IFN i media

Ett samhälle som utmärks av stor personlig frihet förutsätter en kultur präglad av ansvarstagande hos majoriteten. Denna kultur har nu utmanats av den stora invandringen från utomeuropeiska länder, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Kvartal.

Forleden invaderede USA Venezuela og fjernede landets socialistiske diktator. Hvad der skal ske nu, og om der overhovedet er en plan, svæver i det uvisse, men den dramatiske aktion har sat fokus på landet igen.Det er der god grund til, fordi landets lange økonomiske deroute er en advarsel til de vestlige lande, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

2025 blev et år med voldsom international tumult i den økonomiske politik. Ud over en fortsat udfordring med krigen i Ukraine stak USA's præsident Trump en kæp i det internationale hjul ved pludseligt, voldsomt og uforudsigeligt at rykke verdens største økonomi i en markant protektionistisk retning, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Det är ett misstag att ställa kärnkraft mot flexibilitet och smarta nät. Ett robust elsystem behöver allt detta samtidigt, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Mats Nilsson, docent vid Södertörns högskola, i Svenska Dagbladet.

EFN Ekonomikanalen har intervjuat EFN Vetenskaps forskarråd om hur globala trender påverkar forskning. Therese Nilsson, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), är en av de fem medlemmarna som deltar i samtalet.

När biståndsprojekten försvann blev det färre västerlänningar, mindre pengar och mer kaos – inte minst i slummen. Det skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i sin krönika för Svenska Dagbladet.

Hur blev Sverige ett paradis för riskkapital? Det diskuteras i Aftonbladets podd Starta pressarna, där Joacim Tåg, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), diskuterar frågan med programledaren Daniel Suhonen.

Sverige kan få ökad handel och fler investeringar om vi går med i euron – men också risk för nya bank- och statsskuldskriser. Det säger Lars Calmfors, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN),  till Tidningen Näringslivet.

Integrationen av invandrare i Sverige går allt bättre, men den nya utmaningen är att människor ska vilja bo kvar på områden som Gamlegården. Det skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en ledare i Kristianstadsbladet.

Många har haft synpunkter på det nya förslaget om betygssystem. I Kvartal svarar nu Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och regeringens betygsutredare, på kritiken.

Hör Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), om EU:s räntefria lån till Ukraina på 90 miljarder euro i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Liberalerna vill lyfta eurofrågan i försvarssamtalen. Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), säger i TV4 Nyheterna att Sverige bör gå med i euron.

Här hemma går vi mot en fridfull jul. I Ukraina firar man i skyttegravar och skyddsrum. De gör det för sin skull – men också för vår. Det är dags för en julfond för Ukraina. Genom att höja EU-avgiften med ynka 0,1 procent, och klassificera den som försvarsutgift, kan fonden med enkla medel finansieras, skriver Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), på DN Debatt.

Tre nationalekonomer argumenterar i en slutreplik på DN Debatt för höjd vinstskatt på gruvor. En av dem är Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). De menar att reformen skulle göra gruvnäringen till en vinst för hela samhället – inte bara för bolagen.

Andreas Ericson samtalar med Lars Calmfors, professor emeritus vid IFN, i Svenska Dagbladets podd Ledarredaktionen om för- och nackdelar med ett svenskt inträde i euron.

Christian Bjørnskov y Niclas Berggren, investigadores en el Instituto de Investigación Económica (IFN) en Suecia, analizan en este artículo los resultados de un estudio publicado en Southern Economic Journal sobre el impacto del capitalismo en las mujeres, escribe El Heraldo de Chihuahua.

Christian Bjørnskov och Niclas Berggren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Sverige, analyserar i denna artikel resultaten av en studie publicerad i Southern Economic Journal om kapitalismens påverkan på kvinnor, skriver El Heraldo de Chihuahua.

Den regelbaserade världsordningen rasar samman när stormakter tar för sig och USA:s nya säkerhetsstrategi förvärrar läget. ”Vi har kanske inte tio år”, säger Martin Ljunge, docent i nationalekonomi vid IFN, i tidningen Näringslivet.

30 år efter att jag var ordförande för EMU-utredningen har jag lett arbetet med en ny rapport om konsekvenserna av en svensk euroanslutning. Nu har argumenten för att byta ut kronan stärkts, skriver Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Dagens Nyheters ledarsida. 

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, medverkar i SVT:s Ekonomibyrån och diskuterar hur svenskarnas förmögenheter har utvecklats.

Kommuner i Stockholms län har fått över 60 miljoner för ungdomsjobb, rapporterar SVT Nyheter. Men fungerar satsningen? Björn Tyrefors, nationalekonom vid IFN, anser att jobben ofta blir ”förvaring” snarare än en väg in på arbetsmarknaden.

En af de store hovedpiner for økonomer, som vi sjældent taler om, er politikere og andre meningsdanneres forståelse af økonomisk vækst. Spørgsmålet er, om de overhovedet forstår, hvordan og hvorfor et samfunds samlede økonomi vokser og udvikler sig, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

En ny upplaga av World Inequality Report visar att inkomstklyftorna i Sverige har minskat något de senaste tio åren. Professor Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) säger till TT att slutsatserna bör dras med försiktighet eftersom skillnaderna delvis beror på unga med låga inkomster.

Artikeln är skriven av TT och har publicerats i flera medier, bland annat: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning, Bohusläningen, Smålänningen, Sydsvenskan, Nyheter 24, Börskollen, Skånska Dagbladet och Vestmanlands Läns Tidning.

Från 1990-talet och fram till 2011 hade människor med låga inkomster allt större möjligheter att röra sig uppåt, även om inkomstklyftorna samtidigt ökade. Men därefter hände något. I dag har rörligheten minskat – trots demografiska förändringar som snarare borde få den att öka. Det är oroväckande, skriver tre ekonomiforskare i en ny ESO-rapport, där en av författarna är Andreas Bergh, professor i nationalekonomi vid IFN. Artikeln publiceras på DN Debatt.

Elnätsavgifterna har höjts mer än på tre decennier, vilket har lett till hårda ordväxlingar mellan politiker, myndigheter och bolag. ”Det är regleringen som det har varit fel på – inte bolagens agerande”, säger Erik Lundin, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) till Tidningen Näringslivet (TN).

De svenska elnätsföretagen gör rejäla vinster, visar TT:s genomgång av bolagens räkenskaper. Regleringen ger per automatik en rätt till överkompensation, säger Erik Lundin, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och expert på elnätsreglering.

Artikeln är skriven av TT och har publicerats i flera medier, bland annat: TV4 Nyheterna, Svenska Dagbladet, Dagens Industri, Ny Teknik, Aftonbladet, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, Västerbottens-Kuriren, Nyheter24.

Om elområdena tas bort kan det bli dyrare att driva kraftsystemet, samtidigt som risken för elbrist ökar och Sveriges konkurrenskraft försämras. Det skriver IFN-forskarna Pär Holmberg, Erik Lundin och Thomas Tangerås i Sydsvenskan.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), medverkade i SVT:s Ekonomibyrån i en diskussion med riksbankschef Erik Thedéen och sparekonom Felicia Schön.

I podden Ledarredaktionen från Svenska Dagbladet intervjuar Andreas Ericson nationalekonomen Andreas Bergh, docent vid IFN, om utrikes föddas inkomster som närmat sig inrikes föddas – samtidigt som skillnader i sysselsättning kvarstår. 

Gruvboomen i Sverige gynnar främst utländska bolag, medan vi tar riskerna. Norge visar att höga skatter och statligt ägande kan ge större vinster – utan att skrämma bort företagen. Vi borde ta efter vårt grannland och skapa en svensk mineralfond, skriver tre nationalekonomer i DN Debatt, däribland Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

I en ledare i Smålandsposten kommenterar Martin Tunström den rapport om eurointräde som ekonomiprofessorn Lars Calmfors har lett. Rapporten landar i slutsatsen att Sverige bör gå med i euron – och att väljarna måste få säga sitt.

I en intervju i Ekot, Sveriges Radio, säger Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att Sverige bör överge kronan och gå med i euron.

Svenska Dagbladet rapporterar om en ny genomgång av eurofrågan, framtagen av Stiftelsen Fritt Näringsliv och ledd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors. Rapporten pekar på att vinsterna med ett svenskt eurointräde bedöms som större nu än för tjugo år sedan.

En ny rapport om euron, ledd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors och publicerad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, lyfts i Dagens Industri. Det är den första stora genomgången av eurofrågan sedan 1996.

Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), skriver i SvD att hundratals miljoner EU-medborgare felaktigt tror att vi är fattigare än vi är.

Enligt min syn har argumenten för ett eurointräde över tid stärkts i förhållande till argumenten emot. Fördelarna är nu större än nackdelarna. Sverige bör därför ansluta sig till euron, skriver Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i DI Debatt.

Handelshögskolan slopar kravet på högskoleprovet efter bara en antagningsomgång. I Svenska Dagbladet kommenterar Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att beslutet ger en gräddfil för elever från elitskolor: ”Tala om orättvisa”.

Økonomer er ofte mere begejstrede for boligskatter end almindelige mennesker. Grunden er, at skat på boliger er en særligt billig måde at opkræve skat på, fordi den i meget begrænset grad ændrer borgernes adfærd, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

USA:s agerande när det gäller tullar och Ukraina gör det tydligt att Europas beroende är dyrt för oss. Sverige bör ta initiativ till ett närmare samarbete med våra grannar, skriver Martin Ljunge, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Svenska Dagbladet.

Förtjänst har blivit vår tids trosbekännelse. Genom experiment och beteendestudier kartlägger forskare den moderna människans längtan efter rättvisa. Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad vid IFN, skriver i EFN Ekonomikanalen om hur våra värderingar påverkar synen på omfördelning.

Svenskarna är bland världens mest belånade privatpersoner. När skulder inte kan betalas blir frågan också moralisk. Paula Roth, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Handelshögskolan i Stockholm, berättar i EFN Ekonomikanalen om en studie som jämför hur överskuldsättning hanteras i olika länder.

Kristdemokraterna vill slopa reavinstskatten vid bostadsförsäljning. Men Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, kritiserar förslaget och föreslår ett helt annat sätt att minska beskattningen, skriver Svenska Dagbladet.

Sverige lånar till en av de största permanenta utgiftsökningarna i modern tid. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, varnar i Dagens PS för riskerna med upplåningen.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill minska antalet valmöjligheter på gymnasiet. Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har fått i uppdrag att utreda en ämnesutformad gymnasieskola, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Ökad könsobalans på Handelshögskolan har andra förklaringar än diskriminering. Och ”problemet” kommer att försvinna, skriver Björn Tyrefors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Tidningen Fokus.

SVT Nyheter rapporterar, med utgångspunkt i ett inslag från Agenda, att staten väntas gå back med 167 miljarder kronor nästa år. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), ifrågasätter om regeringens kombination av skattesänkningar och ökade utgifter är hållbar.

Gapet mellan invandrare och svenskfödda minskar både när det gäller sysselsättning och inkomster. Men den positiva utvecklingen drivs av invandrare som lämnar de mest invandrartäta områdena, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i Svenska Dagbladet.

USA’s højesteret skal tage stilling til, om Trumps told er forfatningsstridigt. Interessant taler Amy Coney Barrett, der er udnævnt af Trump, om muligheden for, at den ulovligt opkrævede told skal betales tilbage af staten, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), anser att reavinster på bostäder bör beskattas, men att nivån kan diskuteras. Han beskriver KD:s modell med olika skattesatser beroende på innehavstid som ovanlig internationellt.

Artikeln är skriven av TT och har publicerats i flera medier, bland annat TV4 Nyheterna, SvD, DN och Västerbottens-Kuriren.

I en ledare i Svenska Dagbladet lyfter Mattias Svensson fram IFN-forskarna Florin Maican och Matilda Orths rapport för SNS, där de visar att handelshinder som tullar kraftigt hämmar företags investeringar i forskning och utveckling – med negativa effekter på innovation och tillväxt.

Henrik Horn, professor i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), medverkar i EFN Ekonomikanalen där han kommenterar hur USA:s agerande påverkar WTO och världshandeln.