Working Paper No. 1165

Gender Quotas in the Board Room and Firm Performance: Evidence from a Credible Threat in Sweden

Hotet om könskvotering i börsbolagsstyrelser gav effekt

Publicerad: 18 april 2017Antal sidor: 40Nyckelord: Gender quotas; Corporate boards; Firm performanceJEL-koder: G34; G38; J16; J48; J78; M12; M51

Gender Quotas in the Board Room and Firm Performance: Evidence from a Credible Threat in Sweden Björn Tyrefors Hinnerich och Joakim Jansson


Hotet om lagstiftning om könskvotering i svenska börsbolagsstyrelser blev ett faktum år 2002. Bolagen reagerade och ökade hastigt sin andel av kvinnliga representanter från ca 5 till 15 procent. Tvärtemot tidigare studier finner vi inget stöd för negativ påverkan på bolagens resultat. Istället ledde hotet till positiv påverkan på resultaten.

Sverige har en lång historia av manligt dominerade börsbolagsstyrelser. Under 1990-talet var den kvinnliga andelen relativt stadig, kring 5 procent. Under sista delen av 2002 ökade det politiska trycket på börsbolagen gällande den låga andelen kvinnor i svenska börsbolagsstyrelser. 

Regeringen med vice statministern Margareta Winberg i spetsen hotade då med emfas börsbolagen om en lag som föreskriver kvotering om inte snara steg togs mot mer jämnställda styrelser.

Winbergs hot gav genomslag
Vi finner i denna studie att Winbergs hot fick relativt omedelbara effekter på andelen kvinnliga styrelseledamöter. Efter att ha legat konstant på ca 5 procent under lång tid så ökade den till 15 procent inom några år. Samtidigt verkar hotet inte ha lett till att företagens vinster minskade.

Tvärtom så tyder våra resultat på att företagens vinster ökade något, mätt som andel av bokförda totala tillgångar och relativt jämförbara företag som inte var hotade.

Förklaringen verkar finnas i ökande försäljning och minskande arbetskraftskostnader. Vi finner emellertid inget stöd för att hotet i sin tur skulle ha påverkat att andelen kvinnliga verkställande direktörer blev högre.

Robusta resultat men begränsat generaliserbara
Resultaten är mycket robusta och styrks av flera undersökningsmetoder, där vi bland annat matchar börsbolag med onoterade företag som har liknande egenskaper. Många tänkbara tester för att förkasta kausalitet görs men vi finner att våra resultat troligen är orsakade av hotet om kvotering.

Lagen blev aldrig verklighet och förändringen av andelen kvinnliga ledamöter ökade från en låg nivå. Därför är det inte givet att våra resultat går att överföra till ett läge där man har en tvingade lagstiftning som inbegriper en ökad kvinnlig andel från en högre nivå, liknande t.ex.  den norska situationen 2005.


IFN Working Paper nr 1165, "Gender Quotas in the Board Room and Firm Performance: Evidence from a Credible Threat in Sweden", är författat av Björn Tyrefors Hinnerich, Stockholms universitet och Insitutet för Näringslivsforskning (IFN), och Joakim Jansson, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Björn Tyrefors Hinnerich, bjorn.hinnerich@ifn.se, eller Joakim Jansson, joakim.jansson@ifn.se, om du vill veta mer.

 

Senaste boken

Europaperspektiv 2017: Tilliten i EU vid ett vägskäl

Europaperspektiv 2017 OMSLAG för puff.jpg

Tio forskare skriver om att tilliten mellan EU:s medlemsländer och mellan EU:s institutioner och unionens medborgare har försvagats av ett antal kriser: euron, migrationen och EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växande sociala klyftor. Men är tilliten i EU är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN, är en av redaktörerna.

UTKOMMER 1 februari 2017

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se