Working Paper No. 1173

Does Religion Make You Sick? Evidence of a Negative Relationship between Religious Background and Health

Religion påverkar självupplevd hälsa

Publicerad: 20 juni 2017Antal sidor: 63Nyckelord: Health; Religion; Children of ImmigrantsJEL-koder: I19; Z12

Does Religion Make You Sick? Evidence of a Negative Relationship between Religious Background and Health Niclas Berggren och Martin Ljunge


Vi undersöker hur hälsan bland andra generationens invandrare påverkas av religiositeten i mödrarnas hemländer. Ju mer religiös bakgrunden är, desto sämre hälsa bedömer man sig ha. Detta kan bero på att religiösa är mer fatalistiska, att de har lägre social tillit eller att de upplever stress pga interna och externa konflikter.

Religionen har alltjämt ett stort inflytande runtom i världen. I vissa länder, som Egypten, Bangladesh och Sri Lanka, uppger nästan alla att religionen spelar en stor roll i deras dagliga liv. Men även i europiska länder anger ofta uppemot hälften av befolkningen att religionen är viktig för dem. Sverige tillhör dock världens mest icke-religiösa länder, med en andel på drygt 20 procent religiösa.

Från ett samhällsvetenskapligt perspektiv är frågan vilka konsekvenser religionen har. I denna studie undersöker vi effekter på människors självupplevda hälsa. Gör en religiös bakgrund att man upplever sig friskare eller sjukare?

Religion kan påverka hälsan på många sätt
Vi ser hälsa som en funktion av beteende, vilket i sin tur påverkas av en kombination av värderingar och uppfattningar om hur världen fungerar. Båda de senare faktorerna kan påverkas av religion och därmed påverka beteende och hälsa. Man kan tänka sig både positiva och negativa effekter av religiös påverkan på hälsa.

Bland de positiva: mindre konsumtion av cigaretter, alkohol och droger samt sinnesro genom att se världen som sammanhängande och livet som en del av en större plan.

Bland de negativa: lägre social tillit, fatalism, lägre kognitiv förmåga, mindre motion och intern samt extern konflikt och resulterande stress.

Ny metod klarlägger orsakssambandet
En brist i tidigare studier på området är att orsakssambandet mellan hälsa och religiositet har varit oklart. Vi försöker klargöra den kausala riktningen på sambandet genom att använda en relativt ny metod.

Istället för att relatera individers religiositet till deras hälsa, använder vi hälsodata från andra generationens invandrare i 30 europeiska länder, som är födda och bor i dessa länder, och religionsdata från deras mödrars hemländer, från den tid de emigrerade, några decennier tidigare. Vi kan göra denna koppling, eftersom religiositet överförs inom familjen.

Vi visar att barnens religiositet förutsägs av hur religiöst moderns hemland var. Genom att postulera att barnens självupplevda hälsa är en funktion av religiositet i mödrarnas hemländer blir den kausala riktningen tydlig, eftersom barnens hälsa inte kan påverka hur religiös kulturen i mödrarnas hemländer är. Vi kontrollerar även för en rad andra karakteristika i mödrarnas hemländer.

Betydande negativ effekt
Vårt huvudresultat är att en religiös bakgrund ger en försämrad självupplevd hälsa. För att få en uppfattning om storleken på effekten kan man jämföra med effekten av att ha gymnasieutbildning.

Om man ökar den icke-religiösa andelen i ett land med en standardavvikelse motsvarar det 60 procent av den positiva effekten på hälsa av att ha gymnasieutbildning. Resultatet står sig när en rad känslighetstester genomförs.


IFN Working Paper nr 1173, ”Does Religion Make You Sick? Evidence that a More Secular Background Promotes Health”, är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, och Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Martin Ljunge, martin.ljunge@ifn.se.

Niclas Berggren

Kontakt

Tel: 08 665 45 20
niclas.berggren@ifn.se

Martin Ljunge

Kontakt

Tel: 08 665 4517
martin.ljunge@ifn.se

Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas

Kunskapssynen och pedagogiken

135087438-origpic-201a45.jpg_0_0_100_100_250_391_85.jpg

Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv. 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se