Working Paper No. 1172

Political Power, Resistance to Technological Change and Economic Development: Evidence from the 19th century Sweden

Omfördelning av politisk makt spelade stor roll för svensk ekonomisk utveckling

Publicerad: 20 juni 2017Antal sidor: 64Nyckelord: Economic development and growth; Political institutions; Technological change; Industrialization; Labor coercion; Labor-saving technologies; Persistence of extractive economic and political institutionsJEL-koder: E22; E23; E24; E62; F15; H41; H52; H53; H70; J10; J21; J22; J23; J24; J31; J32; J41; J43; J47; N10; N33; N53; N63; N73; N93; O10; O14; O15; O18; O33; O40; O52; R10; R42

Political Power, Resistance to Technological Change and Economic Development: Evidence from the 19th century Sweden Björn Tyrefors Hinnerich, Erik Lindgren och Per Pettersson-Lidbom


Sveriges utveckling från ett av Europas fattigaste länder 1860 till ett av de rikaste 1950 kan förklaras av förändringar i politiska institutioner. När den jordägande klassens politiska monopol bröts till fördel för den industriella klassen kickstartades den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Före 1862 var Sverige ett av Europas fattigaste länder och den jordägande klassen hade den politiska makten i kommunerna. Detta politiska system ändrades radikalt 1862 då industrialister också fick rösträtt.

Till saken hörde också att rösträtten var proportionellt viktad mot beskattningen, det så kallade fyrktalssystemet. Det innebar att antalet röster som en industrialist fick berodde på hur stor vinst företaget gjorde. Denna förändring av rösträttsystemet hade en stor påverkan på den politiska makten inom kommunen, eftersom industrialisterna kunde bryta jordägarnas maktmonopol.

Rösträttsreformen möjliggör skattning av orsakssamband
Ekonomiska teorier förutsäger att en jordägande eliten kommer att försöka blockera ekonomisk utveckling om de riskerar att förlora sitt politiska maktmonopol. Rösträttsreformen 1862 innebär en unik möjlighet att testa denna hypotes då den ger upphov till en experimentliknande förändring i den politiska makten vilket möjliggör att skatta ett orsakssamband från politiska institutioner till ekonomisk utveckling. 

För att besvara frågan hur rösträttsreformen påverkade tillväxt och strukturomvandling i Sverige har vi samlat in och digitaliserat arkivmaterial i Riksarkivet. Datamaterialet består av årliga uppgifter från ca 2 300 svenska kommuner för perioden 1860–1920.

Arbetsvillkoren för lantarbetare påverkades
I de kommuner där jordägarna behöll den politiska makten efter rösträttsreformen 1862 försämrades villkoren för lantarbetarna. De fick jobba hårdare och till lägre löner än lantarbetare i kommuner där industrialisterna hade mer makt. Investeringarna i arbetskraftsbesparande teknologi blev också mindre i kommuner där jordägarna dominerade.

Satsningar på infrastruktur, strukturomvandling och ökad produktivitet
Vi finner vidare att utökad politisk makt till industrialister först och främst ledde till infrastruktursatsningar i järnvägar. Detta ledde sedan till en snabbare strukturomvandling av ekonomin och stigande produktivitet i industrin. I de kommuner där industrialisterna fick utökad makt ökade inflyttningen medan utflyttningen minskade. Däremot ökade dödligheten, vilket åtminstone på kort sikt leder till en minskande befolkning.

Resultaten visar sammantagna att det svenska tillväxtundret delvis har sina förklaringar i förändringar i politiska institutioner och att den politiska maktens fördelning har en avgörande betydelse.


IFN Working Paper nr 1172, "Political Power, Resistance to Technological Change, and Economic Development: Evidence from the 19th century Sweden", är författat av Björn Tyrefors Hinnerich, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet,  Erik Lindgren, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, och Per Pettersson-Lidbom, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Kontakta författarna, bjorn.hinnerich@ífn.se, erik.lindgren@ne.su.se, eller pp@ne.su.se, om du vill veta mer. 

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssynen och pedagogiken

135087438-origpic-201a45.jpg_0_0_100_100_250_391_85.jpg

Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv. 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se