Pågående projekt

I en tid av turbulens undersöker vi hur omvälvande ekonomiska och politiska händelser påverkar människors tillit och tolerans. Specifikt studerar vi (i) hur populisters valsegrar, som valet av Trump och Brexit-omröstningen, påverkar människors attityder i viktiga ekonomiska, politiska och sociala frågor; (ii) hur politisk osäkerhet påverkar tolerans, social tillit och tillit till politikens institutioner och aktörer; och (iii) hur attityder som tillit, tolerans och optimism hos svenska riksdagsledamöter har utvecklats över tid, där helt nya data tas fram genom maskinlärande och textanalys och sedan relateras till omvälvande händelser.

Projektet syftar till att fördjupa vår förståelse av finansiella beslut som fattas av invandrare i Sverige. Målet är att förstå varför invandrare har lägre livstidsbesparingar och vad som kan göras för att förbättra situationen. Sveriges höga invandring gör det allt viktigare att undersöka invandrares sparbeteende, för att vägleda den ekonomiska och sociala politiken som syftar till att förbättra välfärden och integration av invandrare. Med hjälp av svenska mikrodata undersöker vi betydelsen av kulturella faktorer, såsom tillit och institutioner, för att förklara invandrares finansiella beslut.

Analyser av välfärdsstaten har främst beaktat problem av statisk natur. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att studera välfärdsstaten ur ett utvecklingsperspektiv. Hur påverkar välfärdssystemens utformning incitamentsstrukturen och därmed de ekonomiska aktörernas beteende? Hur påverkas grundläggande sociala normer? Tyngdpunkten ligger på socialförsäkringar och s.k. "humantjänster", inklusive sjukvård.

Ett gott samhälle kännetecknas bl.a. av tolerans, frihet och tillväxt. Tolerans, därför att tolerans innebär respekt för minoriteter och en möjlighet till samlevnad, även om människor skiljer sig åt på olika sätt. Frihet, därför att frihet möjliggör för människor att själva besluta om hur de vill leva sina liv och att experimentera i sättet att leva. Tillväxt, därför att tillväxt innebär en större möjlighet att realisera de preferenser människor har, oavsett hur de preferenserna ser ut, utan att man, med risk för konflikt, behöver ta från vissa och ge till andra. Idén bakom detta projekt är att genom högkvalitativ nationalekonomisk forskning vidga vår kunskap om hur mer av dessa tre utfall – tolerans, frihet och tillväxt – kan uppnås, genom att fokusera på institutioner som möjliga bestämningsfaktorer. Med andra ord är frågan hur vissa lagar, regler och normer, samt de politiska, ekonomiska och sociala system som de ger upphov till, påverkar fundamentala värden i ett samhälle. 

I Sverige spelar kommunerna en central roll, både inom välfärdsstaten och när det gäller lokal näringslivsutveckling. I detta projekt analyseras kommunernas institutioner med verktyg från både statsvetenskap och nationalekonomi. Exempel på frågor som undersöks: Vad kan kommuner göra för att främja den lokala utvecklingen? I vilken utsträckning har Sverige problem med kommunal korruption och hur kan denna motverkas? Hur ska den ökade förekomsten av kommunala bolag förklaras, och vilka för- och nackdelar finns med denna organisationsform?

Grundläggande delar av den svenska välfärdsstaten såg dagens ljus redan under 1920-30-talet. Samtidigt är vår kunskap begränsad kring vilken inverkan framväxten av dessa välfärdsreformer har haft på människors liv. Med hjälp av historisk information om när, var och hur olika reformer genomfördes, kan vi idag få unik kunskap om de långsiktiga effekterna på hälsa och välfärd. Fanns det institutionell tillit till de välfärdstjänster som introducerades? Och vilken inverkan hade ex. introduktionen av gratis spädbarnsvård på barnens hälsa, utbildning och arbetsmarknadsutfall senare i livet? Hur påverkade dessa reformer föräldrars beteende och investeringar i sina barn? Tyngdpunkten ligger vid att förstå vilka orsakssamband som föreligger.

För att bemöta de globala samhällsutmaningarna har världens länder antagit en uppsättning mål för hållbar utveckling (SDGs). De 17 målen, som delats upp i 169 delmål, täcker en lång rad ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor, och ska, med gemensamma insatser från det internationella samfundet, uppnås till år 2030. Behovet av utvecklingspolicy som hjälper utvecklingsländer att uppnå de specifika målsättningarna skapar efterfrågan på specifik, men samtidigt generaliserbar, forskning om biståndets effektivitet. Det här projektets övergripande syfte är att studera biståndseffektivitet i ett disaggregerat, jämförande perspektiv, med fokus på systematisk variation mellan biståndssektorer, givare och regioner inom länder. 

Det här forskningsprojektet fokuserar på ojämlikhet i förutsättningar, normer och möjligheter till förändring för utfall av stor betydelse för kvinnors välbefinnande i utvecklingsländer, exempelvis kvinnlig omskärelse, barnäktenskap, tidigt barnafödande och våld i nära relationer. Vi kartlägger hur bestående utfall som dessa är över generationer, och möjligheten att påverka berörda normer och beteenden genom biståndsinsatser.