IFN i media

I SVT:s 30 minuter diskuteras om regeringen verkligen byggt exportkablar och om elpriserna skulle påverkas av minskad export. Bland de medverkande finns Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och verksam vid IFN.

EU:s strategi att bygga nya handelsrelationer genom jämlika förhandlingar bär frukt. Frihandel mellan villiga länder tvingar andra att ändra kurs. Nu måste EU visa politiskt mod och gå vidare, slår tre professorer från Nätverket för Europaforskning fast i en debattartikel i Dagens Industri.

I Studio Ett medverkar Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och doktor i elkraftteknik vid IFN, för att analysera de aktuella frågorna om Europas energipolitik.

I detta osäkra omvärldsläge behöver Sverige och Europa fler datacenter som vi själva kontrollerar. Det behövs en uppdaterad energi- och infrastrukturpolitik som möjliggör en snabb utbyggnad av dem, utan att datorhallarnas stora elbehov driver upp elpriserna kraftigt och skadar basindustrin, skriver Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Dagens Industri.

Det offentlige vurderingssystem, som boligbeskatningen hviler på, bliver ved med at give ubehagelige overraskelser.

Senest er boligejere blevet mødt med strafrenter på efterbetaling, de ikke kunne have vidst noget om, og myndighedernes trick med at lade alle vurderinger være 'foreløbige' indtil tidligst 2028 efterlader borgerne i et retssikkerhedsmæssigt limbo, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Donald Trumps snabba utspel om nya tullnivåer väcker frågor om kraven på enorma investeringar i USA:s handelsavtal. ”Vi lever inte i en planekonomi”, säger Henrik Horn, ekonomiprofessor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), till Dagens Industri.

Daniel Waldenström, professor vid IFN, medverkar i Ekdals Perspektiv i ett samtal om Sveriges stora förmögenhetsklyftor och den ideologiska krock som uppstår mellan Oxfam och näringslivets ekonomer.

Problemet med skatteförändringar som görs en och en är att systemperspektivet tenderar att gå förlorat. Det blir en debatt om enskilda skatteförändringar i stället för om helheten. Följden blir ett skattesystem som ingen samlat tagit ställning till, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Dagens Industri.

I podden Starta pressarna medverkar Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i ett samtal om direktörslöner, ojämlikhet och vad löneskillnader betyder för samhället.

I Sverige tar vi examen tre år senare än norrmän och sex år efter japaner, något som kostar både individ och samhälle stora pengar. Samtidigt behöver sena examina inte vara ett samhällsproblem, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Det finns en mängd argument för och emot en euroanslutning. Men ställda emot varandra överväger i nuläget de positiva effekterna, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i tidningen Kvartal.

Att Donald Trump är besatt av tanken på ett Nobelpris vet vi numera alltför väl. Men det ser dåligt ut för amerikanska Nobelpris om hans attacker på universiteten fortsätter, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN och krönikör för Svenska Dagbladet.

Organisationen Oxfam skickar ut samma budskap inför varje Davosmöte: De superrika blir rikare medan halva mänskligheten lever i fattigdom. Problemet är att det inte ger en rättvisande bild, skriver Andreas Bergh, docent och forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Trumps agerande kring Grönland är absurt. Och mycket mycket farligt. Vi kan inte längre lita på USA. Ska den regelbaserade världsordningen skyddas måste Europa ställa om. Vi måste rädda Ukraina, och rädda oss själva. Men det kommer att kosta oss dyrt, skriver nationalekonomen Martin Ljunge, docent vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i DN Debatt.

Presidentens nyckfullhet kan komma att göra historiska erfarenheter obsoleta, skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Kvartal. Han ger tre råd för hur relationen mellan USA och Europa kan balanseras på nytt.

Krav på att beskatta miljardärer ökar i västvärlden. I Smedjan kommenterar Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att debatten drivs av de stora värden som skapats i en globaliserad marknadsekonomi. 

Justitiedepartementets stämning mot Jerome Powell har väckt frågor om centralbankens oberoende. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), säger i EFN Ekonomikanalen att minskat oberoende kan pressa ner korta räntor men höja de långa genom ökade inflationsförväntningar.

Trumps nya fredsråd riskerar att underminera FN och andra internationella institutioner. Det säger Martin Ljunge, docent i nationalekonomi vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Den økonomiske ulighed er stigende i Danmark og er et væsentligt problem. Det var i hvert fald beskeden i Mette Frederiksens nytårstale i år.Karakteristisk for den slags udmeldinger, var statsministerens besked socialt indigneret, men blottet for økonomisk omtanke, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Trots att allt fler hamnar hos Kronofogden är det fortfarande ovanligt att skuldsatta ansöker om skuldsanering.

– Det är för svårt för unga att få hjälp, säger nationalekonomen Paula Roth, affilierad forskare vid IFN, till Ekonomibyrån.

I Vi Lärare diskuteras Liberalerna­s tvärvändning i friskolefrågan och om aktiebolag är skadliga för svensk skola? Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor emeritus vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), anser att aktiebolaget är den mest naturliga och effektiva driftsformen.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, kommenterar i EFN Ekonomikanalen den svenska diskussionen om Gabriel Zucmans förslag om en miljardärsskatt. Han varnar för att en sådan skatt är svår att genomföra eftersom stora delar av förmögenheterna inte är likvida och ofta saknar exakta värderingar.

Utmaningen från USA, Ryssland och Kina talar för ett fördjupat EU-samarbete. Men i stället röstar européerna på splittrande nationalister.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

USA:s senaste tullbesked gör att EU måste sätta hårt mot hårt, enligt flera nationalekonomer. Det tidigare handelsavtalet mellan EU och USA får nu ses som förbrukat, skriver Tidningen Näringslivet. Det menar också Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), som beskriver läget som allvarligt och mycket bekymmersamt.

Henrik Horn, Professor of International Economics, Research Institute of Industrial Economics, and Petros C. Mavroidis, Professor at Columbia Law School, “For the US, an exit from the WTO might have the advantage of allowing the US to apply whatever trade restrictions it desires with less damage to its international reputation (to the extent this is a concern).

Lars Calmfors gästar 26 minuter för ett samtal om euron och Sveriges vägval. Som professor emeritus vid IFN reflekterar han över hur förutsättningarna har förändrats sedan han ledde EMU-utredningen 1996. 

Flera centralbankschefer har ställt sig bakom Federal Reserves chef Jerome Powell efter vad som uppfattas som en av Donald Trump initierad rättslig hetsjakt. Professor Lars Calmfors vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) säger i EFN Ekonomikanalen att stödet var befogat.

Ett samhälle som utmärks av stor personlig frihet förutsätter en kultur präglad av ansvarstagande hos majoriteten. Denna kultur har nu utmanats av den stora invandringen från utomeuropeiska länder, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Kvartal.

Forleden invaderede USA Venezuela og fjernede landets socialistiske diktator. Hvad der skal ske nu, og om der overhovedet er en plan, svæver i det uvisse, men den dramatiske aktion har sat fokus på landet igen.Det er der god grund til, fordi landets lange økonomiske deroute er en advarsel til de vestlige lande, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

2025 blev et år med voldsom international tumult i den økonomiske politik. Ud over en fortsat udfordring med krigen i Ukraine stak USA's præsident Trump en kæp i det internationale hjul ved pludseligt, voldsomt og uforudsigeligt at rykke verdens største økonomi i en markant protektionistisk retning, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Det är ett misstag att ställa kärnkraft mot flexibilitet och smarta nät. Ett robust elsystem behöver allt detta samtidigt, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Mats Nilsson, docent vid Södertörns högskola, i Svenska Dagbladet.

EFN Ekonomikanalen har intervjuat EFN Vetenskaps forskarråd om hur globala trender påverkar forskning. Therese Nilsson, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), är en av de fem medlemmarna som deltar i samtalet.

När biståndsprojekten försvann blev det färre västerlänningar, mindre pengar och mer kaos – inte minst i slummen. Det skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i sin krönika för Svenska Dagbladet.

Hur blev Sverige ett paradis för riskkapital? Det diskuteras i Aftonbladets podd Starta pressarna, där Joacim Tåg, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), diskuterar frågan med programledaren Daniel Suhonen.

Sverige kan få ökad handel och fler investeringar om vi går med i euron – men också risk för nya bank- och statsskuldskriser. Det säger Lars Calmfors, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN),  till Tidningen Näringslivet.

Integrationen av invandrare i Sverige går allt bättre, men den nya utmaningen är att människor ska vilja bo kvar på områden som Gamlegården. Det skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet samt Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en ledare i Kristianstadsbladet.

Många har haft synpunkter på det nya förslaget om betygssystem. I Kvartal svarar nu Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och regeringens betygsutredare, på kritiken.

Hör Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), om EU:s räntefria lån till Ukraina på 90 miljarder euro i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Liberalerna vill lyfta eurofrågan i försvarssamtalen. Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), säger i TV4 Nyheterna att Sverige bör gå med i euron.

Här hemma går vi mot en fridfull jul. I Ukraina firar man i skyttegravar och skyddsrum. De gör det för sin skull – men också för vår. Det är dags för en julfond för Ukraina. Genom att höja EU-avgiften med ynka 0,1 procent, och klassificera den som försvarsutgift, kan fonden med enkla medel finansieras, skriver Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), på DN Debatt.

Tre nationalekonomer argumenterar i en slutreplik på DN Debatt för höjd vinstskatt på gruvor. En av dem är Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). De menar att reformen skulle göra gruvnäringen till en vinst för hela samhället – inte bara för bolagen.

Andreas Ericson samtalar med Lars Calmfors, professor emeritus vid IFN, i Svenska Dagbladets podd Ledarredaktionen om för- och nackdelar med ett svenskt inträde i euron.

Christian Bjørnskov y Niclas Berggren, investigadores en el Instituto de Investigación Económica (IFN) en Suecia, analizan en este artículo los resultados de un estudio publicado en Southern Economic Journal sobre el impacto del capitalismo en las mujeres, escribe El Heraldo de Chihuahua.

Christian Bjørnskov och Niclas Berggren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Sverige, analyserar i denna artikel resultaten av en studie publicerad i Southern Economic Journal om kapitalismens påverkan på kvinnor, skriver El Heraldo de Chihuahua.

Den regelbaserade världsordningen rasar samman när stormakter tar för sig och USA:s nya säkerhetsstrategi förvärrar läget. ”Vi har kanske inte tio år”, säger Martin Ljunge, docent i nationalekonomi vid IFN, i tidningen Näringslivet.

30 år efter att jag var ordförande för EMU-utredningen har jag lett arbetet med en ny rapport om konsekvenserna av en svensk euroanslutning. Nu har argumenten för att byta ut kronan stärkts, skriver Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Dagens Nyheters ledarsida. 

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, medverkar i SVT:s Ekonomibyrån och diskuterar hur svenskarnas förmögenheter har utvecklats.

Kommuner i Stockholms län har fått över 60 miljoner för ungdomsjobb, rapporterar SVT Nyheter. Men fungerar satsningen? Björn Tyrefors, nationalekonom vid IFN, anser att jobben ofta blir ”förvaring” snarare än en väg in på arbetsmarknaden.

En af de store hovedpiner for økonomer, som vi sjældent taler om, er politikere og andre meningsdanneres forståelse af økonomisk vækst. Spørgsmålet er, om de overhovedet forstår, hvordan og hvorfor et samfunds samlede økonomi vokser og udvikler sig, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

En ny upplaga av World Inequality Report visar att inkomstklyftorna i Sverige har minskat något de senaste tio åren. Professor Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) säger till TT att slutsatserna bör dras med försiktighet eftersom skillnaderna delvis beror på unga med låga inkomster.

Artikeln är skriven av TT och har publicerats i flera medier, bland annat: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning, Bohusläningen, Smålänningen, Sydsvenskan, Nyheter 24, Börskollen, Skånska Dagbladet och Vestmanlands Läns Tidning.

Från 1990-talet och fram till 2011 hade människor med låga inkomster allt större möjligheter att röra sig uppåt, även om inkomstklyftorna samtidigt ökade. Men därefter hände något. I dag har rörligheten minskat – trots demografiska förändringar som snarare borde få den att öka. Det är oroväckande, skriver tre ekonomiforskare i en ny ESO-rapport, där en av författarna är Andreas Bergh, professor i nationalekonomi vid IFN. Artikeln publiceras på DN Debatt.