Globaliseringen och företagen

Pågående projekt

Allokeringen av talang i det svenska näringslivet

Forskning inom nationalekonomi har lyft fram att allokeringen av talang i en ekonomi kan vara centralt för landets utveckling. Exempelvis så kan en talangfull person vara mer produktiv från en samhällsekonomisk synpunkt som företagsledare för ett nytt snabbväxande företag än som en mellanchef på ett stort etablerat företag. Syftet med detta forskningsprojekt är att studera allokeringen av talang i den svenska ekonomin och hur denna allokering påverkar företags tillväxt, överlevnad och lönsamhet.

Projektansvarig: Joacim Tåg

 

Arbetsmarknadseffekter av privatiseringar

Privatiseringar av statligt ägda företag har sedan början av 1980-talet skett i över hälften av världens länder. Motivet har ofta varit att generera försäljningsintäkter och att effektivisera företagen, vilket oftast också har skett. Men trots att privatiseringar har attraherat ett stort akademiskt intresse, vet vi idag väldigt lite om vilka arbetsmarknadseffekter som uppstår av privatiseringar. Syftet med detta projekt är att studera hur anställda påverkas om deras företag privatiseras. Vi kommer att fokusera på anställdas arbetslöshetsrisk samt löneinkomster. Vi kommer även att studera om vissa grupper av anställda gynnas av privatiseringar medan andra missgynnas?

Projektansvarig: Martin Olsson

 

De ekonomiska effekterna av globalisering

I en värld med ökad globalisering och minskade handelsbarriärer är det viktigt att förstå konsekvenserna av de ökade handelsflödena. För dagens politiska beslutsfattare inom EU och USA kan detta till exempel inkludera implikationerna av det nya frihandelsavtalet ”Transatlantic Trade and Investment Partnership” (TTIP) som för närvarande förhandlas mellan EU och USA. Hur påverkas ländernas välfärd av den typen av avtal? Vad händer med företagens förutsättningar? Hur påverkas miljön av de ökade ekonomiska flödena? Syftet med detta projekt är att med nyutvecklade ekonometriska metoder förbättra analysredskapen för att mäta effekterna av ökad handel och globalisering.

Projektansvarig: Per Hjertstrand

 

Den samhällsekonomiska betydelsen av publik handel med aktier

Under den senaste tiden har regelbördan för företag som bedriver värdepappershandel ökat markant, och detta gäller även regelbördan för företag som önskar lista sig på en publik handelsplats. Delvis av denna orsak, men även av många andra, har vi under de senaste 15 åren sett ett minskat intresse för företag att låta sina aktier handlas på reglerade marknadsplatser. Syftet med detta delprojekt är att studera betydelsen av denna utveckling för samhället i stort.

Projektansvarig: Joacim Tåg

 

Finansiell integrering och globala obalanser

Finansmarknadsintegrering underlättar allokeringen av kapital och påverkar sambandet mellan tillgångar och konsumtion genom att minska hushållens likviditetsbegränsningar. De negativa sidorna med finansmarknadsintegrering är dock ackumulering finansiella obalanser, ökad spridningsrisk av finansiella svårigheter och plötsliga svängningar i kapitalflöden. Detta projekt undersöker hur internationell finansiell integrering påverkar makroekonomiska och -finansiella utfall. Mera specifikt studerar vi hur finansiell integration påverkar internationell riskdelning, utvecklingen av den lokala finanssektorn och sambandet mellan konsumtion och förmögenhet, samt hur internationella obalanser påverkar valutakursens känslighet för osäkerhet på finansmarknaden.

Projektansvarig: Malin Gardberg

 

Företagsägandets ekonomi

Ägarförändringar och ägarfrågor är centrala i den omstrukturering av näringslivet som krävs för att möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. Syftet med detta delprojekt är att studera olika aspekter relaterade till företagsägandets ekonomi, det vill säga hur samhället påverkas av olika ägarformer av företag. Detta inkluderar studier kring riskkapitalinvesteringar, börsnoteringar, företagsförvärv, samt beslut att bli företagsägare genom entreprenörskap. Vi studerar även hur företagsägande och ägarförändringar påverkar karriärer hos företagsledare och anställda.

Projektansvarig: Joacim Tåg

 

Globaliseringen och digitaliseringen

Det primära målet med detta forskningsprojekt är att skapa en bättre förståelse för hur globaliseringen påverkar arbetsmarknaden. Projektet kommer även analysera hur de förändringar i digitalisering och automatisering som nyligen skett sätter press på företag och arbetstagare, och hur detta relaterar till globaliseringen. Vi kommer analysera effekterna av globalisering och digitalisering i en svensk kontext, vilket borde ge insikter med tydlig relevans för svenska beslutsfattare. Vi tror även att detta projekt har en bred vetenskaplig relevans och att resultaten är av intresse för forskare som är aktiva inom internationell ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

Trots den mycket omfattande offentliga och akademiska debatten om effekterna av digitalisering och automatisering, så är de empiriska bevisen knappa. Vår analys kommer att baseras på detaljerad matchad data på anställda och företag för perioden 1996-2013. Vi kommer att undersöka en mängd olika viktiga aspekter. Mer generellt så kommer projektet att belysa ett antal olika problemställningar såsom; identifikationen av individuella egenskaper hos de som vinner och de som förlorar på globaliseringen och digitaliseringen, effekterna av globaliseringen på företagens organisation och dess inverkan på arbetsmarknaden, globaliseringens och digitaliseringens effekter på löneskillnader och osäkra anställningar, hur stor inverkan har företag när det gäller hur ny teknologi implementeras, till vilken grad är arbetslöshetsrisk, till följd av en ökad digitalisering, kopplad till löner och utbildningsnivåer för enskilda yrken, samspelet mellan digitalisering, globalisering och arbetsmarknadsutfall, hur är internationaliseringen av företag kopplad till digitalisering, och har internationaliserade företag en sammansättning av anställda med yrken som systematiskt skiljer sig från t.ex. lokala företag när det gäller automatisering och digitalisering av jobb.

Projektansvarig: Fredrik Heyman

 

Globaliseringens effekter på kapital

Detta projekt undersöker kapitalets ägande. Med “den svenska ägarmodellen”, som dominerade på börsen fram till helt nyligen, avses den modell där kontrollen av företagen för det mesta var koncentrerad till en eller två ägare. Ofta, men inte alltid, har dessa ägare varit svenska familjer. Den koncentrerade kontrollen möjliggjordes genom en växande divergens mellan kontrollrättigheter (röstandelar) och utdelningsrättigheter (kapitalandelar) för de dominerande ägarna. Det har också varit vanligt att en familj eller en ägargrupp via investmentbolag och ask-i-ask-ägande haft ett dominerande inflytande i ett flertal företag. Sverige är nu mitt uppe i en utveckling där den svenska ägarmodellen är på tydlig tillbakagång, för att, i varje fall delvis, ersättas av andra modeller för ägarstyrning. En viktig drivkraft bakom denna utveckling är globaliseringen av ägandet. Projektet syftar till att öka vår förståelse för dels hur den svenska ägar- och kontrollmodellen påverkas av globaliseringen, dels undersöka vilka institutionella förändringar i regelverket som skulle kunna möjliggöra en effektiv styrning av bolag med spritt ägande.

Projektansvarig: Magnus Henrekson

 

Globalisering, sysselsättning och löner

Detta projekt syftar till att empiriskt undersöka arbetsmarknadseffekter av ökad internationell integration. Projektet tar sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori med heterogena företag och heterogen arbetskraft. Traditionell handelsteori antar att arbetsmarknaden är fullständigt flexibel med full sysselsättning som följd. Nyare teori betonar istället att löner är trögrörliga och att matchningsprocessen mellan arbetstagare och arbetsgivare kan ge upphov till långvarig arbetslöshet. Vidare ger dessa arbeten vid handen att effekten på en viss typ av arbetskraft, t.ex. i termer av löneförändringar, kan skilja sig åt beroende på typ av företag. Ökad globalisering kan t.ex. leda till ökade löner för den typ av arbetskraft vars kvalifikationer bäst överensstämmer med företagets profil. Dessa nyare teoretiska arbeten resulterar sålunda i ett antal olika hypoteser om internationalisering och arbetsmarknadseffekter som vi avser att undersöka empiriskt med hjälp av svensk data. Den empiriska analysen baseras på ett stort datamaterial över svensk arbetskraft som kan matchas med data på svenska företag. Exempelvis undersöker vi löne- och sysselsättningseffekter av ökad internationalisering för olika typer av arbetskraft och i olika typer av företag. Projektet är ett samarbete mellan svenska empiriska forskare och framstående teoretiskt inriktade amerikanska forskare.

Projektansvarig: Fredrik Heyman

 

Globalisering, ökad konkurrens och företagens utveckling

Företag i Sverige och i utlandet har utsatts för ökad konkurrens i många former. Globaliseringens utveckling gör att inhemska företag är tvungna att anpassa sig till ett tuffare affärsklimat, men handelsreformer också innebär nya import- och exportmöjligheter. Detta projekt består av huvudsakligen empiriska uppsatser där man utvärdera effekterna av ökad konkurrens av olika slag, såsom handelsreformer, importkonkurrens och högre elpriser under 2000-talet. Studierna utforskar effekten av dessa fenomen på företagens val av teknik, handelsmönster, sysselsättning, storlek och produktivet. Ett syfte med projektet är att bidra till förståelsen för hur konkurrens påverkar företags tekniska utveckling och sysselsättning, vilket kan vara till hjälp inför framtida ekonomiska reformer.

Projektansvarig: Shon Ferguson

 

Internationella investeringsavtal

Mellanstatliga investeringsavtal skyddar utländska investeringar mot åtgärder av värdländerna som avsevärt reducerar dessas värde. De ger också investerare möjlighet stämma kontrakterande stater för avtalsbrott (s k ISDS-mekanismer). Dessa åtaganden har stått i centrum för kritiken mot CETA-avtalet (EU-Kanada), och TTIP-avtalet (EU-USA). Debatten väcker fundamentala frågor rörande IIA: Vilka slags åtgärder ska leda till kompensation? Kommer värdländer att avstå från att vidta legitima åtgärder? Vem vinner och vem förlorar på avtalen? Det finns i stort sett ingen ekonomisk litteratur som besvarar dessa frågor. Syftet med projektet är att påbörja en systematisk analys av dessa frågor. 

Projektansvarig: Henrik Horn

 

Kvotering till börsbolagsstyrelser

Kvotering till börsbolagsstyrelser har införts en rad länder i Europa. I Sverige har det än så länge endast varit ett hot om lagstiftning. Detta projekt utvärderar det första och mest kraftfulla hotet om kvoteringslag från vice statminister och jämställdhetsminister Margareta Winberg 2002. Vi finner starkt stöd för att hotet ökade andelen kvinnor i börsbolagsstyrelser och att företagens vinst förbättrades, ett resultat som skiljer sig från andra studier där lagstiftning och inte hotet utvärderats.

Projektansvarig: Björn Tyrefors Hinnerich

 

Riskkapital och företagsetik

Med den ökande betydelsen av etik för investeringsbeslut blir en naturlig fråga huruvida affärsförslagens etiska karaktär påverkar entreprenörernas chanser att säkra finansiering för sina satsningar. Medan det anses att grunden för affärsförslaget och entreprenörsupplevelsen är viktiga faktorer i investerarnas investeringsbeslut börjar det framstå att andra faktorer också påverkar huruvida entreprenörer kan säkra finansiering. I detta projekt strävar vi efter att studera samspelet mellan grupptillhörighet och etik, med fokus på samspelet mellan affärsföretagens etiska och oetiska egenskaper som föreslagits av företagare och grupptillhörighet som visas av investerare gentemot företagare i samma in-grupp.

Projektansvarig: Nikita Koptyug

 

Strukturomvandling och digitalisering

Den teknologiska utvecklingen och digitaliseringen utmanar etablerade strukturer i samhället. Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om hur digitaliseringen påverkar produktivitetstillväxten, arbetsmarknadens utveckling och olika sociala dimensioner (som inkomströrlighet och fördelning). Hur kan institutionella skillnader mellan länder mildra denna utveckling utan att hämma innovationer och produktivitetstillväxt? Vilka faktorer blir viktiga för att klara växande skillnader mellan stad och land?

Projektansvarig: Mårten Blix.

 

Unilateral konkurrenspolitik och standard-essentiella patent

Uppfyllandet av en industristandards kräver ofta användandet av patenterade teknologier. Exempelvis utnyttjar telekomstandards som 3G och 4G en stor mängd sådana ”standard-essentiella” patent. Ägarna till dessa har potentiellt mycket stark marknadsposition, då de kan blockera utnyttjandet av standarden. I praktiken motverkas detta genom nationell konkurrenspolitik. Syftet med projektet är att belysa hur principer för internationell jurisdiktion kan utnyttjas för att motverka internationella intressekonflikter vad gäller denna konkurrensövervakning.

Projektansvarig: Henrik Horn

 

Världshandelsorganisationens tvistelösningsmekanism 

Tvistelösningsmekanismen i Världshandelsorganisationens (WTO) har hittills hanterat över 500 dispyter sedan den infördes den 1 januari 1995, vilket gör den till en av världens mest använda forum för tvistelösning. Men trots dess popularitet så har det också riktats kritik mot ett flertal aspekter som i längden skulle kunna undergräva det förtroende som tvistelösningsmekanismen åtnjuter bland sina Världshandelsorganisationens medlemmar.

Till exempel så har man länge bekymrat sig för de fattigare länders möjlighet att driva dispyter framgångsrikt då de många gånger saknar de finansiella resurser som krävs. Andra exempel är också hur man tillsätter domare och hur det påverkar kvalitén och dispytens utfall samt effekter av dispyter.

Projektansvarig: Louise Johannesson

Daniel Waldenström

Ämnesområde: arv och gåvor, finansiell utveckling, inkomst och förmögenhetsfördelning samt skatter.

En av de frågor Daniel Waldenström försöker besvara i sin forskning:

  • Hur stor är den ekonomiska ojämlikheten i Sverige och vilka faktorer bestämmer den?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se