IFN i media

Per Skedinger, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, höll nyligen ett anförande i riksdagens förstakammarsal på detta tema.

Anförandet finns att se via SVT Forum.

Hög produktivitet och snabb innovation inom näringslivet är grunden för framtidens jobb, ekonomisk tillväxt och ytterst den gemensamma välfärden. I vår nya rapport presenterar vi nycklarna till framtidens produktiva företag, skriver Florin Maican, docent i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och IFN, samt Matilda Orth, docent i nationalekonomi vid IFN, i en debattartikel publicerad i Dagens Industri.

Generativ AI håller på att stöpa om världens arbetsplatser i en rasande takt. Frågan är vilka som hamnar utanför i denna sköna nya värld. 1990-talets omvälvningar på arbetsmarknaden skapade nya vägar in för kvinnor – risken är att AI nu i stället stänger dörrar, skriver fyra forskare vid Institutet för Näringslivsforskning: Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Martin Olsson och Joacim Tåg, i DN Debatt.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, kommenterar räntebeskedet i TV4 Nyheterna.

Mats Nilsson vill avskaffa elskatten, eftersom han menar att den drabbar hushållen orättvist, och lyfter fram Danmark som en förebild. Jag menar att en sådan lösning riskerar att slå hårt mot svensk tillverkningsindustri. Istället förespråkar jag en riktad sänkning, skriver Pär Holmberg, teknologie doktor och docent i nationalekonomi vid IFN, i Dagens Industri.

Regeringen har 80 miljarder att satsa – men var kommer pengarna ifrån? Har Sverige börjat låna till budgeten? Lars Calmfors, en av Sveriges mest kända nationalekonomer och forskare vid IFN, hjälper till att reda ut, skriver Omni.

Sveriges skattesystem hämmar tillväxten, enligt Lars Calmfors, nationalekonom och forskare vid IFN. Han är en av ekonomerna som uppmanar till en blocköverskridande skattereform, skriver Svenska Dagbladet.

Daniel Waldenström och Lars Calmfors, forskare vid IFN, kommenterar i SVT Nyheter regeringens förslag om sänkt matmoms.

I SVT:s Rapport kommenterar Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, regeringens förslag om sänkt matmoms och menar att breda åtgärder riskerar att bli både kostsamma och ineffektiva.

Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid IFN, menar att regeringens satsning på ny kärnkraft sannolikt inte blir kostnadseffektiv och föreslår att man i stället börjar i mindre skala, säger han till Epoch Times.

Utlandsägda bolag utgör nästan hälften av näringslivets produktivitetstillväxt, visar en ny rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO). Men för tunga regler och missriktade subventioner riskerar att skrämma bort investeringarna, varnar forskarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm vid IFN, skriver Tidningen Näringslivet.

Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid IFN, gästar podcasten Uppskattat och intervjuas av Christian Ekström om regeringens planerade kommunala skattebroms.

Regeringen föreslår att elskatten ska sänkas och att hushåll ska skyddas mot höga elpriser. Det gynnar hushållen. Samtidigt kommer förslagen leda till ökad efterfrågan på el, och högre priser på elbörsen. Det drabbar den elintensiva industrin, skriver Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid IFN, i Dagens Industri.

Forskarna som kritiserar Christian Sandström tillskriver honom ståndpunkter han inte har framfört. Samtidigt försöker de ge intryck av att själva ha bidragit med någonting, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.

Otaliga personer har uppmanat mig att byta namn på den kurs jag undervisar på Harvard – för säkerhets skull. Så här går det till när demokratin monteras ner, skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Finansministern lägger fram en valbudget. Och tittar man närmare på nyheterna i den inser man att det som styr är vad som är politiskt effektivt – inte vad som är ekonomiskt försvarbart, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Dagens Nyheter. 

Sveriges regler för utländska uppköp av svenska företag är mycket långtgående. Säkerhetsvinsterna står inte i rimlig relation till kostnaderna, skriver Fredrik Heyman, docent i nationalekonomi vid IFN och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN, i Svenska Dagbladet.

Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), intervjuas i Förmiddag i P1 Sveriges Radio om huruvida fotboja kan vara en lösning på fängelsekrisen.

Ska man möta vårdens ökande behov måste specialistsjuksköterskor få klart större löneökningar än andra yrkesgrupper, säger Per Skedinger, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, till Vårdfokus.

Hans Grönqvist, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) leder ett nytt forskningsprojekt som undersöker hur brottslighet påverkar företagande och handel.

– Det finns en tydlig kunskapslucka här. Forskningen om brottens effekter på företag är mycket begränsad, säger han i en intervju med Aktuell Säkerhet.

Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid IFN, intervjuas i Ekot om varför den elintensiva basindustrin kan bli förlorare när högkostnadsskyddet för el införs.

Fler forskare bör göra som Steven Pinker: Försvara den akademiska friheten också när den inte passar de egna värderingarna, skriver Andreas Berghs, forskare och docent i nationalekonomi vid IFN, i Svenska Dagbladet.

”Utländska uppköp är generellt fördelaktiga för svensk ekonomi. De bidrar till ökad produktivitet, större internationell integration, kompetensutveckling och tillväxt i det svenska näringslivet”, säger Fredrik Heyman, docent i nationalekonomi vid IFN, och medförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande som återges av TT och publicerat i Aftonbladet.

Artikeln har publicerats i flertal tidningar, bl.a. Expressen, Göteborgs-Posten, Dagens Industri, Börskollen, TV4 Nyheterna, Nyheter 24.

Klarna står inför en börsnotering, men väljer USA framför Europa. Det är inte bara ett svenskt misslyckande, utan också en tydlig signal om Europas oförmåga att hålla kvar sina mest lovande företag, skriver Joacim Tåg, programchef och forskare vid IFN, i Dagens Industri.  

Extra kurser för att få meritpoäng blir något som elever känner sig tvungna att välja för att kunna konkurrera, snarare än att få fördjupade kunskaper. Det skriver betygsutredare Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

Populistiskt. Dyrt. Efterlängtat – men ett hot mot välfärden. Regeringens besked om en tillfällig halvering av matmomsen får bannor av ekonomer med olika utgångspunkter.

– En momssänkning är dyr konjunkturpolitik, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, till Dagens ETC.  

Fredrik Heyman docent i nationalekonomi vid IFN, och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN, skriver i Svenska Dagbladet, med stöd i en ESO-rapport, att utländska uppköp stärker produktivitet och handel.

Maten saknas i kulturkanon. Enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, handlar det om ett medvetet urval.

– Vi har inte något anspråk på att uppfylla alla nivåer, säger han till Aftonbladet.

I en intervju med EFN berättar Daniel Waldenström om sitt uppdrag att lyfta fram ekonomins roll i svensk kultur.

Inför tisdagens presentation av kulturkanon har han tagit fram en lista över de tio viktigaste ekonomiska verk och företeelser som format det svenska kulturarvet.

I en intervju i SVT:s Rapport kommenterar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, förslaget om slopad matmoms.

– Om vi inte får en fet diskussion är det ett fattigdomsbevis för det svenska samhället, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, i en intervju med Aftonbladet.

På tisdag presenteras den omdebatterade kulturkanon – en lista över svensk historias 100 mest betydelsefulla verk och företeelser.

Digitala tjänster styr användare bort från beskattat arbete till en obeskattad annonsvärld. En skatt på digital reklam skulle kunna rätta till snedvridningen, skriver Johan Orrenius, forskare vid IFN, i Dagens Industri.

I en intervju med Arbetsvärlden avfärdar Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, kritiken och framhåller att både arbetsgivare och fack har inflytande över lönerna.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, medverkar i Ekots nyhetsinslag i Sveriges Radio där han analyserar höstbudgetens begränsade reformutrymme och förklarar varför Riksbanken sannolikt avvaktar med räntesänkningar.

Ekonomiprofessor Lars Calmfors och docent i nationalekonomi Andreas Bergh, båda forskare vid IFN, medverkar i EFN Finansmagasinet där de efterlyser en ny skattereform och kritiserar dagens system som ett urholkat lapptäcke av undantag och regler.

Jacob Lundberg, nationalekonom och forskare vid IFN, medverkar i podden Ledarredaktionen från Svenska Dagbladet. I samtalet diskuteras om pensionerna kan höjas inom ramen för dagens system.

Att satsa på små modulära reaktorer (SMR) kan bli dyrt och riskfyllt, enligt Pär Holmberg, teknologie doktor och seniorforskare vid IFN, skriver Svenska Dagbladet.

Artikeln har publicerats i flertal tidningar, bl.a. Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Tidningen Näringslivet, Sydsvenskan.  

Det offentlige i Danmark har et enormt overskud. I juni opjusterede Finansministeriet endnu en gang overskuddet med 58 mia. kr., efter at 2024 var endt med et plus på regnskabet på 130,5 mia. Kr, skriver Christian Bjørnskov i Børsen.

I en intervju i SVT:s Rapport kommenterar Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), behovet av ett starkare elnät och hur det påverkar elpriser och försörjningstrygghet i Sverige.

Flera remissinstanser har lyft fram risker med det nya betygssystemet. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN och utredare bakom förslaget, bemöter oron i Vi Lärare:

"Det finns bred enighet om att dagens system brister i likvärdighet och att en kontinuerlig betygsskala samt avskaffad godkäntgräns är steg i rätt riktning".

För några veckor sedan lämnade den statliga utredningen om försvarets personalförsörjning sitt betänkande. Det har fått mycket liten uppmärksamhet, skriver Lars Calmfors, emeritus i nationalekonom och forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Trumps tullar skapar stor oro i världsekonomin. USA har länge gjort avsteg från den regelbaserade handelsordningen och världshandelsorganisationen WTO, och bryter nu systematiskt fundamentala WTO-regler. Det är sorgligt, men övriga världen måste gå vidare, utan USA. Alternativet är värre, skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning, i Dagens Nyheter.

I takt med att Trumps tullar införs visar USA:s ekonomitecken på inbromsning. Prisökningar och färre nya jobb väcker frågan – är det en ny lågkonjunktur på väg?

– USA är jätteviktigt för svensk ekonomi, och en nedgång skulle leda till ökad arbetslöshet och lägre inkomster även i Sverige, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, till Göteborgs-Posten.

En ny svensk teknologibedrift er verdt over én milliard dollar før børs. Norsk gründer mener man må over svenskegrensen skal man lykkes med oppstartsbedrift. Läs vad Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid IFN, med flera säger i NRK.

Northvolts kanske tuffaste kritiker, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, är ”realistiskt optimistisk” efter amerikanska Lytens köp av Northvolts konkursbo.

-Vi får hoppas att de klarar det. Men riskerna är fortsatt stora, säger han till TT.

Forskningen visar att ”no excuses”-modellen har stora kunskapseffekter. Det finns inte skäl att anta att modellen skulle fungera sämre i en svensk kontext, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Tillit spelar stor roll för invandrares ekonomiska framgång. Det är en insikt i ny forskning som kräver nytänkande i integrationspolitiken, skriver Niclas Berggren, docent i nationalekonomi vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Sänk inkomstskatter för både låg- och högavlönade, inför enhetlig moms och lyssna inte på särintressen. Det, tillsammans med en pensionsålder på över 70 år, är Andreas Berghs, forskare och docent i nationalekonomi vid IFN, recept för att klara välfärden. Intervju i Dagens Industri.

Vi är definitivt inte urskillningslösa motståndare till väderberoende kraftproduktion. Men det krävs en öppen diskussion om de verkliga kostnaderna och riskerna, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, med flera i Svenska Dagbladet.

Trumps tullar skapar kaos. Men det finns en faktor i hans ekonomiska politik som är ännu farligare, skriver Lars Calmfors, emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.