IFN i media

Jacob Lundberg, forskare vid IFN, har tidigare varit sakkunnig till Elisabeth Svantesson i skattefrågor. Nu sågar han regeringens beslut att inte höja brytpunkten för statlig inkomstskatt. "Det här är helt fel väg att gå", säger han till Affärsvärlden.

Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, och Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet, ger en slutreplik i Dagens Nyheter gällande ekonomiprofessorers vetenskapliga genomslag och deltagande när det kommer till forskningskommunikation. 

Det hävdas ofta att arvsskatt försvårar generationsskiften i familjeföretag, och dansk toppforskning visar att om man väljer en VD inom familjen så försämras företagets produktivitet i genomsnitt. Om detta skriver bland annat Joacim Tåg, forskare vid IFN, i finska HS Mielipide.

Över lag har elever i Sverige gjort en uppryckning sedan 2010 i internationella mätningar. Men det är främst elever med svensk bakgrund som presterar allt bättre; elever med utländsk bakgrund hänger inte riktigt med, vilket Gabriel Heller-Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, kommenterar i Tidningen Näringslivet.

Känslan av att det är någon annan, oftast staten, som är ansvarig för att fixa varje problem verkar ställa till det när vi svenskar ska tänka. Detta skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, i en ledare i Svenska Dagbladet. 

Röster höjs gällande att den svenska kronan skadar Sverige och för att Sverige bör gå med i eurosamarbetet efter kronans rekordlåga siffror. Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i TV4:s Efter Fem tillsammans med bland annat Liberalernas partiledare Johan Pehrson och före detta statsrådet Leif Pagrotsky (S) och diskuterar fördelar och nackdelar med både kronan och euron.

En tiondel av Sveriges ekonomiprofessorer står för hälften av det vetenskapliga genomslaget. Men bara ett fåtal berättar om sina resultat utanför den snäva, akademiska kretsen. Detta skriver bland annat Fredrik Sjöholm, vd och professor vid IFN, i Dagens Nyheter. 

I en ledare i Svenska Dagbladet skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN, att de flesta verkar överens om att folk var ärligare, vänligare och mer pålitliga förr. Men var det verkligen så?

Samarbetsorganisationen BRICS, som vill vara en motpol till västlig dominans i världen– blir dubbelt så stor från och med nästa år. Hör bland annat Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, diskutera i Sveriges Radio, Studio Ett, om vilken betydelse det här kan få. 

Valutafrågan har aktualiserats efter senaste tidens kronfall. Den kända nationalekonomen Lars Calmfors gästar podden och berättar om dem möjligheter han ser med euron.

20 år efter euroomröstningen har debatten om det blivit dags att skrota kronan återuppstått. Hör bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN, diskutera kronan i Sveriges Radio, Ekonomiekot Extra. 

En folkräkning visar att dubbelt så många arbetar med kommunikation vid Köpenhamns universitet idag som det danska parlamentet informerades om 2016. I danska Weekendavisen kan man läsa en artikel inom området, baserat på forskning av Anders Kärnä, forskare vid IFN.

När regeringen återsamlas efter sommaruppehållet ger finansminister Elisabeth Svantesson en pressträff för att ge sin bild av det ekonomiska läget. Men hur ser det egentligen ut inför slutförhandlingarna om höstbudgeten? Lyssna till ett samtal i Sveriges Radio P1, där bland annat Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar. 

I en ledare i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, att finansministern har större frågor att hantera än bara nästa års budget - budgetpropositionens viktigaste uppgift är att bereda marken för nödvändiga strukturreformer.

BRICS-länderna håller toppmöte i Sydafrika. Vad har de för gemensamma intressen och hur påverkar Rysslands fullskaliga invation av Ukraina samarbetet? Hör Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, i en intervju i Sveriges Radio, Ekonomiekot Extra. 

Matilda Molander skriver i en ledare i Dagens Industri att "digitaliseringen har de senaste åren gjort de allra flesta bankärenden betydligt enklare, men när man väl behöver träffa sin bankkontakt är smidigheten och servicegraden i många fall nära noll" och hänvisar bland annat till en studie genomförd av Anders Kärnä, forskare vid IFN.

Rispriset i Asien har rusat till det högsta på 15 år. Det riskerar att slå hårt mot världens fattigaste människor som är beroende av basfödan och konsekvenserna kan bli förödande. Detta säger Shon Ferguson, affilierad forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet. 

I detta avsnitt av podden Kapitalet diskuteras hur skatter egentligen funkar och om man kan kategorisera vissa som "Windfall", eller "Fallfrukt"? Medverkar i avsnittet gör Daniel Waldenström, forskare vid IFN. 

Inflationen har bitit sig fast hårdare i Sverige än i andra länder - och en bidragande faktor är den svaga svenska kronan. Men snart kommer inflationen att falla "ordentligt", säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Affärsvärlden.

När H2 Green Steel nu tvingas att importera järnmalm till sin anläggning i Boden utgör logistiken och kvaliteten på råvaran två utmaningar. Det säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till Affärsvärlden.

För jordbruket präglades sommaren av först för lite regn, sedan för mycket. Shon Ferguson, affilierad forskare vid IFN, säger till SVT att regnet kom för sent. Snarare kommer mer regn försena skörden, speciellt om det kommer mycket.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i Sofia Jernecks podd "EU och ekonomin". 

Sverige har idag ont om relativt okvalificerade jobb jämfört med andra länder. Skulle Sverige bli ett sämre land om vi tillät fler att vara här lagligt och försörja sig på exempelvis städjobb? Denna fråga ställer sig Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en ledare i Tidningen Näringslivet. 

Betydligt lägre elpriser väntas i vinter, men trots det är fastprisavtal ovanligt dyra. För hushåll med små marginaler kan det ändå vara en idé att gardera sig mot prischock. Det säger Pär Holmberg, forskare vid IFN, till Omni Ekonomi.

Med anledning av Fredrik Johanssons krönika ”Den huvudlöses ansvar” i Svenska Dagbladet, har Lars Calmfors, forskare vid IFN, inkommit med en replik i samma tidning.

Demokratin gynnas inte av att vi bränner varandras skrifter. Men på kort sikt borde vi inte införa något förbud – bättre då att vår statsminister tar till orda. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Public service har rullat ut röda mattan för Harald Mix och andra intressenter i stålprojekten. Det är en slående undfallenheten gentemot makthavare, skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

Som flitigt anlitad nationalekonomisk expert och samhällsdebattör har Lars Calmfors, forskare vid IFN, aldrig varit rädd för att ge sitt perspektiv. På sin 75-års dag intervjuas Lars Calmfors, forskare vid IFN, av Dagens Nyheter och han berättar om sin uppgift att förse allmänhet och politiker med kunskap inom sitt ämne.

John Norell skriver i Svenska Dagbladet om att "ekonomiska incitament kan vara viktig del i att hantera lokalt motstånd mot vindkraft", och hänvisar till en studie utförd av Erik Lundin, forskare vid IFN.

Sverige har ovanligt många lågutbildade arbetslösa; personer som inte ens skulle hamna i statistiken i andra länder. Paradoxen på svensk arbetsmarknad handlar om lågutbildade, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Dagens Nyheter.