Under de senaste årtiondena har det svenska näringslivet genomgått en strukturomvandling där tjänster har kommit att utgöra en allt större andel av ekonomin. Som ett resultat av detta har även investeringarna förändrat karaktär. Företag lägger allt större resurser på immateriella tillgångar som exempelvis FoU, marknadsföring och vidareutbildning av personal. Beräkningar visar att investeringar i immateriella tillgångar var 246 miljarder kronor eller ca 9 procent av BNP år 2004. Dessa investeringar bidrog dessutom med närmare 35 procent till den svenska produktivitetstillväxten 1995–2004.

av Harald Edquist

Entreprenörskapets funktion, betydelse och påverkansfaktorer diskuteras allt mer inom media, akademi och politik. Få ifrågasätter i dag entreprenörens betydelse för utveckling och välfärd, samtidigt som ökad entreprenörsaktivitet inte erbjuder någon patentmedicin eller snabb lösning på alla problem i samhället. I denna temaartikel diskuteras på ett övergripande plan vad som påverkar entreprenörskapsaktiviteten och företagstillväxten i ekonomin och hur denna kan stimuleras.

av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

av Henrik Jordahl

Rörliga ersättningar till näringslivets ledande befattningshavare har blivit allt vanligare de senaste åren. I finanskrisens kölvatten har en bred debatt uppstått om deras effektivitet. Men vad säger egentligen den akademiska forskningen om incitamentprogram till vd? I den här artikeln sammanfattar vi teorier om rörlig ersättning, deras funktion och syfte samt vad vi empiriskt vet om deras effekter.

Det är svårt att utforma välavvägda kompensationskontrakt till företagsledare i stora företag. De uppgifter dessa ledare utför är så komplexa att det är omöjligt att vara säker på om de verkligen anstränger sig och vilka resultat deras ansträngningar har. I teorin kan detta avhjälpas med ett välutformat incitamentsprogram. Det finns dock skäl att tro att ett dåligt utformat program kan göra mer skada än nytta, exempelvis genom att kamouflera ersättningens storlek.

Lärdomarna från denna forskningsöversikt visar att det inte finns några enhetslösningar gällande utformningen av incitamentsprogram. I vissa företag och branscher är en fast, marknadsmässig lön lämpligast medan det i andra sammanhang kan behövas tydliga incitamentslösningar för att få ledningen att prestera sitt bästa. I den mån incitamentslöner används är det dock centralt att dessa baseras på utfall som är både långsiktiga och svåra att manipulera. Genomlysningen bör också vara hög i hur företagen rapporterar sina ersättningssystem till ägarna och aktiemarknaden.
 

av Joakim Bång och Daniel Waldenström

av Lars Oxelheim

av Erik Lindqvist

Lagstiftningen om anställningsskydd är en av de mest kontroversiella institutionerna på arbetsmarknaden. Sverige tillhör de länder som har ett relativt omfattande anställningsskydd. I denna artikel ges en överblick över den snabbt växande nationalekonomiska forskningen om anställningsskyddets effekter.

av Per Skedinger

av Henrik Jordahl

I en värld med ökad globalisering och konkurrens fokuserar politiker, beslutsfattare och företag alltmer på ekonomisk tillväxt och dess bestämningsfaktorer. En av de viktigaste drivkrafterna till tillväxt är teknologisk utveckling som till stor del skapas genom forskning och utveckling. Nästan 30 procent av den FoU som görs i OECD-länderna finansieras idag av den offentliga sektorn.

av Roger Svensson

Minimilöner har visat sig vara ett effektivt instrument för att höja lönerna för de lägst betalda på arbetsmarknaden. Minimilönernas effekter på sysselsättningen är mer omtvistade, men det mesta av evidensen pekar på negativa effekter. Nästan all empirisk forskning om minimilönernas effekter avser länder med lagstadgade minimilöner, medan ytterst få studier finns för länder där minimilönerna regleras i kollektivavtal.

av Per Skedinger

av Henrik Jordahl

av Per Skedinger

av Anna Sjögren och Helena Svaleryd

av Fredrik Sjöholm

Översikten diskuterar ekonomiska teorier som ökar förståelsen för hur invandrade och deras barn integreras i samhället. Fokus ligger på varför invandrare och minoriteter ibland besitter mindre produktivt humankapital och varför deras humankapital ibland värderas lågt. Författarna lyfter fram hur ett ogynnsamt utgångsläge, boendesegregering och diskriminering resulterar i bristande incitament att investera i humankapital samt hur sociala normer och beteenden som hör utanförskap till förs vidare från en generation till nästa.

Skriven på uppdrag av Integrationsverket
av Anna Sjögren och Yves Zenou

av Johan Stennek och Thomas P. Tangerås

av Mattias Ganslandt

Rapporten beskriver grundläggande teorier om direktinvesteringar och multinationella företags funktionssätt och diskuterar hur väl dessa teorier kan förklara den empiriska verkligheten. Författarna analyserar effekterna på näringslivet i värdlandet för utländska direktinvesteringar med fokus på konkurrenseffekter, ägareffektivitetseffekter och spridningseffekter. Därefter diskuteras den empiriska litteraturen om produktivitetseffekter av utländska direktinvesteringar. Slutligen behandlas frågan om och hur utländska direktinvesteringar ska särbehandlas. Exempel ges på hur olika länder aktivt sökt attrahera direktinvesteringar.

Skriven på uppdrag av Institutet för Tillväxtpolitiska Studier
av Mathias Herzing, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

av Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson