IFN i media

Sverige borde ge 1 procent av bnp till Ukraina. Vi har starkare statsfinanser än de flesta – och borde se stödet som en investering, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Veckopanelen med Lars Calmfors, forskare vid IFN, och Anna-Karin Wyndhamn under ledning av Magnus Thorén. Södertälje åter i fokus när det gäller gängkrig och oskyldiga som drabbas. Aktivisterna i Återställ våtmarker gör precis som de heter och dämmer olovligen upp en torvtäkt i Tranemo. Makt, normer och kön blir nytt tillvalsämne i gymnasiet i höst, och efter veckor av ökat tryck kliver Joe Biden ut och Kamala Harris in i matchen om presidentposten. Vad betyder det för oss i Europa och Sverige?

Riksbanken bör slå till med en dubbelt så stor räntesänkning, en halv procentenhet i stället för en kvarts, i augusti om även juliinflationen kommer in under tvåprocentsmålet.

Det menar ekonominestorn Lars Calmfors, forskare vid IFN, och ökar därmed pressen på Riksbanken.

Sverige befinner sig inte i en generell läskris – problemet är att elever med utländsk bakgrund halkar efter. För att stänga läsgapet måste regeringen satsa på evidens­baserad skolpolitik, skriver Lovisa Lanryd och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Lokala bankkontor, goda möjligheter till transporter samt kollektivtrafik av hög kvalitet är således viktiga faktorer för ett framgångsrikt företagande i Kronobergs län, skriver Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en debattartikel i Smålandsposten.

De planerade projekten i norra Sverige innebär en storskalig satsning på en oprövad teknologi och är av en aldrig tidigare skådad omfattning i relation till den svenska ekonomins storlek, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, i en replik i Dagens Industri.

Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, har undersökt hur mycket pengar Sverige lägger på försvaret ur ett historiskt perspektiv.

Det fanns en tid då Arbetsförmedlingen sågs som hjärtat i den svenska arbetsmarknadskroppen. I dag kämpar myndigheten med sitt anseende, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi samt forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Sveriges skolelever presterar allt sämre i internationella mätningar. Vad beror det på och går det att vända utvecklingen? Linnea Lindquist, skoldebattör och Gabriel Heller Sahlgren, skolforskare samt affilierad vid IFN, debatterar.

Statsministern och finansministern betraktar inflationskampen som vunnen – men vad säger ekonomer om beskedet, och vad innebär det för svenskarna?

– Sett till att vi har en inflation som ligger runt två procent skulle jag säga att det stämmer – så länge inget oväntat händer, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN.

Artificiell intelligens kan betyda en smärtsam strukturomvandling när anställdas arbetsuppgifter försvinner. Men om AI-verktygen fungerar väl kommer värdet på företagen bakom dem att öka. Genom att investera i en aktiefond med AI-exponerade branscher kan staten försäkra sig mot massarbetslöshet, skriver Martin Ljunge, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Säkerställ att kollektivtrafik och transporter till landsbygden håller hög kvalitet, uppmanar forskarna Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Per Skedinger.

SVT har pratat med två forskare som studerat mobilförbud på högstadieskolor. Funkar det? Ger det någon effekt?

Forskaren Björn Tyrefors, verksam på IFN och vid Göteborgs universitet, har studerat svenska skolors studieresultat efter mobilförbud. Sara Abrahamsson har istället tittat på norska skolor.

EU halkar efter globalt och Sverige rasar i OECD:s välståndsliga. Tidningen Näringslivet bad tre experter att reda ut hur illa läget är och vad som kan vända utvecklingen.

Investeringarna i vätgasbaserad järnsvamp i Norrbotten kan i allra bästa fall ge en marginell avkastning, men denna avkastning är för låg i förhållande till de enorma riskerna, skriver forskarna Magnus Henrekson och David Sundén.

Utbyggnaden av Kriminalvården slukar stora resurser. Vore det mer effektivt att lägga pengarna på andra insatser än hårdare straff? Det är det ingen som vet, enligt forskaren Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid IFN och Linnéuniversitetet.

När man tittar på de stora ekonomiska frågorna i Norden de senaste åren får man flera viktiga svar på vilken politik som är lämplig framöver, menar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN.

”Forskning från flera länder bekräftar att väljare tar intryck av politikers utseende”, skriver Henrik Jordahl, affilierad till IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.

Om utrikesfödda bor med andra utrikes födda som har goda utbildnings- och arbetsmarknadsutfall kan det underlätta nätverkandet, informationsspridning av kunskap, och även i förlängningen insteg i arbetsmarknaden, säger Martin Andersson, professor vid Blekinge Tekniska Högskolan och CIRCLE Lunds universitet samt affilierad forskare vid IFN.

Om vi vill ha ett ökat fullödigt aktivt entreprenörskap i Sverige – inte bara mer bisyssleföretagande – måste entreprenörskap få ta större plats i samhället och prioriteras. Det måste tränas på gymnasieskolor, lärosäten och på andra arenor i samhället, både i formen av kurser och program och som en integrerad del av andra utbildningssatsningar, skriver sju näringslivsforskare i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, presenterar ett förslag på hur ett svenskt system för kunskapsmätning kan se ut i en ny rapport.

Ekonomiprofessor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, utreder för tillfället betygssystemet på regeringens uppdrag. Han är kritisk mot att kunskapsmätningar inte används mer.

Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN och Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv varnar för att tullar och subventioner kan få allvarliga konsekvenser.

Bojkotter är trubbiga verktyg som ofta får oavsiktliga konsekvenser, skriver Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, i en replik till Nina Gren som vill se en bojkott av Israel.

Forskare: Högavlönade kvinnor påverkas mest av AI. Det visar ny forskning från Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

– Befinner man sig i den här gruppen är det tid att lära sig hur man kan utnyttja den nya teknologin till sin fördel, säger Malin Gardberg, forskare på IFN, till SVT:s Ekonomibyrån.

Även om H2GS-investeringen till slut skulle gå med överskott, så kommer det sammantaget ändå att vara en minusaffär för det svenska samhället. Ett mer sannolikt scenario är att investeringen aldrig kommer att kunna bära sina kostnader skriver forskarna Magnus Henrekson och David Sundén i en debattartikel i Dagens Industri.

För EU utgör Rysslands illegitima invasion av Ukraina ett abrupt uppvaknande till en ödesdiger utmaning. Den nya geopolitiska situationen kräver att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i sin helhet vilar på majoritetsbeslut, hävdar fyra EU-forskare i en debattartikel i finska Hufvudstadsbladet.

Det fullkomligt haglar nyheter om AI. Men hur ska vi använda den nya tekniken och var kommer den att sätta störst spår? Blir det nya smarta prylar som tar över våra liv eller kommer den artificiella intelligensen agera mer i bakgrunden? Malin Gardberg forskare på IFN deltar i SVT:s Ekonomibyrån tillsammans med Evelina Galli, techreporter på P3 och Nils Janse, AI-expert.

Läs mer om svenska företags exponering mot generativ AI i en kartläggning framtagen av IFN.

96 procent av alla skatteintäkter påverkar beslut i fel riktning. Det visar en ny rapport av nationalekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN. ”Små skatteförändringar kan få stor påverkan på tillväxten”, säger han och pekar ut de mest skadliga skatterna.

Den nya geopolitiska situationen kräver att EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik vilar på majoritetsbeslut, skriver flera experter på Europarätt, i en debattartikel i Dagens Industri.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas i TV4:s Ekonominyheterna.