Working Paper No. 1164

Taxation of Swedish Firm Owners: The Great Reversal from the 1970s to the 2010s

Beskattningen av företagsägande – den stora omläggningen från 1970- till 2010-talet

Publicerad: 7 april 2017Antal sidor: 31Nyckelord: H20; H32; L26; N44JEL-koder: Owner-level taxation; Entrepreneurship; Institutions; Sweden; Tax policy
Publicerad version

Taxation of Swedish Firm Owners: The Great Reversal from the 1970s to the 2010s Magnus Henrekson


Den reala beskattningen av individuellt företagsägande steg successivt under en lång period för att i slutet av 1960-talet överstiga 100 procent. Genom en serie skatteförändringar som inleddes i slutet av 1970-talet är numera den reala ägarbeskattningen låg. Både antalet personer som blivit förmögna på företagande och förmögenheternas storlek är i dag betydligt större än för 50 år sedan.

Denna studie har tre syften:

  • För det första att belysa det tänkande som låg bakom visionen att skapa en ”kapitalism utan kapitalister” och hur skattereglerna anpassades till denna vision.
  • För det andra att analysera de många förändringarna i skattereglerna sedan 1970-talet och vilken effekt dessa haft på individuellt företagsägande.
  • För det tredje att jämföra storleken på de största individuella förmögenheterna i mitten på 1960-talet med motsvarande förmögenheter i dag och hur allmänhetens syn på förmögenheter uppbyggda genom företagande förändrats.

Dagens skattesystem gynnar redan förmögna
I studien påvisas en dramatisk förändring i beskattningen av individuellt företagsägande. I slutet av 1960-talet var den reala beskattningen på ägarnivån av inkomster från individuellt ägda företag typiskt sett mer än 100 procent.  Ett halvsekel senare, som ett resultat av en rad reformer som behandlas i studien, är situationen den omvända. Förmögna företagsägare har numera en relativt låg beskattning.

Däremot är beskattningen av arbetsinkomster hög och beskattningen av personaloptioner omöjliggör i praktiken avtal som möjliggör att värdetillväxten i framgångsrika entreprenörsföretag även tillfaller anställda som saknar möjlighet att bidra med kapital. I kombination med en historiskt sett hög värdering av existerande tillgångar innebär detta att systemet är gynnsamt för de redan förmögna medan det är svårt att genom eget arbete bygga upp nya förmögenheter.

Mer positiv syn på förmögenheter
En jämförelse av storleken på de största förmögenheterna 1963/64 och 2016 visar att det i dag både finns fler stora förmögenheter och att dessa förmögenheter är av en annan storleksordning relativt BNP. Samtidigt som de enskilda företagsförmögenheterna blivit både fler och större så har också allmänhetens syn på sådana förmögenheter förändrats i grunden – från starkt negativ till positiv. Denna värderingsförskjutning har gått i takt med förändringarna i skattebelastningen på individuellt företagsägande.


IFN Working Paper nr 1164, "Taxation of Swedish Firm Owners: The Great Reversal from the 1970s to the 2010s", är författat av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du vill veta mer.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssynen och pedagogiken

135087438-origpic-201a45.jpg_0_0_100_100_250_391_85.jpg

Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv. 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se