Finansiering

Personaloptioners väg från forskning till politik

Från att Magnus Henrekson, IFN, vid millenieskiftet konstaterade att amerikansk beskattning och personaloptioner bidrog till framväxten av Silicon Valley till att personaloptioner infördes från 1 januari 2018 var resan lång. Frågan färdades via en Företagsskattekommitté som tillsattes av av Alliansregeringen till en särskild utredare som tillsattes av (S) och (MP)-regeringen och som såg över skattereglerna för optioner och andra aktierelaterade incitament. Den offentliga debatten var många gånger livilig, exempelvis när grundare av Spotify ville kasta den särskilde utredarens förslag i papperskorgen.

Magnus Henrekson.jpg

Vid millenieskiftet konstaterade Magnus Henrekson, då professor vid Handelshögskolan i Stockholm, att amerikansk beskattning och personaloptioner bidrog till framväxten av Silicon Valley. Ett antal lagändringar i USA runt 1980 gjorde det mer lönsamt att investera i och arbeta för nya riskfyllda projekt. Henrekson inledde svensk forskning i ämnet tillsammans med Stanfordprofessorn Nathan Rosenberg. Deras forskning resulterade bland annat i boken Akademiskt entreprenörskap: Universitet och näringsliv i samverkan (SNS år 2000).

Ur presentationen av boken:
Författarna menar att det amerikanska akademiska systemet har gynnat det akademiska entreprenörskapet. Detta i jämförelse med Sverige, som trots stora investeringar i forskning och utveckling (FoU) uppvisar svagheter inom bland annat incitament till att bli entreprenör och expandera befintliga verksamheter.

Detta var startskottet för en mångårig svensk debatt om för- och nackdelar med personaloptioner. Magnus Henrekson och andra forskare vid IFN hade utvecklingen i USA som förebild men förespråkade personaloptioner i en svensk tappning. De deltog flitigt i det offentliga samtalet och skapade opinion. Ett exempel är en artikel av Magnus Henrekson som publicerades av Reuters hösten år 2000. I den förklarade han att ”den allmänna bristen på gynnsamma institutioner och lämpliga incitamentstrukturer som främjar uppkomsten av en entreprenöriell kultur är således den viktigaste förklaringen till det akademiska entreprenörskapets blygsamma ställning i Sverige jämfört med USA.” Mycket hände dock inte på den politiska arenan förrän cirka tio år senare.

 

Beslut om skatt.jpg
Alliansregeringen gav Företagsskattekommittén till uppgift att se över bolagsbeskattningen.

 

2011 tillsattes Företagsskattekommittén av Alliansregeringen. Kommittén fick till uppgift att se över bolagsbeskattningen. Magnus Henrekson var sakkunnig i utredningen, vilket gav honom möjlighet att skriva två expertrapporter till utredningen. En av dessa handlade om beskattningen av personaloptioner. Den avlämnades till kommittén i augusti 2012. Författare till rapporten var Magnus Henrekson tillsammans med Tino Sanandaji: ”Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap”, vilken slutligen publicerades som en bilaga i utredningen (SOU 2014:40).

De skriver bl.a.:
I den moderna entreprenörssektor som växt fram i bl.a. Silicon Valley har finansiella instrument utvecklats […]. Nyckeln till framgång var att skriva komplexa kontrakt där utfallet med hjälp av optioner och aktiekonvertibler betingas på företagets utveckling. Detta har underlättats av att avkastningen på dessa instrument endast kapitalinkomstbeskattas i USA, f.n. med 15 procent. Optioner möjliggör samtidigt rekrytering av nyckelpersonal till nystartade företag i tillväxtfasen. I svensk skattelagstiftning beskattas avkastningen på personaloptioner i stället med en marginell skattesats på 67 procent när avkastningen är hög. Detta omöjliggör i praktiken användning av optioner för att skapa komplexa avtal i entreprenörsdrivna företag i Sverige.

Vid det här laget hade Magnus Henrekson och forskningen på IFN befäst sin ställning som experter på entreprenörskap, företagsbeskattning och personaloptioner. Ett tydligt tecken på detta är att exempelvis Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, Esbri, år 2012 förklarade att ”Magnus Henrekson är en av Sveriges mest kända forskare på området. Han menar att den nuvarande svenska företagsbeskattningen bygger på föråldrade modeller – modeller där entreprenörer saknas, ägarrollen anses oviktig och förnyelse antas ske inom befintliga företag”.

 

Henrekson Sanandaji Sv Näringsliv.jpg
Magnus Henrekson och Tino Sanandaji presenterar Optionsskatter och entreprenöriellt företagande på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

 

År 2013 lanserade Svenskt Näringsliv rapporten Optionsskatter och entreprenöriellt företagande av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji. I denna förklaras att det är entreprenörers efterfrågan på riskkapital snarare än utbudet som är den främsta flaskhalsen.

De förklarar bakgrunden till sina ställningstaganden1:
Lösningen för nygrundade tillväxtföretags stora utmaning, att lösa kontraktsproblem och locka nyckelpersonal, var inte från början självklar. De lösningar som gradvis utvecklades i framförallt USA och som visade sig fungera väl även i andra länder inkluderade i många fall optionskontrakt. För att dessa kontrakt ska användas gäller det dock att skattesatserna inte är prohibitivt höga. Det finns mycket som tyder på att så är fallet i Sverige. Skattesystemet sätter därmed käppar i hjulet för entreprenör skap, […].

 

ESO rapport 2014.jpg
I maj 2014 presenterade Magnus Henrekson och Tino Sanandaji en ESO-rapport om personaloptioner.
 

Nu fick Henrekson och Sanandaji uppdrag av Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, ESO, som är en självständig kommitté under Finansdepartementet, att skriva en rapport om personaloptioner. Denna presenterades våren 2014: Företagandets förutsättningar – en ESO-rapport om den svenska ägarbeskattningen. I rapporten står att läsa:
Optioner används för att ersätta grundare och tidiga nyckelanställda i de fall företaget utvecklats väl. Dessa ersättningslösningar är särskilt värdefulla för nystartade företag som i början har svagt kassaflöde men hög tillväxtpotential. I Sverige är dock skatten på optioner vid lyckade utfall ca 67 procent, vilket har begränsat eller näst intill omöjliggjort användningen av detta instrument.

Ungefär samtidigt som Henrekson/Sanandaji avslutade arbetet med sin ESO-rapport tillsatte regeringen i mars 2014 en särskild utredare för att se över skattereglerna för optioner och andra aktierelaterade incitament. Direktiven kom senare att ändras av den röd-gröna regeringen. Revideringen innebar huvudsakligen att förändringarna inte fick kosta något.

Inför att incitamentsutredningen skulle lämna sitt förslag skrev Magnus Henrekson ett debattinlägg i Dagens Industri under rubriken ”Personaloptioner tar från rika och ger till kreatörer”:
Att bygga nya företag är riskfyllt. I de flesta fall blir optionerna värdelösa, men i några fall kommer stora värden att skapas. Erfarenheter visar att denna möjlighet är avgörande för att attrahera rätt personer att ta sig an uppgiften att från grunden bygga nya värden. Det är också dessa personer, inte diversifierade professionella investerare, som är de största risktagarna. De tackar nej till en säkrare alternativ karriär för att under många år jobba ännu hårdare till en lägre lön i ett nytt företag, som vi av erfarenhet vet har begränsad chans att lyfta.

 

BIB-arendedebatt-och-votering.jpg
Foto: Ingemar Edfalk/Sveriges riksdag.

 

Utredaren lämnade sitt förslag till regeringen den 15 mars 2016. Han rekommenderade särskilt skattegynnade personaloptioner, så kallade kvalificerade personaloptioner som inte förmånsbeskattas: ”Kostnaden för förslaget uppgår sammantaget till 180 miljoner kronor. Syftet med de föreslagna reglerna är att underlätta för små, nystartade tillväxtföretag att rekrytera och behålla nyckelpersoner,” skrev utredaren.

Knappt en månad senare publicerades ett uppmärksammat öppet brev från Daniel Ek och Martin Lorentzon, grundare av Spotify. De ville kasta utredaren förslag i papperskorgen eftersom ”förslaget har så många begränsningar att det tar udden av det som är syftet. Utredningen föreslår exempelvis att bara företag under 50 anställda ska omfattas[...]. Ett företag som Spotify omfattas alltså inte alls av utredningens förslag.”
Detta till trots publicerades en debattartikel, i Dagens Industri, den 18 december 2016 med ministrarna Andersson, Bolund och Damberg som författare. De förklarade att en lagrådsremiss var på väg enligt vilken personaloptioner ”inte ska beskattas som inkomst av tjänst. Arbetsgivaren ska därför inte heller betala arbetsgivaravgifter för den. I stället beskattas den som inkomst av kapital när andelen i företaget avyttras.” De förklarade att begränsningarna i förslaget tillkommit för att ”ringa in de företag som har störst behov av stöd och få bäst möjlighet att godkännas av EU-kommissionen har skattelättnaden ett antal villkor”.

Sedermera har EU sagt ja till den nya svenska optionslagstiftningen och i början av september 2017 skrev regeringen:
Förslaget om skattelättnader för personaloptioner innebär att om en anställd får en personaloption av sin arbetsgivare ska den anställde inte förmånsbeskattas när personaloptionen utnyttjas. Arbetsgivaren ska därför inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning först när den aktie, som den anställde har köpt genom att utnyttja personaloptionen, säljs. Beskattning sker då som inkomst av kapital.

 

BIB-Riksdagshuset-mars.jpgFoto: Camilla Svensk/Sveriges riksdag.

 

För att kunna ställa ut kvalificerade personaloptioner behöver företag uppfylla vissa kriterier, exempelvis så ska medelantalet anställda ska vara lägre än 50 och företag i branscher som exempelvis bank- och finansieringsverksamhet,fastigheter och revision omfattas inte av förslaget.

Processen från ax till limpa tog närmare två decennier. Resultatet är att så kallade kvalificerade personaloptioner införts från 1 januari 2018. Efter remissrundan gjordes vissa ändringar i regeringens förslag, bland annat räknas företag som är upp till tio år som nystartade (i lagsrådsremissen var det sju år). Regeringens förslag lades fram i budgetpropositionen (Prop. 2017/18:1). Riksdagen fattade beslut i frågan i slutet av november 2017 och lagen gäller från 2018.

 

Fotnot

1) Magnus Henrekson och Tino Sanandaji har skrivit tre forskningsuppsatser om personaloptioner för internationell publicering (en av dem ingår i EU-projektet FIRES) samt en artikel i Ekonomisk Debatt. De har även skrivit fem bidrag i svenska antologier samt ytterligare en handfull debattartiklar i svenska tidningar.

Aktuell forskare

Erik Prawitz

Ämnesområden: Ekonomisk historia, innovation, politisk ekonomi och utvecklingsekonomi

Några av de frågor Erik Prawitz försöker besvara i sin forskning:

  • Hur kan emigration påverka ekonomisk och politisk utveckling i sändarländer?

  • I vilken omfattning kan nya teknologier, så som järnvägar och elektricitet, påverka regional ekonomisk utveckling?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se