IFN i media

I sin underhållande bok Ge svar på tal beskriver Anders Mathlein hur man på olika sätt kan imponera på sin omgivning med sin föregivna bildning. Det finns emellertid goda skäl för att ta ekonomisk bildning på allvar. Men vad är egentligen ekonomisk bildning? Detta skriver Per Skedinger, forskare vid IFN, i Axess.

När staten nu tappar inflytande över SAS mister Sverige ett viktigt verktyg för att bevara luftbron till omvärlden. Nu krävs en aktiv politik för att säkra Arlandas ställning, skriver bland annat Joacim Tåg, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Euroförespråkare talar om kronan som en ”skvalpvaluta”. Och kritiker menar att valutakursen är ett misslyckande för Riksbanken. Men mycket bygger på missförstånd. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter.

SVT:s dokumentär ”Den gröna kapplöpningen” visades i veckan i riksdagen. I den slår SVT följe med mäktiga särintressen i ”klägget” kring Hybrit. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Altinget.

Bland elever med svensk bakgrund råder ingen läsförståelsekris – tvärtom. Däremot finns enorma problem i utsatta skolor. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Åtgärder som gör elmarknaden mer teknikneutral skulle ge billigare el och minska risken för strömavbrott. Det skriver forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare vid IFN, om i Dagens Industri utifrån en ny SNS-rapport.

Utbyggd vindkraft är ett av huvudbudskapen i moderaternas nya klimatpolitik. Låt oss ge perspektiv på detta, skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

Kronan har varit nere på bottennivåer. Det låga värdet har åter väckt liv i diskussionen om att införa euron. "Att ha euro som valuta har ett symbolvärde som är svårt att sätta siffror på", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Aftonbladet.

Riksbankens räntehöjning och ”rädda-kronan-paket” på torsdagen hjälpte föga. Men Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till Dagens Industri att han tycker att vi ska ha is i magen.

Sverige och EU skulle kunna ge betydligt mer stöd till Ukraina. Det säger bland annat Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till Svenska Dagbladet. Utrikesminister Tobias Billström (M) avfärdar dock kritiken. ”Sveriges stöd är historiskt”, säger han.

Erik Prawitz, forskare vid IFN, och Thor Berger, Lunds Universitet, deltog i podcasten VoxTalks Economics, för att diskutera hur tågtrafiken i Sverige har kopplat samman innovatörer och drivit utvecklingen framåt.

Driver Magnus Henrekson , professor vid IFN, ett korståg mot det nya gröna stålet? Oavsett, snart kommer mer kritik, vilket man kan läsa om i Svenska Dagbladet. 

Lars Calmfors, forskare vid IFN, uttalar sig i SVT:s Rapport om den svaga kronan.

Gör lägre skatter människor mer toleranta mot ateister och homosexuella? Ett antal studier tyder på att ekonomisk frihet leder till mer toleranta medborgare. Det skriver Niclas Berggren och Christian Bjørnskov i danska Weekendavisen.

Stora resurser har lagts på att skydda svenskars välbefinnande. Staten betalade ut långt mer i el- och pandemistöd än vad som hittills har skickats i bistånd till krigets Ukraina. Med tanke på det egenintresse vi har av att rädda Ukraina finns det uppenbart utrymme att göra andra budgetprioriteringar, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Innan folkomröstningen 2003, utreddes frågan om Sverige skulle gå med i euron eller inte, grundligt. Hör Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Sveriges Radio Studio Ett, om varför man kom fram till att Sverige inte skulle gå med i valutaunionen.

Samspelet mellan finansdepartementet och Riksbanken måste öka. Det säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Dagens Industri.

Den svenska kronans ras är ett mysterium för experterna. Debatten om Sverige ska övergå till euron har plötsligt blivit glödhet igen. "Jag ser både fördelar och nackdelar med euron och det är varken himmel eller helvete", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet. 

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, har skrivit rapporten “Fondägandets struktur i Sverige”, och intervjuas i podden Börskollen och ger en överblick både över fondsparandets historia och slutsatserna som han kommit fram i rapporten.

Erik Lundin, forskare vid IFN, och Mattias Schain, huvudsekreterare i  Incitamentsutredningen, replikerar i Dagens Juridik på Ulf Stenbergs artikel ”Vindkraftsutredningens trojanska häst gör småhusägare en björntjänst”.

Fram tills nyligen var Jacob Lundberg politiskt sakkunnig åt finansministern. Nu är han forskare vid IFN och pekar ut vilka som drabbas av regeringens skattehöjningar. ”Det går att göra på ett annat sätt”, berättar han för Tidningen Näringslivet och är tydlig med vilken skatt som måste åtgärdas nästa gång.

Regeringen presenterar i detta nu sin finanspolitik till den kommande höstbudgeten. Klart är att den svenska ekonomin står inför en rad utmaningar, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

Kinas ekonomi går allt sämre. Fredrik Sjöholm, vd och forskare på IFN, gästar SVT:s Aktuellt och berättar mera.

Fokuspodden både breddar och fördjupar, ger analyser och sätter fokus på samhällsfrågor, politik, kultur och vetenskap. I detta avsnitt medverkar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och diskuterar svenska skolan. 

Tjugo år efter folkomröstningen är svenskt medlemskap i eurosamarbetet återigen aktualiserats av vissa politiker. Har fördelarna med den EU-gemensamma valutan börjat överväga nackdelarna för Sveriges del? Hör bland annat  Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera fördelar och nackdelar i Svenska Dagbladets podd med Andreas Ericson.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, kommenterar budgeten i TV4 Ekonominyheterna. 

Pandemin, kriget i Ukraina och den ökade globala politiska osäkerheten har på olika sätt påverkat Sveriges ekonomi och den europeiska politiska dagordningen. Se bland annat Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, samtala om Kina, kriget och världsekonomin i SVT:s Forum.

Är det fel och skadligt, eller smart och vältajmat, att höja skatten för vissa och sänka den för andra? Lyssna till bland annat Jacob Lundberg, forskare vid IFN, som diskuterar i Svenska Dagbladets ledarredaktions podd.

Kritik har länge riktats mot friskolorna, men den konkurrens systemet innebär har ökat grundskoleelevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap, även i kommunala skolor. Det visar min analys av de internationella proven i Timss-mätningen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.