IFN i media

Sverige bör vara stolt över sina storföretag, men vi kan inte förlita oss på att de ska fortsätta skapa jobb och driva välstånd på samma sätt som tidigare. Morgondagens välstånd måste vila på en politik som är anpassad till hur dagens ekonomi ser ut och främja ett bredare entreprenörskap, skriver Martin Andersson, professor BTH och Entreprenörskapsforum samt affilierad forskare vid IFN, och Anders Broström, vd Entreprenörskapsforum och professor Göteborgs Universitet, i en debattartikel i Dagens Industri.

Magnus Henrekson, forskare vid IFN, som är en av de främsta kritikerna av det gröna stålet, anklagas för faktafel. "Vi får väl se om jag får rätt", säger han nu när megaprojekten i norr skakar. Förseningen av omställningen oroar honom inte: "Jorden kommer inte att gå under", säger han i en intervju med Svenska Dagbladet.

– Vi har kunnat visa att när ett företag har en bra matchning mellan anställda och deras roller, är det korrelerat med högre produktivitet, säger Joacim Tåg, chef för forskningsprogrammet Företagens Konkurrenskraft på IFN och en av forskarna bakom studien, till VD-tidningen.

Den gamla världsordningen är över, säger Fredrik Sjöholm, professor och vd för IFN, till Ekonomiekot extra, Sveriges Radio.

I en intervju med Nyhetsbyrån Direkt varnar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN, för att presidentkandidatens planer kan skada både USA och landets allierade.

I en krönika i Svenska Dagbladet, skriver Johanna Möllerström, affilierad forskare vid IFN, att hela strategin är att vi ska hålla tyst, överväldigade av det disparata amerikanska ledarskapet. Det bör vi motverka.

När tågen inte går att lita på och fler orter drabbas av indragna flyglinjer upplever många företagare i landsbygdskommuner att det blir svårare att bedriva affärsverksamhet. Detta framhåller Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitet i Växjö samt affilierad forskare vid IFN, och Per Skedinger, forskare vid IFN samt adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö, i en debattartikel i Altinget.

Att så få yngre vill ta på sig chefskapet kan få allvarliga konsekvenser, enligt nationalekonomen Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund.

– Det gör det svårt att bemanna kärnverksamheten i välfärdsstaten.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, att Donald Trump ser tullar som lösningen på det mesta. Men konsekvenserna är inga goda nyheter – ens för USA.

Risken är att inflationen snart skjuter i höjden igen.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet argumenterar Hans Lööf, professor vid KTH, Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN samt Andreas Stephan, professor vid Linnéuniversitetet, för att EU kan bli en global ledare inom grön teknologi genom att prioritera tullar framför subventioner, fördjupa den inre marknaden och stärka infrastrukturen.

Den svenska regeringen vill ösa miljarder över dem som bygger kärnkraft. Modellen, som kan bli aktuell också i Finland, får kraftig kritik. Carl Berglöf, nationell kärnkraftssamordnare av den svenska regeringen samt Pär Holmberg, Docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, intervjuas av finska Yle.

– I dagsläget är det mer kostnadseffektivt att komplettera utbyggnaden av sol- och vindkraft med energilager samt fossilfria gasturbiner som kan producera när det är vindstilla och/eller solen inte skiner, säger Pär Holmberg, docent i nationalekonomi, teknologie doktor i elkraftteknik samt seniorforskare vid IFN och en av tre rapportförfattare, till Forskning & Framsteg.

Nyhetsmagasinet Fokus har anordnat en paneldebatt gällande den gröna omställningen. Frågorna är många, och dessa diskuteras i panelen, där bland annat Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, medverkar.

Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid IFN och Linnéuniversitetet, intervjuas av Forskning & Framsteg om sitt arbete som forskningsledare för Svenska kriminalpolitiska laboratoriet.

Produktiva företag drivs av ledare som inte omorganiserar för sakens skull utan låter erfarna medarbetare fortsätta att göra det som de är bra på, visar en ny studie från IFN. ”Det är extremt viktigt att hitta bra chefer”, säger forskaren Joacim Tåg till Tidningen Näringslivet.

Marknaden har potential att självständigt genomföra en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Staten bör avvakta med att investera i ny kärnkraft och istället fokusera på att förbättra de marknadsmässiga förutsättningarna. Detta kan bäst uppnås genom att vidareutveckla elmarknaden och fortsätta med en kraftfull utbyggnad av elnätet, enligt tre forskare i årets SNS Konjunkturrådsrapport, som framgår av en debattartikel i Dagens Nyheter.

I stället för A till F ska en skala på 1 till 10 införas, där lärarnas betyg och resultaten på nationella proven slås ihop till ett meritvärde. ”Hela Sverige bedöms lika”, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN och regeringens utredare, till P4 Jönköping, Sveriges Radio.

Pär Holmberg, forskare vid IFN, diskuterade i en intervju med Ekot på Sveriges Radio, hur de fyra svenska elområdena kan komma att förändras. Han nämner att förändringar i elområdena kan påverka elpriserna och elförsörjningen i olika delar av Sverige.

Efter ett stort intresse från skolvärlden förvandlar Story House Egmont sitt nya digitala läromaterial ”Kalle Anka & C:o – Så Funkar Pengar” till en tryckt tidning.

Andreas Bergh, forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och IFN, har hjälpt till att välja ut de lärorika serierna, samt skrivit faktasidor som förklarar begrepp som inflation och utbud och efterfrågan.

Den svaga kronan har väckt nytt liv i euro-debatten. Bör Sverige gå med i eurozonens gemensamma valuta eller inte? Frågan delar ekonomerna.

– En egen valuta fungerar som en typ av handelshinder. Om vi inför euron skulle vi eliminera det, och både handeln och utlandsinvesteringar mellan Sverige och euroområdet skulle öka, säger Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN, till Svenska Dagbladet.

Kraftigt stigande räntor ställer till det för den brittiska finansministern Rachel Reeves.

”Frågan är om regeringen har utrymme att genomföra sina reformer”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent och nationalekonom vid IFN, till Svenska Dagbladet.

Skjutningar, sprängningar och mord har kommit att dominera nyheterna i Sverige. Därmed har rättsväsendet och krav på hårdare straff hamnat allt högre upp på den politiska dagordningen. Att vårt rättssystem också påverkar samhällsekonomin har fått betydligt mindre uppmärksamhet, skriver Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.

Skillnaden mellan den tyska och svenska skolupplevelsen är märkbar när det gäller mängden kunskap – men också olika upplevelser av studieglädje, skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi vid George Mason University samt affilierad forskare vid IFN, i en kolumn i Svenska Dagbladet.

"I Danmark har problemet blivit särskilt aktuellt i och med de många ryktena om Frederiksens och Løkkes intresse för internationella toppositioner", skriver Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus Universitet samt affilierad forskare vid IFN, i danska Dagbladet Børsen.

Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, beskriver detta som en av de första stora avbolagiseringarna i Sverige.

Privata aktörer har tagit över flera av Arbetsförmedlingens uppdrag. Men när en utvärdering nu visar hur det gått misstänkliggörs studierna, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en krönika i Dagens Nyheter.

Artificiell intelligens, AI, kommer att påverka kvinnor mer än män. Och högavlönade yrken mer än lågavlönade.

Det här visar en kartläggning gjord av Institutet för näringslivsforskning, IFN.

"Det som vi ser är att generativ AI kommer att påverka en helt annan grupp av yrken jämfört med tidigare automatiseringsteknologier", säger Malin Gardberg, forskare vid IFN, till Ekot, Sveriges Radio.

Hör Revend Shexo, reporter på Sveriges Radio, och Mats Hammarstedt, professor på Linnéuniversitetet samt affilierad forskare vid IFN, diskutera arbetsmarknad och möjlig återutvandring bland flyktinginvandrare från Syrien, i Godmorgon Världen, Sveriges Radio.

– Vi hade fram till 1999 världens bästa, mest planerbara mest stabila elsystem, totalt fossilfritt, billig el till allt och alla med 12 kraftverk i Sydsverige och ett fantastisk vattenkraftverk i norra Sverige, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, till Epoch Times Sweden.

I den tjeckiska publikationen Vedavyzkum nämns studien ”Economic freedom and academic freedom across nations”, författad av Niclas Berggren, forskare vid IFN, och Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN. Studien analyserade data från 127 länder världen över under perioden 2010 till 2015. Författarna framhåller att sambandet mellan ekonomisk och akademisk frihet kan främja skapandet av nya idéer som i sin tur leder till teknisk innovation.

Per Skedinger, forskare vid IFN, medverkar i ekonomipodden Kapitalet.

Blir man bättre på sitt jobb med åldern? Kanske. Men trots det visar studie efter studie hur äldre diskrimineras på arbetsmarknaden – trots att vi är friskare och lever längre. Så vad händer om man behöver byta jobb mitt i livet? 

Det är hög tid att skrota den svenska regeringens snart decennie­långa experiment med en mjuk form av central­planering för grön omställning. Det skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Mats Nilsson, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Klyftorna växer i Sverige – men vad är egentligen orsaken? Och vad gör det med ett samhälle när det ekonomiska glappet ökar? Forskarna Jesper Roine och Paula Roth, affilierad till IFN, ger sin syn på saken, i en artikel i Akademikern.

Medan amerikanska företag kan växa flexibelt över delstatsgränserna och samtidigt bli tillräckligt stora aktörer globalt, möter europeiska företag olika byråkratiska hinder när de expanderar sin verksamhet inom EU, skriver Ari Hyytinen och Joacim Tåg, forskare vid IFN, i en debattartikel i finska Kauppalehti.

Trygghet, flexibilitet i arbetslivet – och krav på ett starkt ledarskap.

När generation Z tar klivet ut på arbetsmarknaden innebär det både möjligheter – och utmaningar – för arbetsgivarna.

– Det här är en generation som är van vid att ifrågasätta auktoriteter, säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en intervju i Dagens Nyheter.

Statusen på läraryrket har sjunkit stadigt. Men utvecklingen går att vända, menar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. Han vill locka svenska toppstudenter att gå en helt ny form av lärarutbildning. ”Du ska få en elitstämpel som lärare”, säger han.

Atomkraft, ja tack – men den ska inte byggas på skattebetalarnas bekostnad. Tunga remissinstanser instämmer i vår kritik mot dyra och riskabla kärnkraftssubventioner, skriver Jacob Lundberg, forskare vid IFN, Jonas Grafström och Fredrik Kopsch i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

Sista måltiden gästas av Daniel Waldenström, IFN, professor i nationalekonomi och forskar om ekonomisk ojämlikhet, skatter, finanspolitik och ekonomisk historia. Just nu är han aktuell med boken Superrika och jämlika — hur kapital och ägande lyfter alla.

Regeringen vill finansiera ny kärnkraft med hjälp av statligt subventionerade lån och avtal som garanterar ett visst elpris. Är det en bra modell? Andreas Ericson, ledarredaktionen på Svenska Dagbladet, diskuterar med Simon Wakter, politisk sakkunnig på Regeringskansliet, Pär Holmberg, docent på IFN, och Anton Steen från Fortum.

Politiker och medier vilseleder genom att förstora upp det negativa och tona ner det positiva om skolan.

I en debattartikel i Expressen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, att ingenting får störa berättelsen om den permanenta krisen – och de olika käpphästarna om vad som ligger bakom den.

Klimatpolitiken utmärks av en närmast religiös tro på statlig styrning. All erfarenhet visar att den kommer att misslyckas, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Axess.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, gästar Bopolpodden, Bostadspolitik.se.

Hur står det egentligen till med svenska elevers läsförmåga? Är det rätt att tala om en kris? Och behöver pedagogiken i skolan förändras? Svenska Dagbladets kolumnist Inger Enkvist, professor emerita i spanska, diskuterar med Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. Andreas Ericson leder samtalet.

Michael Sherman, Skeptic Magazine, och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, diskuterar innehållet i Waldenströms nya bok ”Richer and More Equal”.

Frankrike dras med ett stort budgetunderskott och den avgående premiärministern Michel Barnier tvingade igenom stora besparingar. Men han saknade stöd i parlamentet och hans beslut har lett till att den franska regeringen har fallit. De ekonomiska problemen är dock inte nya i landet.

– Det är en sorts strukturfel och man lever över sina tillgångar, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till Göteborgs-Posten.

Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten, Ted Lind, ansvarig för kärnkraft på Energiföretagen, och Pär Holmberg, forskare vid IFN, diskuterar om hur ny kärnkraft bör finansieras i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Utredningens förslag är för dyrt och saknar tillfredställande konsekvensanalys. Vi föreslår att regeringen satsar på teknikneutralt regelverk och att elmarknaden tillåts ta fram de mest samhällsekonomiska och för klimatet optimala investeringarna, skriver forskare vid KTH och Erik Lundin, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, intervjuas i SVT Aktuellt om regeringskrisen i Frankrike och de ekonomiska konsekvenserna.

Pär Holmberg, forskare vid IFN, intervjuas i SVT Nyheter om IFN:s remissvar på Hans Dilléns kärnkraftsutredning.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, att problemet med Northvolt var aldrig den tuffa konkurrensen – företaget har inte klarat att tillverka det som man vill sälja.