Finansiering

Tidigare styrelseordförande berättar

Michael Treschow var ordförande för IFN:s styrelse 2011–2019 och känner väl till institutet och dess arbete. Här svarar han på tre frågor om forskningens relevans för närngslivet. Han är övertygad om att IFN arbete är till nytta för svenskt näringsliv i allmänhet men även för enskilda branscher och företag.

M Treschow.jpg

Michael Treschow, styrelseordförande IFN 2011–2019, när han talade på institutets 75 års jubileum år 2014.

 

Hur kan IFN:s forskning vara till nytta och hjälp för svenskt näringsliv?

En saklig grund är A och O för en givande samhällsdebatt och för opinionsbildning. I ett samhälle där mycket ”snuttifierats” är forskningen central – den ger oss djupgående insikter om sakförhållanden och möjligheter att debattera och kritisera på saklig grund och därefter fatta informerade val. IFN:s forskning bidrar i allra högsta grad till kunskap om företagsamheten och näringslivets villkor liksom dess konkurrenskraft. Genom forskarnas arbete får vi veta vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Vi lär oss att se saken från olika utgångspunkter och att tänka i nya banor. Detta är angeläget för näringslivet liksom för samhället i stort.

 

Vad kan en bransch eller enskilt företag lära av forskningen på IFN?

Varje bransch och företag har sina förutsättningar och utmaningar. Forskarna på IFN som studerar allt från konkurrensen på elmarknaden till minimilöner och optionsbeskattning hjälper till så att vi bättre kan förstå, sätta in i ett större sammanhang och analysera hela branscher och enskilda organisationer.

 

Varför stödja IFN:s forskning framför nationalekonomisk forskning på universitet och högskolor?

På IFN är forskningen mer näringslivsspecifik och entreprenörsnära, jämfört med andra liknande svenska forskningsmiljöer. IFN-forskarna hämtar sina forskningsämnen och forskningsfrågor från verkligheten. Här finns inga elfenbenstorn, utan ett stort mått av kunskap om näringslivets villkor och en nyfikenhet att studera och få svar på olika frågor. Att IFN är ett privat institut ser jag som en styrka. Institutet behöver därmed inte ta hänsyn till statliga satsningar och prioriteringar som riskerar att vända med den politiska vinden. IFN har därmed större frihet att ta sig an frågor som kanske inte ligger i tiden. Institutet var till exempel bland de första att undersöka sambandet mellan entreprenörskap och ekonomisk tillväxt.

Aktuell forskare

Malin Gardberg Ph.D.

Ämnesområden: Arbetsmarknad, ekonometri, finansiell utveckling, globalisering, internationella investeringar, konsumtion, makroekonomi, utvecklingsekonomi.

Några av de frågor Malin Gardberg försöker besvara i sin forskning:

 

  • Hur har det svenska näringslivet och den svenska arbetsmarknaden påverkats av den pågående digitaliseringen?
  • Hur påverkar olika typer av utländskt skuldkapital landets valutakurs? Leder extern skuldfinansiering till att landets valutakurs är känsligare för finansmarknadsturbulens än extern aktiefinansiering? 
  • Leder finansiell integrering och en jämnare inkomstfördelning till mera internationell riskdelning i utvecklingsländer?
  • Hur har finansiell integrering påverkat sambandet mellan konsumtion och förmögenhet

 

 

 

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se