Artikeln handlar om bristen på vårdplatser och bristen på personal i vården. Minskningen av antalet anställda sjuksköterskor inom slutenvården och det faktum att sköterskornas relativlöner sjönk mellan 2003 och 2010 är en aspekt som tas upp i artikeln.
"Oavsett vad, har de sent tillkomna lönepåslagen uppenbarligen inte varit tillräckliga för att vända sjuksköterskebristen, konstaterar Per Skedinger, professor i nationalekonomi.
— Forskningen visar att tillgången på arbetskraft inom ett yrke bland annat beror på relativlönen och arbetsmiljön i förhållande till andra yrken. Det kan mycket väl vara så att sjuksköterskornas sjunkande relativlöner i början av 2000-talet drev på en flykt från yrket som i sin tur ledde till sämre arbetsmiljö — det skapar en negativ spiral som är svår att bryta, säger han.
Per Skedinger ingick i det oberoende Arbetsmarknadsekonomiska rådet som startades av Svenskt Näringsliv 2015. Rådet gav ut flera rapporter om relativlöner som bland annat tog upp sjuksköterskornas situation. I en av dem rekommenderade experterna att det så kallade märket, det vill säga nivån på industrins löneökningar, inte skulle vara styrande för hela arbetsmarknaden. Kort därefter lade Svenskt Näringsliv ner rådet.
— Vi tyckte det var en nödvändig sak att säga, men det var inte populärt. Problemet med märket är att lönebildningen förlorar en av sina viktigaste funktioner, nämligen att attrahera personal till bristyrken. Nu ser vi att vårdbehovet ökar i och med den allt äldre befolkningen. Ska man lyckas möta det behöver vårdpersonalen större löneökningar än industrin och den övriga arbetsmarknaden, säger Per Skedinger."