Effekter av behovsbaserad skolfinansiering

Projektet syftar till att fördjupa vår förståelse av finansiella beslut som fattas av invandrare i Sverige. Målet är att förstå varför invandrare har lägre livstidsbesparingar och vad som kan göras för att förbättra situationen. Sveriges höga invandring gör det allt viktigare att undersöka invandrares sparbeteende, för att vägleda den ekonomiska och sociala politiken som syftar till att förbättra välfärden och integration av invandrare. Med hjälp av svenska mikrodata undersöker vi betydelsen av kulturella faktorer, såsom tillit och institutioner, för att förklara invandrares finansiella beslut.

Projektansvarig

Therese Nilsson

therese.nilsson@ifn.se

Projektet undersöker hur skolfinansiering och lärares arbetsvillkor påverkar läraromsättning och elevers skolresultat, med särskilt fokus på behovsbaserad resurstilldelning. Genom att kombinera registerdata för samtliga svenska lärare med egeninsamlade data om kommunal behovsbaserad skolfinansiering analyserar vi hur arbetsvillkor relaterar till sjukfrånvaro, personalomsättning och rekrytering av kvalificerade.

I ett andra steg studerar vi effekterna av behovsbaserad skolfinansiering på elevers utbildningsvägar och läranderesultat. Med hjälp av kvasi-experimentella metoder analyserar vi om resurser riktade till utsatta skolor förbättrar skolgången för missgynnade elever, samt om det finns effekter för skolor med mer gynnade elevgrupper.

Syftet är att öka förståelsen för hur ekonomiska resurser och arbetsvillkor samverkar i skolans likvärdighetsuppdrag, och att bidra med kunskap till den utbildningspolitiska debatten om hur sociala och ekonomiska klyftor kan minskas.

Finansiärer: KEFU, VR, FORTE