Generell information

21
Maj
Glädjeparadoxen – målkonflikt mellan glädje och inlärning i skolan?

08:30–10:00

IFN och Dialogos Förlag

Öppna seminarier

2019-05-21 Glädjeparadoxen.jpg

Gabriel Heller Sahlgren, doktorand vid London School of Economics och affilierad till IFN, och Nima Sanandaji, teknologie doktor, identifierar i boken Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse (Dialogos Förlag 2019) rötterna till den svenska skolans problem. De menar att skolpolitiken som infördes efter 1945 – med fokus på glädje, skoldemokrati och elevledda pedagogiska metoder – inte fungerar som det var tänkt. I förordet skriver professor Magnus Henrekson: "Den höjde kanske elevernas glädje men resulterade samtidigt i sämre kunskaper."

I boken ger Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji en fyllig exposé över den svenska skolans och skolpolitikens historia. De förklarar hur vi delvis missförstått Rousseaus teorier om hur barn bäst lär sig och hur tyska nyhumanistiska ideal oförtjänt kopplats ihop med nazisternas brutala ungdomskultur. Heller Sahlgren/Sanandaji skriver: ”Med utgångspunkt i felaktiga slutsatser och chocken efter Tredje rikets fall valde svenska politiker således att [efter 1945] abrupt lägga om politiken i progressiv riktning.”

”När glädje och demokratisk värdegrund blev ledord för den breda medelklassen slog elevledda metoder igenom i det svenska utbildningssystemet. Sverige påverkades på så sätt av en perfekt storm av orsaker som i slutet av 1900-talet ledde fram till utbredningen av eget arbete och elevdemokrati.

Problemet var att pedagogiken och skolkulturen inte fungerade som det var tänkt. Ett av de huvudsakliga målen har varit att skapa mer arbetsglädje för att få eleverna att vilja lära sig mer; den gamla skolan attackerades för att den skapade passivitet bland ungdomarna. Men forskningen tyder inte på att eleverna lär sig mer när de har roligt. Tvärtom finns det mycket som tyder på att det finns en målkonflikt, mellan glädje och inlärning – och denna »glädjeparadox« är något som länge har ignorerats inom pedagogiken och skolpolitiken.”

Vad bör då göras?

Författarna menar att ”vi måste omkalibrera vårt fokus i riktning mot nyhumanismens betoning på kunskaper och karaktär samt stärka incitamenten för att se skolan som en investering istället för en konsumtionsvara". Samtidigt skriver de att det inte finns någon enkel lösning: ”Men vi måste börja någonstans, och det första vore en rejäl översyn av styrdokumenten.” De menar att det behövs ett större fokus på kunskap generellt men vill inte ha en återgång till den gamla skolan helt och hållet. Och, förklarar de, ”vad som än införs bör det prövas med vetenskapliga experiment i liten skala innan det rullas ut en masse”. De vill bland annat införa slutskrivningar i grund- och gymnasieskolan samt en återgång till ett relativt betygssystem.

Cecilia Garme intervjuar Gabriel Heller Sahlgren om boken och därefter diskuterar en panel skolan och skolans problem. I panelen ingår:

  • Widar Andersson, chefredaktör, vd och ansvarig utgivare för Folkbladet (fristående S)

  • Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson hos Moderaterna

  • Sara Svanlund, vice ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och IFN

Panel 21maj2019.jpg

När?

Tisdagen den 21 maj kl. 8.30–10.00; registrering samt kaffe & smörgås från kl. 8.00.

Var?

Armémuseum, Riddargatan 13 och Artillerigatan 13, Stockholm.

ANMÄLAN


Boken kommer att säljas till specialpris i samband med seminariet – 150 kronor (reguljärt pris är 220 kronor). Betalning kan göras med swish eller kontanter.


 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se