Det senast decenniet har de privata tjänstebranscherna – inte minst de kunskapsintensiva företagen – uppvisat en växande sysselsättning. Samtidigt har de skattefinansierade välfärdstjänsterna fortsatt att debatteras flitigt.
IFN fortsätter och förstärker forskningen om välfärdstjänster. Områden som studeras är styrning och ledning av välfärdstjänster, effektivitetsskillnader vid tjänsteproduktionen, marknadsmodeller och konkurrensformer, samt välfärdstjänsternas långsiktiga finansiering och det offentliga åtagandets omfattning. Relaterade projekt behandlar frikolornas val av etableringsort och beteendeaspekter av institutionell design.
Minimilöner är särskilt relevanta för tjänstesektorn eftersom de är bindande i flera tjänsteyrken. Forskningsprogrammet rymmer en kartläggning av minimilönernas nivåer och grad av differentiering i ett antal avtalsområden och undersökningar av minimilönernas effekter på sysselsättning och andra utfall på arbetsmarknaden.
För många ungdomar och invandrare fungerar tjänstesektorn som en inkörsport till arbetslivet. Samtidigt har ett restriktivt anställningsskydd visat sig försvaga dessa gruppers ställning på arbetsmarknaden. Programmet innehåller både översikter av forskning om anställningsskyddets effekter och mer tillämpad forskning om de svenska LAS-reglerna.
Inom handeln och besöksnäringen finns flera företag där både minimilöner och anställningsskydd har en relativt stor betydelse. Programmet innehåller flera svenska studier av marknadsstruktur och produktivitet inom handeln samt av lokalisering och innovationer inom besöksnäringen.
Slutligen finns forskning om betydelsen av personliga egenskaper och humankapital för ekonomiska utfall. Stresstålighet, självdisciplin och social förmåga tillhör de egenskaper som värderas i många tjänsteyrken.
Programmets huvudfinansiärer är Almega, Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse och Stiftelsen Millenium.
Programchef: Henrik Jordahl
Särtryck om forskningsprogrammet ur jubileumsboken IFN/IUI 1939-2009