Denna uppsats analyserar hur starkare patentskydd påverkar investeringar i FoU och innovationer. Uppsatsen presenterar en teori där patentskyddet får effekter på ett nystartat företags val av teknologi. Teorin visar att starkare patentskydd i form av ökad patentbredd ger fler innovationer endast om specifika villkor är uppfyllda vad gäller företagens vinster från innovationer, teknologiska förutsättningar, förekomsten av licensiering etc. I annat fall leder starkare patentskydd till färre innovationer.

De senaste två decennierna har det skett en förstärkning av patentskyddet i USA. Förstärkningen har tagit formen av ökad patentbredd, dvs. att ett givet patent skyddar ett större område runt den patenterade produkten. Eftersom innovationer är en viktig drivkraft för produktivitetsökningar och tillväxt, har utformningen av patentskyddet stor betydelse för samhällsekonomin. Denna uppsats analyserar hur ett starkare patentskydd påverkar investeringar i FoU och innovationer.

Uppsatsen analyserar en marknad med ett etablerat och ett nystartat företag, där patentskyddet påverkar det nystartade företagets val av teknologi. Det etablerade företaget använder en teknologi som det patenterat. Om patentet är smalt väljer det nystartade företaget, liksom det etablerade, att forska på den patenterade teknologin för att ta fram en förbättrad produkt. Detta riskerar dock att leda till onödig duplicering av forskningsresurser. Dupliceringen kan exempelvis innebära att företag bygger parallella forskningslabratorier och gör samma typer av experiment. Om patentet istället är brett, väljer det nystartade företaget att forska på en alternativ teknologi, för att undvika patentintrång. Den alternativa teknologin medför större osäkerhet eller högre kostnader, vilket ger lägre incitament att satsa på forskning. Samtidigt minskar dupliceringen av forskningsresurser om de två företagen väljer olika teknologier. Utformning av patentskydd innebär alltså en avvägning mellan att å ena sidan öka incitament till forskning och å andra sidan minimera duplicering av forskningsresurser.

Enligt teorin ger en ökad patentbredd under vissa förutsättningar fler innovationer. Detta gäller om det etablerade företagets vinster från innovationer är höga och om dess patenterade teknologi har en liten fördel gentemot alternativa teknologier. I det första fallet satsar det etablerade företaget mycket på FoU och då ger ett brett patent en stor minskning av forskningsdupliceringen. I det andra fallet kommer det nystartade företaget inte att minska sina FoU-investeringar nämnvärt om det tvingas använda en alternativ teknologi och då ger ett brett patent fler innovationer. Resultaten visar dock att om analysen utvidgas till att omfatta exempelvis licensiering minskar fördelarna med breda patent. Anledningen är att om det nystartade företaget kan licensiera teknologin leder ett brett patentskydd inte nödvändigtvis till mindre duplicering, Det kan även ge båda företagen lägre incitament att satsa på forskning.

Slutsatsen är att för att en ökning av patentbredden ska ge fler innovationer ställs specifika krav på företagens vinster från innovationer, teknologiska förutsättningar, förekomsten av licensiering etc. I annat fall leder ökad patentbredd till färre innovationer. För att patentsystemet ska maximera innovationstakten krävs att man skräddarsyr patentskyddet för olika typer av innovationer och marknader. En generell ökning av patentbredden, som skett i USA, är inte en optimal patentpolitik.

IFN Working Paper nr 792, "Patent Scope and Technology Choice", har författats av Erika Färnstrand Damsgaard, (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Erika Färnstrand Damsgaard på e-post erika.farnstrand.damsgaard@ifn.se.