IFN i media

Henrik Horn, forskare vid IFN, intervjuas om effekterna av ett handelskrig i finska Yle Arena.

Riksdagen väntas i dag godkänna statlig finansiering av ny kärnkraft – en av Sveriges dyraste satsningar i modern tid.
Regeringen och SD vill bygga ut kärnkraften, men det kräver statliga garantier för de höga kostnaderna.
– Utan statligt stöd blir det inte lönsamt, och då investerar inte företagen, säger Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet samt forskare vid IFN, till TT.

Mycket av den kritik som riktats mot Konjunkturrådsrapporten tycks bygga på missförstånd, skriver docent Pär Holmberg (IFN), professor Chloé le Coq (Handelshögskolan) och professor Thomas Tangerås (IFN) i en slutreplik. Elsystemet blir mer kostnadseffektivt om subventioner avskaffas, skriver de.

I en krönika i Svenska Dagbladet, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, att många republikanska väljare är så förbannade på Demokraterna att de är beredda att köpa dålig politik – även för dem själva.

Lars Calmfors, IFN, skriver en kolumn i VoxEU om den nordiska lönebildningsmodellen.

I en nyligen publicerad debattartikel argumenterar elmarknadsforskarna Pär Holmberg, Chloé le Coq och Thomas Tangerås för att subventioner till elproduktion i största möjliga mån bör undvikas. Deras modell svarar inte mot vad som kännetecknar det svenska kraftsystemet, skriver professor Per Fahlén (Chalmers tekniska högskola), professor Magnus Henrekson, (IFN) och docent Mats Nilsson (Södertörns högskola) i en replik. Det är missvisande att beskriva subventioner som ett undantag från en i övrigt marknadsbaserad norm, menar de.

Den svenska skolan presterar numera väl internationellt sett, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i en insändare i Hufvudstadsbladet. 

Vi förespråkar ett kostnadseffektivt kraftsystem, där alla kraftslag får ersättning för de nyttor de bidrar med och betalar för de kostnader de ger upphov till, skriver docent Pär Holmberg (IFN), professor Chloé le Coq (Handelshögskolan) och professor Thomas Tangerås (IFN), i en debattartikel i Second Opinion. Subventioner bör undvikas eftersom de ökar den totala bördan för skattebetalare och elkonsumenter, och ökar risken för att befintlig planerbar elproduktion konkurreras ut.

Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen.
– Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen, säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

Den globala ojämlikheten är fortfarande avgrundsdjup, men klyftorna minskar snabbt – en trend som få tycks vilja tala om. Nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, beskriver trenderna och försöker förstå varför så få verkar vilja ta till sig fakta om ekonomiska skillnader.

Nya regler från Svenska Kraftnät har skapat problem. Det kan leda till mer investeringar i batterier, menar Pär Holmberg, forskare vid IFN.

Det vi kritiserar i vår artikel är att LKAB:s ledning talat med kluven tunga. Och det är detta som Riksrevisionens rapport nu har visat, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, och David Sundén i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

Kinas tullar mot USA kan leda till en kedjereaktion där Europa tvingas höja sina egna tullar på kinesiska varor. Fredrik Sjöholm, professor och vd för IFN, varnar för att detta kan förvärra den globala handelsosäkerheten.
"Det vore olyckligt, men det ligger lite i korten att det kan bli så tror jag", säger han till Affärsvärlden.

Irlands BNP har vuxit till en av de högsta i världen. Landet har hyllats för modiga beslut men också kritiserats för att ha en riskabel strategi. ”Eftersom USA har problem med budgetunderskott så är det klart att de kommer att vilja se över hur de kan få in skatteinkomster”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

LKAB presenterade storslagna planer som var omöjliga att genomföra. Detta hade inte hänt om bolaget hade varit börsnoterat och haft en professionell styrelse, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN samt David Sundén, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I en ny tid av oro hårdnar retoriken mot marknadsekonomin. Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, ser en farlig glidning som hotar Sveriges välstånd och krisberedskap. ”Om man tar global handel för given så glömmer man bort att försvara den”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, intervjuas av finska YLE.

När vi nu står inför en samhällelig strukturomvandling med digitalisering och AI-utveckling är många oroliga för att arbeten kommer att försvinna. Det kommer de säkert, men det kan också tillkomma nya jobb – om vi lär oss av historien och spelar våra kort rätt, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent vid Lunds universitet och IFN, samt Joakim Wernberg, lektor i teknik och samhälle, i en debattartikel i Dagen Nyheter.

Fastighetsägarna hävdar att ägarformen saknar betydelse för prissättningen för fjärrvärme. Det stämmer inte. Kommunalt ägande är viktigare än att införa prisreglering, skriver Erik Lundin, forskare vid IFN, i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

Idag presenterar Svenska Kraftnät en rapport över elmarknaden i Sverige med förslag på nya elområden.

Istället för de fyra områden vi har idag kan elområde tre och fyra slås ihop.

Hör Pär Holmberg, forskare på IFN, berätta om hur priserna påverkas där du bor.

Donald Trumps angrepp på rättsväsendet och de akademiska institutionerna bör inte enbart ses som politiska utspel – de riskerar också att få långsiktiga negativa effekter på den amerikanska ekonomin, skriver Niclas Berggren, docent i nationalekonomi vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Mätt per capita ligger Sverige i global toppklass sett till antalet dollarmiljardärer. Vad sifforna säger om samhällsutvecklingen kräver jämförelser över tid. Vilka förändringar går att se sedan en av Afv:s allra första listor från 1983 - och vad består, reder Daniel Waldenström ut i en krönika i Affärsvärlden.

Industripolitik var en populär term under den sociala ingenjörskonsten och starka statens glansdagar. Men efter varvskrisen, teko-misslyckanden och havererade stålverksprojekt under det sena 1970-talet och tidiga 1980-talet föll såväl politiken som tron på statliga entreprenörer i vanrykte. När man fick betala mer för plåten än för de fartyg plåten bockades för, hade industripolitiken nått vägs ände, skriver Pernilla Ström i Sydsvenskan.

I artikeln hänvisar hon till Christan Sandströms och Mikael Stenkulas kapitel, ”Är grön industipolitik för EU det rätta vägvalet?” i årets upplaga av Europaperspektiv.

Kommunala sommarjobb kan tränga undan mer värdefulla arbetserfarenheter och långsiktiga kontakter. Det menar Björn Tyrefors, professor i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet och forskare vid IFN. Han ifrågasätter regeringens nya satsning. ”Om man inte gör det på rätt sätt verkar det över lag inte gå så bra för de ungdomar som deltar”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Privatägda fjärrvärmebolag sätter högre priser än kommunala, trots att de borde ha starkare incitament att hålla nere sina kostnader. Därför bör kommuner som ännu äger sina fjärrvärmenät behålla dem, skriver Erik Lundin, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad till IFN, skriver om Jämställdhetskampen och verkligheten i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Det är inte tillräckligt att hänvisa till teknikneutralitet och öresskattningar av externa kostnader när det som står på spel är Sveriges framtida industriella konkurrenskraft och leveranssäkerhet, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare, IFN, ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola.

Kostnaden för försvaret väntas öka kraftigt de kommande åren, och politiken är oense om finansieringen. Samtidigt varnar ledande ekonomer för att höjda skatter kan få motsatt effekt. ”Man pratar i generella termer om beredskapsskatt, men inte om vem som ska betala den”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Regeringen satsar stort på att höja rotavdraget i vårbudgeten. Men nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, är kritisk och menar att stödet gynnar välbeställda villaägare och att pengarna hade gjort större nytta på andra håll.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas av TT om Regeringens vårbudget.

Intervjun är publicerad i ett flertal tidningar, bl.a. Svenska Dagbladet.

Donald Trumps ogenomtänkta politik skadar inte bara den globala ekonomin. Den är också ett hot mot moderna, liberala värderingar som tolerans och tillit, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

För att elsystemet ska fungera krävs ständig balans mellan utbud och efterfrågan, men också i fråga om leveranssäkerhet, elkvalitet och effekt, skriver Per Fahlén, Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, och Mats Nilsson i en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen.

Per Fahlén, Magnus Henrekson och Mats Nilsson (FHN) kommenterar Konjunkturrådsrapporten och vindkraftens kostnader på Di Debatt. I texten finns en del missförstånd och överdrifter som vi vill kommentera skriver rapportförfattarna på SNS Konjunkturrådet.

Världen kommer inte att återgå till det den har varit inom en överskådlig framtid efter turbulensen i världsekonomin, enligt Fredrik Sjöholm, professor och vd på IFN. Men Sverige kan vara bland de länder som kommer lindrigast undan.

Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund och IFN, skriver i Sydsvenskan att forskare, politiker och kulturjournalister har spridit idén om att ekonomin är ett nollsummespel där en persons vinst innebär en annan persons förlust.

”När investeringarna uteblir kommer den ekonomiska aktiviteten att gå ner. Det kommer innebära att vi får lägre tillväxt i Sverige, än vi skulle fått i annat fall. Det kommer leda till att företagen kommer anställa färre personer, än man skulle gjort i annat fall”, säger professor Fredrik Sjöholm, vd för Institutet för Näringslivsforskning, till Ekot, Sveriges Radio.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi på Stockholms universitet samt forskare vid IFN, är inte förvånad över den senaste svängningen och lyfter fram två teorier till varför Trump vände om tullarna.

– Det nya styret i USA har skadat länders och företags förtroende för den amerikanska ekonomin. Företagen är därför väldigt försiktiga och oroliga på många håll menar Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN.

Depressionen, pandemin och svarta måndagen 1987.

De senaste dagarnas börsfall får experter att dra paralleller till några av de värre händelserna i ekonomisk historia.

– Det här är ett av de större rasen som vi har upplevt, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, skriver i en kolumn i Dagens Nyheter att Donald Trumps idéer kastar tillbaka världen till gamla tiders ekonomiska system. Konsekvenserna kan bli förödande.

I framtiden behövs mer personal till försvarsmakten och välfärden. Men med dagens lönemodell är det svårt att höja lönerna tillräckligt för att attrahera arbetskraft dit, menar Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och forskare vid IFN. 

Tullarna kan påverka världsekonomin och företagen i Kronoberg kommer att påverkas. Enligt Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och affilierad forskare vid IFN, är det bland annat företag inom fordons-, läkemedels-, och stålindustrin som kan drabbas.

– Donald Trumps syn på internationell handel är att export är bra för att få pengar av andra länder och import är dåligt får då betalar vi andra länder med våra pengar, säger Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi, och vd vid IFN, under Aktuellts sändning på torsdagskvällen.

Kina inför ytterligare 34-procentiga tullar på varor från USA som svar på Donald Trumps tidigare aviserade tullpaket.
– Det Trump gör, det skadar USA ekonomiskt och alla andra länder också, säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, till TV4.

Rådets rekommendation är ett direkt hot mot hushållens ekonomi och svensk industris konkurrenskraft. Sveriges energipolitik bör inte utformas utifrån teoretiska idealbilder utan baseras på den verklighet som möter dem som agerar på marknaden, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN samt ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola, i en debattartikel i Dagens Industri.

Hur stor blir löneökningen de kommande åren? Det är den stora frågan när Vårdförbundet förhandlar om nytt kollektivavtal med SKR och Sobona. Den senaste tioårsperioden har varit gynnsam för sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Ändå är det fortfarande bristyrken. ”På en marknad med en dominant arbetsgivare kan lönerna hållas på en artificiellt låg nivå”, säger professor Per Skedinger, forskare vid IFN, vars analys är att ökningen inte varit tillräcklig för att locka arbetskraft.

Sämre löner, uppsägningar och hög arbetslöshet. Det kan i värsta fall USA:s tullar leda till på svensk arbetsmarknad, enligt Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi och forskare vid IFN. ”Det är väldigt skadligt”, säger han.

Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, samtalar om hur de nya löneavtalen påverkar köpkraften, i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Innovation kräver inte politiskt kändisskap – det kräver integritet och tålamod, skriver Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och välfärdsforskare på Lunds universitet och forskare vid IFN, i en ledare i Norra Skåne.

Höjda pensionsavgifter riskerar att förvärra generationsklyftorna och kan än en gång innebära att yngre får betala priset för äldres pensioner, visar ny forskning från IFN.