dessa formar både vad individer väljer att göra och vilka val som står till buds i samhället.

En viktig faktor för att könen ska uppnå lika makt över sina liv är att normerna för vad män och kvinnor ska göra på arbetsmarknaden och i hemmet är lika.

Svenskar, både män och kvinnor, har mycket jämställda attityder i genomsnitt. Med en betydande invandring till Sverige finns det en motsättning mellan det jämställda synsättet som delas av många i Sverige och synsättet bland dem med bakgrund i samhällen med mer traditionella könsroller. Där är mannens främsta uppgift att vara försörjare och kvinnans huvudsakliga roll är att ta hand om familjen.

Stor europeisk studie
Jag har undersökt attityder kring könsroller i hemmet och på arbetsmarknaden i enkäten European Social Survey. De tillfrågade får ta ställning till ett påstående om kvinnors roll på arbetsmarknaden, ”När det är ont om arbeten, bör män ha större rätt till ett arbete än kvinnor”.

Svarsalternativen varierar från ”instämmer starkt” till ”tar starkt avstånd” på en femgradig skala.

Det andra påståendet, som avser kvinnans roll i hemmet, är ”En kvinna bör vara beredd att dra ner på sitt förvärvsarbete för sin familjs skull”. Svarsalternativen är desamma som för det första påståendet.

Hur formas attityder till könsroller?
Jag studerar attityder hos andra generationens invandrare i 30 europeiska länder. Deras attityder relateras till fem kulturella dimensioner i föräldrarnas födelseländer. I jämförelserna varierar familjebakgrunden där jag studerar hur familjen och dess kulturella bakgrund påverkar könsrollerna hos de nu vuxna barnen.

Analysen kontrollerar för den genomsnittliga synen på könsroller och andra gemensamma faktorer i landet där andra generationens invandrare bor.

Pragmatism viktig faktor
Bland de fem kulturella dimensionerna framträder två som viktiga för könsroller. Dimensionen maskulinitet (jämfört med feminitet) är intuitiv. Mer maskulina kulturer, som fokuserar på individuell framgång och materiella belöningar snarare än på social gemenskap, formar mer traditionella könsroller.

Dessutom framträder pragmatism som en minst lika viktig faktor. Pragmatism mäter hur villiga samhällen och individer är att anpassa sina normer till situationen (motsatsen är att man håller fast vid vedertagna normer oavsett kontexten). Effekterna är liknande på moderns och faderns sida vilket visar att båda föräldrarna är viktiga för hur könsroller formas.


IFN Working paper nr 1137, "Cultural Determinants of Gender Roles: Pragmatism Is an Important Factor Behind Gender Equality Attitudes among Children of Immigrants", är författat av Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Martin Ljunge, martin.ljunge@ifn.se, om du vill veta mer.

Martin Ljunge

Kontakt

Tel: 08 665 4517
martin.ljunge@ifn.se

Senaste boken

Europaperspektiv 2017: Tilliten i EU vid ett vägskäl

Europaperspektiv 2017 OMSLAG för puff.jpg

Tio forskare skriver om att tilliten mellan EU:s medlemsländer och mellan EU:s institutioner och unionens medborgare har försvagats av ett antal kriser: euron, migrationen och EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växande sociala klyftor. Men är tilliten i EU är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN, är en av redaktörerna.

UTKOMMER 1 februari 2017

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se