Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

IFN i media

Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag som rör forskare och forskning relaterad till IFN.

Filtrera
Senaste artiklarna
16 maj 2023

Upprop: Systemet för etikprövningar ett akut hot mot forskningen

Sveriges sätt att etikpröva forskning är unikt - och trots goda intentioner har det fått förödande konsekvenser inom samhällsvetenskap och humaniora. "Så här kan vi inte ha det - våra politiker måste agera nu!", skriver tusentals forskare, däribland flera forskare från IFN, i ett upprop i Dagens Nyheter

Dagens Nyheter

15 maj 2023

Ryktet om den svenska ojämlikheten är starkt överdrivet

Socialdemokrater upprepar gärna påståendet om att ojämlikheten i Sverige växer på ett oroväckande sätt. Men det stämmer inte, oavsett hur man mäter, skriver Lovisa Lanryd i Smedjan, och hänvisar till en artikeln skriven av Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

Smedjan, Timbro

15 maj 2023

Här är reformerna som får fart på Sverige igen

Flera toppekonomer vill få fart på Sveriges ekonomi och skrota överskottsmålen. Utifrån det säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet att han tycker att regerings reformtempo är för lågt.

Tidningen Näringslivet


12 maj 2023

Euron - bu eller bä?

Det har snart gått 20 år sedan euro-folkomröstningen och sedan dess har debatten varit så gott som död - fram tills nu. I SVT Forum diskuteras eurons vara eller icke vara, och medverkar gör Lars Calmfors, forskare vid IFN.

SVT Forum

11 maj 2023

Så diskrimineras hbtqi-personer på arbetsmarknaden

För att nå jämlikhet mellan personer med olika sexuell läggning behöver vi förändra de strukturer som styr mäns och kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, skriver Mats Hammarstedt, forskare vid IFN, i Smålandsposten.

Smålandsposten


10 maj 2023

Replik: ”Inte trivialt att mäta självförsörjning”

Den som pläderar för införandet av ett mått för själv­försörjning har mer att fundera över än enbart vid vilken inkomst­gräns en person kan anses vara själv­försörjande. Det skriver professor Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Svenska Dagbladet

4 maj 2023

Varför har Sverige tappat förändringstakten?

Ledarredaktionen på Svenska Dagbladet har spelat in en podd baserat på en rapport skriven av Andreas Bergh, forskare vid IFN. I avsnittet diskuteras varför dagens politiker inte fortsätta förändringsarbetet när det kommer till reformer och varför man inte klarar av att ta sig an nya problem.

Svenska Dagbladet

1 maj 2023

Podd: Mödradödlighet, ursprung och inkomst

Mödradödligheten i USA är tre till fyra gånger högre än i jämförbara rika länder. Dessutom är den mycket högre för afroamerikanska kvinnor än för vita kvinnor, samt för afroamerikanska kvinnor med låg inkomst. Hur kommer detta sig? Det diskuterar bland annat Petra Persson, affilierad forskare vid IFN, i podden Econofact.

Econofact

27 april 2023

Ny studie visar samband mellan hög kognition och kapitalinkomster

Det finns en hel del motstridig forskning när det kommer till om personer med hög kognitiv förmåga tenderar att ha högre arbetsinkomster eller inte. Nu rapporterar Kvalitetsmagasinet att en ny studie, framtagen av bland annat Spencer Bastiani, affilierad forskare vid IFN, visar att så är fallet.

Kvalitetsmagasinet

25 april 2023

Öppna skolor under pandemin kan kosta kunskap

Hur klarade Sveriges skolelever pandemin? Det finns en risk att prestationerna kommer att falla igen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Kvartal

Kvartal

25 april 2023

Replik: Hybrit handlar inte om höger eller vänster

Det är för oss obegripligt hur de statliga satsningarna på vätgasbaserat stål kan reduceras till en ideologisk fråga där skeptiker etiketteras som nyliberaler eller höger. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik i Dagens Industri.

Dagens Industri

24 april 2023

Debatten om inkomstskillnader

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, anser att diskussionen om ekonomiska klyftor som förs i medierna är tveksam: ”Man vill låta påskina att klyftorna ökar även när de med vedertagna mått inte gör det”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Tidningen Näringslivet

22 april 2023

Replik: ”Säkra elförsörjningen med bättre verktyg”

Pär Holmberg och Thomas Tangerås, båda forskare vid IFN, skriver i en slutreplik i Svenska Dagbladet att de är skeptiska till att införa ett stödsystem för att åstadkomma omfattande investeringar på elmarknaden. 

Svenska Dagbladet

19 april 2023

Professor: Vinstintresset är ”en enorm kraft”

Det är möjligt att dra nytta av privata företags innovationer för att få ut mer välfärd för de skattepengar som satsas. Detta visar en ny rapport författad av bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, skriver Tidningen Näringslivet

Tidningen Näringslivet


17 april 2023

Det här hoppas experterna på inför vårbudgeten

Innan regeringen presenterade sin vårproposition och vårändringsbudget fanns uttalade förväntningar om vad denna skulle komma att innehålla. Lars Calmfors, forskare vid IFN, delar med sig i Sveriges Radio, P1 Morgon, om vad han tror komma skall. 

Sveriges Radio, P1 Morgon

17 april 2023

Reaktioner på vårbudgeten - saknar långsiktighet och visioner

Lars Calmfors, forskare vid IFN, sitter med i Omni Ekonomis panel av experter. Tillsammans beskriver de regeringens vårbudget som återhållsam och otillräcklig, men ger också beröm för att satsningar görs med ”laserprecision”. 

Omni Ekonomi

17 april 2023

”Säg nej till Svenska kraftnäts planmonopol”

Svenska kraftnäts förslag att införa en kapacitets­marknad vore ett ineffektivt sätt att trygga elförsörjningen, och kostnaden skulle särskilt drabba små elanvändare. Det skriver Pär Holmberg och Thomas Tangerås, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Svenska Dagbladet

14 april 2023

Replik: ”Inbyggda problem i den gröna industri­politiken”

Aktiv, ”grön” industripolitik av det snitt som givit upphov till Hybrit, H2 Green Steel och andra satsningar i Norrland är inte förenlig med ideal om transparens och granskning. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, tillsammans med två andra debattörer i en replik i Svenska Dagbladet.

Svenska Dagbladet

13 april 2023

Podd: Feltänk med Magnus Henrekson

Gröning och Blomgren fortsätter att i podden Utanför leta förklaringar till varför delar av den offentliga sektorn inte fungerar ultimat. I detta avsnitt medverkar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och diskuterar vården, polisen, skolan och det svenska samhällsbygget i stort.

Epoch Times

13 april 2023

”Locka inte hit företag med statliga specialstöd”

Statliga subventioner till utländska företag är sällan samhälls­ekonomiskt försvarbara. För att locka investeringar till Sverige är ett allmänt gott näringslivs­klimat viktigare, skriver Fredrik Sjöholm, forskare och vd vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

Svenska Dagbladet


4 april 2023

”Nyfikenhet är bästa sättet att möta AI på”

AI-boomen är här. Hur vi förhåller oss till det skiljer sig en del åt, men nyfikenhet vinner i längden. Det säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Tidningen Näringslivet

3 april 2023

”Plakatpolitik har tagit över i reformlandet Sverige”

Våra politiker blir dessutom allt yngre. Det är inte alltid en nackdel, åldern har också vissa fördelar vad det gäller förmågan att sträcka ut en hand. Samtidigt blir det politiska landskapet alltmer fragmentiserat, skriver bland annat Andreas Bergh, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Dagens Nyheter

2 april 2023

”Halvera den statliga inkomst­skatten”

Regeringen bör sänka den statliga inkomst­skatten till 10 procent. Det skulle ge ett enklare och mer rättvist skatte­system, skriver Andreas Bergh och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Svenska Dagbladet

1 april 2023

Lars Calmfors om industriavtalet och "märket"

Under fredagen sattes "märket" för avtalsrörelsen då industriavtalet slöts. "Märket", som är normerande för den svenska arbetsmarknaden, hamnar på 7,4 procent på två år och en särskild låglönesatsning på 1350 kronor. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att "märket" blev högre än många förväntat sig. 

TV4

30 mars 2023

Inflation påverkar löneökning

Just nu pågår förhandlingar gällande ett nytt löneavtal mellan arbetsmarknadens parter inom industrin, och det är detta avtal som sätter nivån för resten av den svenska arbetsmarknaden. Men detta avtal kommer inte följa inflationen och den senaste tidens prisökningar säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till SVT

Rapport, SVT

29 mars 2023

Lars Calmfors: ”Löneökningar på 3,5 procent rimliga”

Fack och arbetsgivare inom industrin förhandlar just nu intensivt för att nya avtal ska bli klara innan de gamla löper ut på fredag kväll.  Löneökningarna i industrin blir sedan en norm – ett märke – för den övriga arbetsmarknaden, där totalt 450 kollektivavtal förhandlas om i år. Men det osäkra ekonomiska läget gör det ovanligt svårt att avgöra vilken löneökning som är ”rätt”. Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i Arbetet om var han tror att märket kommer hamna. 

Arbetet