Working Paper No. 1168

Stock Option Taxation: A Missing Piece in European Innovation Policy?

Beskattning av personaloptioner hämmar innovativt entreprenörskap i Europa

Publicerad: 12 maj 2017Antal sidor: 30Nyckelord: Business taxation; Corporate governance; Entrepreneurship; Innovation; Institutions; Tax policy; Stock options; Venture capitalJEL-koder: L26; H25; H3; K34

Stock Option Taxation: A Missing Piece in European Innovation Policy? Magnus Henrekson och Tino Sanandaji


Europa släpar efter både USA och Kina vad gäller tillgången till venture capital och framväxten av framgångsrika entreprenörsföretag. Personaloptioner har visat sig vara ett effektivt verktyg för att överbrygga intressekonflikter mellan olika aktörer, men det förutsätter en förmånlig beskattning. En reformerad optionsbeskattning i Europa vore ett både effektivt och statsfinansiellt billigt sätt att förbättra klimatet för nya, snabbväxande företag.

Venture capital (VC), dvs. externt riskkapital från specialiserade finansieringsföretag i tidiga utvecklingsfaser, har blivit en viktig finansieringskälla för entreprenörsdrivna innovationsbolag. Europa ligger dock långt efter USA och även efter Kina både vad gäller VC-sektorns storlek och förekomsten av nystartade innovationsbolag. Få europeiska länder har en VC-sektor som i storlek matchar vad man kan förvänta sig av länder med i övrigt välutvecklade finanssektorer, välfungerade rättsstater och stora satsningar på forskning och utveckling.

Höga transaktionskostnader
I denna studie identifieras skattebehandlingen av personaloptioner som en viktig och förbisedd förklaring till att Europa släpar efter. Innovativt entreprenörskap är en komplex aktivitet som för att bli framgångsrik kräver en välfungerande stödstruktur och samverkan mellan olika aktörer. Aktörerna i stödstrukturen bidrar med specialiserat humankapital och finansiellt kapital under stor osäkerhet. Osäkerheten i kombination med asymmetrisk information och så kallad moralisk risk leder till höga transaktionskostnader. För att hantera dessa har VC-bolagen i USA utvecklat ersättningsmodeller där grundare och rekryterad nyckelpersonal erhåller aktieoptioner under villkor som ger starka incitament till värdeskapande.

Medan vinster på optioner knutna till anställningen lönebeskattas i de flesta länder, beskattas sådana vinster med en låg kapitalvinstskatt i USA. Detta har fått till följd att optioner är standard i USA vid VC-finansiering, medan detta är betydligt mindre vanligt i Europa.

Beskattning av personaloptioner i Europa bör reformeras
Våra resultat tyder på att de regler som bestämmer beskattningen av personaloptioner har varit en viktig förklaring till den svaga utvecklingen för det innovativa entreprenörskapet i Västeuropa.

Entreprenörssektorn är viktig för innovation och förnyelse, men är förhållandevis liten sett ur ett aggregerat perspektiv. Detta betyder att sektorn har förhållandevis liten betydelse för den offentliga sektorns inkomster. Samtidigt är det extremt svårt för staten att på förhand identifiera innovativa tillväxtföretag med stor potential. Förmånliga regler för beskattning av vinster på personaloptioner har fördelen att de kan riktas snävt mot just dessa företag, vilket innebär att minskningen i skatteintäkter blir liten. En reformering av skattebehandlingen av personaloptioner och liknande instrument i linje med de reformer som genomfördes i USA runt 1980 vore därför ett statsfinansiellt billigt sätt att förbättra klimatet i Europa för nya, snabbväxande företag.


IFN Working Paper nr 1168, ”Stock Option Taxation: A Missing Piece in European Innovation Policy?", är författat av Magnus Henrekson, IFN, och Tino Sanandaji, Institute for Economic and Business History Research, Handelshögskolan i Stockholm.

Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se.

 

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Senaste boken

Europaperspektiv 2017: Tilliten i EU vid ett vägskäl

Europaperspektiv 2017 OMSLAG för puff.jpg

Tio forskare skriver om att tilliten mellan EU:s medlemsländer och mellan EU:s institutioner och unionens medborgare har försvagats av ett antal kriser: euron, migrationen och EU:s bristande förmåga att ta itu med fallerande konkurrenskraft och växande sociala klyftor. Men är tilliten i EU är tillräcklig för att rusta unionen inför framtiden? Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN, är en av redaktörerna.

UTKOMMER 1 februari 2017

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se