IFN i media

I stället för A till F ska en skala på 1 till 10 införas, där lärarnas betyg och resultaten på nationella proven slås ihop till ett meritvärde. ”Hela Sverige bedöms lika”, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN och regeringens utredare, till P4 Jönköping, Sveriges Radio.

Pär Holmberg, forskare vid IFN, diskuterade i en intervju med Ekot på Sveriges Radio, hur de fyra svenska elområdena kan komma att förändras. Han nämner att förändringar i elområdena kan påverka elpriserna och elförsörjningen i olika delar av Sverige.

Efter ett stort intresse från skolvärlden förvandlar Story House Egmont sitt nya digitala läromaterial ”Kalle Anka & C:o – Så Funkar Pengar” till en tryckt tidning.

Andreas Bergh, forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet och IFN, har hjälpt till att välja ut de lärorika serierna, samt skrivit faktasidor som förklarar begrepp som inflation och utbud och efterfrågan.

Den svaga kronan har väckt nytt liv i euro-debatten. Bör Sverige gå med i eurozonens gemensamma valuta eller inte? Frågan delar ekonomerna.

– En egen valuta fungerar som en typ av handelshinder. Om vi inför euron skulle vi eliminera det, och både handeln och utlandsinvesteringar mellan Sverige och euroområdet skulle öka, säger Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet samt forskare vid IFN, till Svenska Dagbladet.

Kraftigt stigande räntor ställer till det för den brittiska finansministern Rachel Reeves.

”Frågan är om regeringen har utrymme att genomföra sina reformer”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent och nationalekonom vid IFN, till Svenska Dagbladet.

Skjutningar, sprängningar och mord har kommit att dominera nyheterna i Sverige. Därmed har rättsväsendet och krav på hårdare straff hamnat allt högre upp på den politiska dagordningen. Att vårt rättssystem också påverkar samhällsekonomin har fått betydligt mindre uppmärksamhet, skriver Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.

Skillnaden mellan den tyska och svenska skolupplevelsen är märkbar när det gäller mängden kunskap – men också olika upplevelser av studieglädje, skriver Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi vid George Mason University samt affilierad forskare vid IFN, i en kolumn i Svenska Dagbladet.

"I Danmark har problemet blivit särskilt aktuellt i och med de många ryktena om Frederiksens och Løkkes intresse för internationella toppositioner", skriver Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus Universitet samt affilierad forskare vid IFN, i danska Dagbladet Børsen.

Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, beskriver detta som en av de första stora avbolagiseringarna i Sverige.

Privata aktörer har tagit över flera av Arbetsförmedlingens uppdrag. Men när en utvärdering nu visar hur det gått misstänkliggörs studierna, skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en krönika i Dagens Nyheter.

Artificiell intelligens, AI, kommer att påverka kvinnor mer än män. Och högavlönade yrken mer än lågavlönade.

Det här visar en kartläggning gjord av Institutet för näringslivsforskning, IFN.

"Det som vi ser är att generativ AI kommer att påverka en helt annan grupp av yrken jämfört med tidigare automatiseringsteknologier", säger Malin Gardberg, forskare vid IFN, till Ekot, Sveriges Radio.

Hör Revend Shexo, reporter på Sveriges Radio, och Mats Hammarstedt, professor på Linnéuniversitetet samt affilierad forskare vid IFN, diskutera arbetsmarknad och möjlig återutvandring bland flyktinginvandrare från Syrien, i Godmorgon Världen, Sveriges Radio.

– Vi hade fram till 1999 världens bästa, mest planerbara mest stabila elsystem, totalt fossilfritt, billig el till allt och alla med 12 kraftverk i Sydsverige och ett fantastisk vattenkraftverk i norra Sverige, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, till Epoch Times Sweden.

I den tjeckiska publikationen Vedavyzkum nämns studien ”Economic freedom and academic freedom across nations”, författad av Niclas Berggren, forskare vid IFN, och Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN. Studien analyserade data från 127 länder världen över under perioden 2010 till 2015. Författarna framhåller att sambandet mellan ekonomisk och akademisk frihet kan främja skapandet av nya idéer som i sin tur leder till teknisk innovation.

Per Skedinger, forskare vid IFN, medverkar i ekonomipodden Kapitalet.

Blir man bättre på sitt jobb med åldern? Kanske. Men trots det visar studie efter studie hur äldre diskrimineras på arbetsmarknaden – trots att vi är friskare och lever längre. Så vad händer om man behöver byta jobb mitt i livet? 

Det är hög tid att skrota den svenska regeringens snart decennie­långa experiment med en mjuk form av central­planering för grön omställning. Det skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Mats Nilsson, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Klyftorna växer i Sverige – men vad är egentligen orsaken? Och vad gör det med ett samhälle när det ekonomiska glappet ökar? Forskarna Jesper Roine och Paula Roth, affilierad till IFN, ger sin syn på saken, i en artikel i Akademikern.

Medan amerikanska företag kan växa flexibelt över delstatsgränserna och samtidigt bli tillräckligt stora aktörer globalt, möter europeiska företag olika byråkratiska hinder när de expanderar sin verksamhet inom EU, skriver Ari Hyytinen och Joacim Tåg, forskare vid IFN, i en debattartikel i finska Kauppalehti.

Trygghet, flexibilitet i arbetslivet – och krav på ett starkt ledarskap.

När generation Z tar klivet ut på arbetsmarknaden innebär det både möjligheter – och utmaningar – för arbetsgivarna.

– Det här är en generation som är van vid att ifrågasätta auktoriteter, säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en intervju i Dagens Nyheter.

Statusen på läraryrket har sjunkit stadigt. Men utvecklingen går att vända, menar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. Han vill locka svenska toppstudenter att gå en helt ny form av lärarutbildning. ”Du ska få en elitstämpel som lärare”, säger han.

Atomkraft, ja tack – men den ska inte byggas på skattebetalarnas bekostnad. Tunga remissinstanser instämmer i vår kritik mot dyra och riskabla kärnkraftssubventioner, skriver Jacob Lundberg, forskare vid IFN, Jonas Grafström och Fredrik Kopsch i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

Sista måltiden gästas av Daniel Waldenström, IFN, professor i nationalekonomi och forskar om ekonomisk ojämlikhet, skatter, finanspolitik och ekonomisk historia. Just nu är han aktuell med boken Superrika och jämlika — hur kapital och ägande lyfter alla.

Regeringen vill finansiera ny kärnkraft med hjälp av statligt subventionerade lån och avtal som garanterar ett visst elpris. Är det en bra modell? Andreas Ericson, ledarredaktionen på Svenska Dagbladet, diskuterar med Simon Wakter, politisk sakkunnig på Regeringskansliet, Pär Holmberg, docent på IFN, och Anton Steen från Fortum.

Politiker och medier vilseleder genom att förstora upp det negativa och tona ner det positiva om skolan.

I en debattartikel i Expressen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, att ingenting får störa berättelsen om den permanenta krisen – och de olika käpphästarna om vad som ligger bakom den.

Klimatpolitiken utmärks av en närmast religiös tro på statlig styrning. All erfarenhet visar att den kommer att misslyckas, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Axess.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, gästar Bopolpodden, Bostadspolitik.se.

Hur står det egentligen till med svenska elevers läsförmåga? Är det rätt att tala om en kris? Och behöver pedagogiken i skolan förändras? Svenska Dagbladets kolumnist Inger Enkvist, professor emerita i spanska, diskuterar med Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. Andreas Ericson leder samtalet.

Michael Sherman, Skeptic Magazine, och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, diskuterar innehållet i Waldenströms nya bok ”Richer and More Equal”.

Frankrike dras med ett stort budgetunderskott och den avgående premiärministern Michel Barnier tvingade igenom stora besparingar. Men han saknade stöd i parlamentet och hans beslut har lett till att den franska regeringen har fallit. De ekonomiska problemen är dock inte nya i landet.

– Det är en sorts strukturfel och man lever över sina tillgångar, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till Göteborgs-Posten.

Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten, Ted Lind, ansvarig för kärnkraft på Energiföretagen, och Pär Holmberg, forskare vid IFN, diskuterar om hur ny kärnkraft bör finansieras i P1 Morgon, Sveriges Radio.