Working Papers

Denna uppsats diskuterar hur den s.k. österrikiska ekonomiska skolan kan bli mer konkret och policyrelevant. Detta kan åstadkommas genom att fokusera på vilka färdigheter som måste kombineras för att…

I denna studie visar vi att osäkerhet och optimism karakteriserar expansiva entreprenörsföretag. Dessa företags optimism kan effektivisera strukturomvandlingar då de bättre kan stå emot etablerade för…

Denna studie utvecklar en metod för att mäta snabbväxande företags bidrag till sysselsättningstillväxten. Vi använder registerdata över samtliga företag i nio olika länder. Resultaten visar att andele…

I ett fältexperiment i samband med en insamlingsaktion finner jag att valet av mittenalternativ bland de förtryckta donationsförslagen påverkar hur mycket folk väljer att donera. När inget mittenalter…

Vi studerar preferenser för omfördelning när inkomsten genererats i en ”vinnaren-tar-allt”-marknad. Gemene man finner för det mesta den initiala inkomstfördelningen rättvis och ger därför all inkomst…

Så kallade born globals är företag som är exportorienterade redan från start. Dessa företag har lyfts fram av regeringen i diskussionen om hur svenska företag ska kunna bli mer internationellt konkurr…

Denna uppsats belyser utvecklingen av atypiska anställningsformer i Sverige och hur de fungerar. För både inrikes och utrikes födda analyseras hur anknytningsgraden till arbetsmarknaden påverkas av at…

Ökad innovationsförmåga och mer entreprenörskapsaktivitet är viktiga förutsättningar för att stärka EU:s ekonomier. Detta kräver institutionella reformer över ett brett spektrum. Denna essä presentera…

I uppsatsen undersöker vi hur samspelet mellan nationella institutioner påverkar entreprenörskap. I en analys av 21 utvecklade länder finner vi fyra tydliga landkluster, vart och ett med ett distinkt…

Denna studie visar att egenföretagande utgör ett alternativ för kvinnor att stanna kvar på arbetsmarknaden samtidigt som de har kontroll över sitt arbetsschema och sin fritid. Genom att kvarstå på arb…

I denna studie visar vi att hotet om uppköp från ett riskkapitalbolag kan frambringa företagsförvärv av etablerade företag som annars inte skulle ha skett. Dessa företagsförvärv höjer konsumentnyttan…

Valet att bosätta sig i ett visst område påverkar umgänget med gamla såväl som nya bekantskaper, vilket kan förklara skillnader i möjligheter att skapa sociala band och hur segregation uppstår. Vi vis…

I denna studie påvisar vi med hjälp av en ny dekomponeringsmetod en mycket stark dynamik i det svenska näringslivet efter 1990-talskrisen. De flesta jobben har skapats i unga små företag samtidigt som…

Ett vanligt antagande inom nationalekonomin är att individer har s.k. homotetiska preferenser. Detta innebär att individer konsumerar varor i samma proportion oberoende av hur stor deras inkomst är. D…

Asymmetrisk information mellan entreprenörer och företag gör det svårt att få bra betalt för högkvalitativa uppfinningar. Entreprenören kan dock göra en tidig lansering av innovationen, vilket gör att…

Hur påverkas företag av sänkta lönekostnader? Vi svarar på denna fråga genom att studera effekterna av en svensk reform som väsentligt minskade arbetsgivaravgiften för anställda i åldrarna 19–25 år. S…

Europa lider av ett underskott på entreprenörskap jämfört med Nordamerika. När Europas höga inkomstnivå och stora satsningar på FoU beaktas framkommer ett underskott på entreprenörskap även vid en jäm…

Kvinnliga chefer som diskrimineras tvingas vara mer kompetenta än manliga toppchefer för att nå samma positioner. Kvinnliga toppchefer kommer därför bättre kunna hantera en situation där deras företag…

Europa släpar efter både USA och Kina vad gäller tillgången till venture capital och framväxten av framgångsrika entreprenörsföretag. Personaloptioner har visat sig vara ett effektivt verktyg för att…

Hotet om lagstiftning om könskvotering i svenska börsbolagsstyrelser blev ett faktum år 2002. Bolagen reagerade och ökade hastigt sin andel av kvinnliga representanter från ca 5 till 15 procent. Tvärt…

Den reala beskattningen av individuellt företagsägande steg successivt under en lång period för att i slutet av 1960-talet överstiga 100 procent. Genom en serie skatteförändringar som inleddes i slute…

Ökar ojämlikheten i inkomster före skatt när skattesystemet blir mindre progressivt? Vi studerar skattereformer där progressiviteten sänktes kraftigt och finner en tydlig positiv effekt på de högsta i…

Har höginkomsttagarnas känslighet för skatter förändrats över tid och vilka är de viktigaste drivkrafterna bakom de rikas respons på skatter? Vi finner att skattekänsligheten varierat kraftigt mellan…

I denna uppsats visar jag att människor blir mer altruistiska i december än under årets föregående månader. Denna ökning av altruismen motsvarar effekten av en 42-procentig kostnadsminskning för givan…

Sammanslagningar av företag sker ofta samtidigt men i vågor. Jag studerar teoretiskt om sammanslagningar sker inom eller mellan sektorer och om betalning sker med pengar eller aktier. Fler uppköp mell…

Denna uppsats pekar på det experimentella entreprenörskapets betydelse för ett lands innovationssystem. Vi menar att detta entreprenörskaps främsta roll är att skapa nytt, att anpassa innovationer til…

Samspelet mellan entreprenörskap och institutioner är centralt för ekonomisk utveckling, men det är alltför förenklat att anta att institutioner utan vidare avgör huruvida entreprenörskap är produktiv…

Denna uppsats studerar hur belöningsstrukturer påverkar beteende i konkurrenssituationer mellan individer, t.ex. vid befordringar. Vårt experiment visar att när belöningsstrukturen endast belönar dem…

Ska utländska investeringar ha särskilt rättsligt skydd mot indirekt expropriering – dvs. åtgärder som slår ut deras vinster utan att ägandet tas över? Denna studie visar hur ett sådant skydd kan ge a…

Företag som Uber och Airbnb visar tydligt hur kringgående entreprenörskap utmanar befintliga regleringar och institutioner med hjälp av innovation och teknikutveckling. Vi presenterar en konceptuell m…