Ofta används New Public Management som samlingsbegrepp för styrningsrelaterade reformer som leder till ökad kontroll och uppföljning i offentlig verksamhet. Enligt teoretisk forskning om motivation och ansträngning finns en risk för att ökad kontroll försvagar de anställdas inre motivation. Dessutom antyder viss forskning att anställdas inre motivation har en större betydelse i den offentliga sektorn än i företagssektorn. Den potentiella konflikten mellan kontroll och så kallad Public Service Motivation måste dock fastställas empiriskt.
Utifrån ovanstående perspektiv försöker vi besvara följande frågor om införandet, implementeringen och konsekvenserna av välfärdsteknik i svenska kommuner och landsting:
- När och varför införs välfärdsteknik?
- Hur implementeras tekniken i form av ledning, stödtjänster och ekonomisk styrning?
- Vilka blir konsekvenserna för tjänsternas brukare, de anställda och skattebetalarna?
- Vad kännetecknar framgångsrika och misslyckade exempel på införda välfärdstekniker?
Ett särskilt fokus riktades på kommuners införande av digital tidmätning i hemtjänsten. Men hjälp av en enkät inhämtades information om vid vilken tidpunkt systemet infördes. Det faktum att tekniken infördes vid olika tidpunkter i olika kommuner kan användas för att studera effekter på tjänsternas kvalitet, på verksamhetens kostnader samt på personalens arbetssituation.
Projektet finansierades av ett anslag från Forte.