IFN i media

Svenska Dagbladet rapporterar om en ny genomgång av eurofrågan, framtagen av Stiftelsen Fritt Näringsliv och ledd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors. Rapporten pekar på att vinsterna med ett svenskt eurointräde bedöms som större nu än för tjugo år sedan.

En ny rapport om euron, ledd av ekonomiprofessorn Lars Calmfors och publicerad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, lyfts i Dagens Industri. Det är den första stora genomgången av eurofrågan sedan 1996.

Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), skriver i SvD att hundratals miljoner EU-medborgare felaktigt tror att vi är fattigare än vi är.

Enligt min syn har argumenten för ett eurointräde över tid stärkts i förhållande till argumenten emot. Fördelarna är nu större än nackdelarna. Sverige bör därför ansluta sig till euron, skriver Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet och senior forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i DI Debatt.

Handelshögskolan slopar kravet på högskoleprovet efter bara en antagningsomgång. I Svenska Dagbladet kommenterar Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att beslutet ger en gräddfil för elever från elitskolor: ”Tala om orättvisa”.

Økonomer er ofte mere begejstrede for boligskatter end almindelige mennesker. Grunden er, at skat på boliger er en særligt billig måde at opkræve skat på, fordi den i meget begrænset grad ændrer borgernes adfærd, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

USA:s agerande när det gäller tullar och Ukraina gör det tydligt att Europas beroende är dyrt för oss. Sverige bör ta initiativ till ett närmare samarbete med våra grannar, skriver Martin Ljunge, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Svenska Dagbladet.

Förtjänst har blivit vår tids trosbekännelse. Genom experiment och beteendestudier kartlägger forskare den moderna människans längtan efter rättvisa. Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad vid IFN, skriver i EFN Ekonomikanalen om hur våra värderingar påverkar synen på omfördelning.

Svenskarna är bland världens mest belånade privatpersoner. När skulder inte kan betalas blir frågan också moralisk. Paula Roth, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Handelshögskolan i Stockholm, berättar i EFN Ekonomikanalen om en studie som jämför hur överskuldsättning hanteras i olika länder.

Kristdemokraterna vill slopa reavinstskatten vid bostadsförsäljning. Men Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, kritiserar förslaget och föreslår ett helt annat sätt att minska beskattningen, skriver Svenska Dagbladet.

Sverige lånar till en av de största permanenta utgiftsökningarna i modern tid. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, varnar i Dagens PS för riskerna med upplåningen.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill minska antalet valmöjligheter på gymnasiet. Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har fått i uppdrag att utreda en ämnesutformad gymnasieskola, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Ökad könsobalans på Handelshögskolan har andra förklaringar än diskriminering. Och ”problemet” kommer att försvinna, skriver Björn Tyrefors, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Tidningen Fokus.

SVT Nyheter rapporterar, med utgångspunkt i ett inslag från Agenda, att staten väntas gå back med 167 miljarder kronor nästa år. Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), ifrågasätter om regeringens kombination av skattesänkningar och ökade utgifter är hållbar.

Gapet mellan invandrare och svenskfödda minskar både när det gäller sysselsättning och inkomster. Men den positiva utvecklingen drivs av invandrare som lämnar de mest invandrartäta områdena, skriver Andreas Bergh, välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Martin Nordin, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i Svenska Dagbladet.

USA’s højesteret skal tage stilling til, om Trumps told er forfatningsstridigt. Interessant taler Amy Coney Barrett, der er udnævnt af Trump, om muligheden for, at den ulovligt opkrævede told skal betales tilbage af staten, skriver Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Børsen.

Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), anser att reavinster på bostäder bör beskattas, men att nivån kan diskuteras. Han beskriver KD:s modell med olika skattesatser beroende på innehavstid som ovanlig internationellt.

Artikeln är skriven av TT och har publicerats i flera medier, bland annat TV4 Nyheterna, SvD, DN och Västerbottens-Kuriren.

I en ledare i Svenska Dagbladet lyfter Mattias Svensson fram IFN-forskarna Florin Maican och Matilda Orths rapport för SNS, där de visar att handelshinder som tullar kraftigt hämmar företags investeringar i forskning och utveckling – med negativa effekter på innovation och tillväxt.

Henrik Horn, professor i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), medverkar i EFN Ekonomikanalen där han kommenterar hur USA:s agerande påverkar WTO och världshandeln.

Sveriges största riskkapitalbolag förvaltar 3 800 miljarder kronor. Riskkapitalister är helt centrala för projekt som Northvolt, säger Joacim Tåg, professor i nationalekonomi vid IFN, i en intervju med tidningen Arbetet.

Höjda tullar bromsar företags investeringar i forskning och ny teknik. Det hotar både jobb och tillväxt, varnar Matilda Orth, docent i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Ekot, Sveriges Radio.

Varför har miljardärer så svårt att avstå från några miljoner i lön? Den frågan ställer Lennart Ekdal i Dagens Nyheter och diskuterar i P1 Morgon med Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Rivningen av Vita husets östra flygel är en övertydlig symbol för den destruktiva era som USA befinner sig i. Det som förstörs så grundligt blir svårt att bygga upp igen, skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi och affilierad forskare vid IFN, i en krönika för Svenska Dagbladet.

Arbetsgivarorganisationen Sobona ser offentligägda bolag som det bästa av två världar. Men Andreas Bergh, lektor i nationalekonomi vid Lunds universitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), varnar i Läkartidningen för att det också finns risk att få det sämsta av två världar.

Förslaget att stoppa vinstdrivna friskolor får skarp kritik. Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), menar att politikerna har gjort en felaktig analys: ”Att förbjuda aktiebolag som huvudmän förbättrar inte skolan,” säger han till Tidningen Näringslivet.

Kinachocken 2.0 handlar inte längre om billig arbetskraft, utan om teknisk dominans. Europa står inför utmaningen att attrahera kinesiska bilföretag – eller riskera ökande arbetslöshet och social oro. Fredrik Sjöholm, ekonomiprofessor och vd vid IFN, ser en risk för att den europeiska fordonsindustrin kollapsar om den inte agerar snabbt, säger han i en intervju med EFN Ekonomikanalen.

Donald Trump har vunnit flera slag i handelskriget, medan EU anklagas för att ha gett efter. Men enligt Fredrik Sjöholm, professor och vd vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), kan kortsiktiga vinster leda till långsiktiga förluster – pragmatisk handelspacifism är att föredra, säger han i en intervju i EFN Ekonomikanalen.  

Priset på kärnkraft speglar politiska beslut om regler och ramverk. Ett robust elsystem med rimliga kostnader kräver medvetna vägval – det är upp till oss, inte fysiken, skriver Per Fahlén (Chalmers), Magnus Henrekson (IFN) och Mats Nilsson (Södertörns högskola), i Dagens Industri. 

Årets pristagare ger nycklar till de senaste 200 årens ihållande tillväxt. Och deras tillväxtbegrepp sträcker sig bortom bnp-kurvor, enligt nationalekonomen Andreas Bergh, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, skriver Forskning & Framsteg.

Hur ska man förstå hur ekonomi fungerar? Ja, inte genom att titta på partiledardebatterna i alla fall. Nivån på samtalet har sjunkit drastiskt.

KOLUMNEN. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN och fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida.

Varför har bara tre kvinnor tilldelats ekonomipriset? I en artikel från EFN Ekonomikanalen är Therese Nilsson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), en av flera som reflekterar över frågan. Hon lyfter betydelsen av Claudia Goldins forskning och vikten av kvinnliga förebilder i akademin.

Produktivitetskommissionens slutbetänkande på lite drygt 650 sidor är nästan helt fritt från produktivitetsstatistik. Det är en styrka snarare än en svaghet, skriver nationalekonomen Andreas Bergh, i tidskriften Smedjan. 

Trumps Zollpolitik erschüttert das Welthandelssystem

Zentrale WTO-Regeln geraten ins Wanken – Forscher sprechen von einem Epochenumbruch. Henrik Horn, Professor für Volkswirtschaftslehre am Institut für Wirtschaftsforschung (IFN), und Petros Mavroidis schlagen in einer CEPR-Analyse vor, dass ein Austritt der USA aus der WTO unter den aktuellen Umständen die konstruktivste Lösung sein könnte.

Pehr-Johan Norbäck, docent i nationalekonomi, och Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), skriver i en debattartikel i Ny Teknik att politiken bör undanröja hinder för entreprenörsföretag – för att möta klimatutmaningar och stärka konkurrenskraften.

Sveriges försvar rustas upp – 300 miljarder ska lånas. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, intervjuas i P1 Morgon om hur satsningen kan finansieras.

Sjöbo Elnät är ett klassiskt exempel på hur gränserna kan tänjas i ett kommunalt bolag.Det menar Andreas Bergh, nationalekonom och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), med hänvisning till bland annat försvunna kvitton och sponsring till den tidigare vd:ns paintballklubb.

– Det har jag aldrig varit med om tidigare, säger han i en intervju med Ystads Allehanda.

Finansminister Elisabeth Svantessons (M) kritik mot bankernas räntesättning möter motstånd.

 – Jag tycker att det är lite populistiskt och oroväckande, för att hon borde veta bättre, säger Andreas Bergh, nationalekonom och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i en intervju med EFN Ekonomikanalen.

Trots goda förutsättningar för produktivitetstillväxt pekar regeringens Produktivitetskommission på flera akuta problemområden. I en debattartikel i DN föreslår kommissionen reformer inom bland annat skattepolitik, klimatmål och bostadsmarknad. Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), är en av debattörerna bakom förslagen.

I regeringens utredningar och propositioner utformas en energipolitik som bygger på storskaliga subventioner av ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Vi förespråkar istället ett kostnadseffektivt kraftsystem, där alla kraftslag får ersättning för de nyttor de bidrar med och betalar för de kostnader de ger upphov till, skriver forskarna vid IFN, Erik Lundin, Pär Holmberg och Thomas Tangerås, i Svensk Vindkraft. 

Elintensiv industri kan påverkas av högre elpriser efter sänkt elskatt, varnar Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid IFN. ”Det vore bättre att lösa det via marknaden”, säger han till TN.

I podden Ledarredaktionen från Svenska Dagbladet diskuterar Adam Danieli från Timbro med Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid IFN, om Tidö 2.0 är vägen framåt för ett mer marknadsliberalt Sverige – eller ett strategiskt misstag?

Falu koppargruva, Riksbanken och särbeskattningen av makar – vad förenar dessa? De utgör alla delar av Sveriges kulturkanon, en samlad berättelse om hur ekonomiska idéer, resurser och institutioner har format den svenska samhällskulturen. I en krönika i Affärsvärlden reflekterar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och medverkande i arbetet med kulturkanon, över de överväganden som gjordes vid urvalet.

Partiernas inställning till vindkraft är mer nyanserad än vad som ofta framställs. En ny studie av Erik Lundin, nationalekonom vid IFN, visar att både Sverigedemokraterna och Miljöpartiet röstar mer varierat i kommunerna än väntat. Läs hela intervjun i Svensk Vindkraft.

Fyra forskare vid IFN – Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Martin Olsson och Joacim Tåg – har i en ny rapport undersökt hur generativ AI påverkar arbetsmarknaden. Det är inte fabriksjobben som står i centrum, utan de högutbildade, högavlönade och de största företagen. Läs artikeln hos Ekonomikanalen EFN.

No excuses–skolor gynnar även elever som inte väljer dem. Åsa Melander bortser från forskning som utformats för att ta hänsyn till detta, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.

Per Skedinger, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, höll nyligen ett anförande i riksdagens förstakammarsal på detta tema.

Anförandet finns att se via SVT Forum.

Hög produktivitet och snabb innovation inom näringslivet är grunden för framtidens jobb, ekonomisk tillväxt och ytterst den gemensamma välfärden. I vår nya rapport presenterar vi nycklarna till framtidens produktiva företag, skriver Florin Maican, docent i nationalekonomi vid Göteborgs universitet och IFN, samt Matilda Orth, docent i nationalekonomi vid IFN, i en debattartikel publicerad i Dagens Industri.

Generativ AI håller på att stöpa om världens arbetsplatser i en rasande takt. Frågan är vilka som hamnar utanför i denna sköna nya värld. 1990-talets omvälvningar på arbetsmarknaden skapade nya vägar in för kvinnor – risken är att AI nu i stället stänger dörrar, skriver fyra forskare vid Institutet för Näringslivsforskning: Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Martin Olsson och Joacim Tåg, i DN Debatt.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, kommenterar räntebeskedet i TV4 Nyheterna.

Mats Nilsson vill avskaffa elskatten, eftersom han menar att den drabbar hushållen orättvist, och lyfter fram Danmark som en förebild. Jag menar att en sådan lösning riskerar att slå hårt mot svensk tillverkningsindustri. Istället förespråkar jag en riktad sänkning, skriver Pär Holmberg, teknologie doktor och docent i nationalekonomi vid IFN, i Dagens Industri.