IFN i media

Sveriges sätt att etikpröva forskning är unikt - och trots goda intentioner har det fått förödande konsekvenser inom samhällsvetenskap och humaniora. "Så här kan vi inte ha det - våra politiker måste agera nu!", skriver tusentals forskare, däribland flera forskare från IFN, i ett upprop i Dagens Nyheter. 

Socialdemokrater upprepar gärna påståendet om att ojämlikheten i Sverige växer på ett oroväckande sätt. Men det stämmer inte, oavsett hur man mäter, skriver Lovisa Lanryd i Smedjan, och hänvisar till en artikeln skriven av Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

Flera toppekonomer vill få fart på Sveriges ekonomi och skrota överskottsmålen. Utifrån det säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet att han tycker att regerings reformtempo är för lågt.

Kommunerna behöver mer hjälp och stödet till hushållen borde riktas till de ekonomiskt svagaste. Riksbanken borde i sin tur ta det lite lugnare med räntehöjningarna. Det skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en ledare i Dagens Nyheter.

Det har snart gått 20 år sedan euro-folkomröstningen och sedan dess har debatten varit så gott som död - fram tills nu. I SVT Forum diskuteras eurons vara eller icke vara, och medverkar gör Lars Calmfors, forskare vid IFN.

För att nå jämlikhet mellan personer med olika sexuell läggning behöver vi förändra de strukturer som styr mäns och kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, skriver Mats Hammarstedt, forskare vid IFN, i Smålandsposten.

Paulina Neuding skriver i Svenska Dagbladets ledare att "vi inte ska köpa pratet om ”elitskolor”" och hänvisar till studier av Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

Den som pläderar för införandet av ett mått för själv­försörjning har mer att fundera över än enbart vid vilken inkomst­gräns en person kan anses vara själv­försörjande. Det skriver professor Mats Hammarstedt, affilierad forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Ledarredaktionen på Svenska Dagbladet har spelat in en podd baserat på en rapport skriven av Andreas Bergh, forskare vid IFN. I avsnittet diskuteras varför dagens politiker inte fortsätta förändringsarbetet när det kommer till reformer och varför man inte klarar av att ta sig an nya problem.

Mödradödligheten i USA är tre till fyra gånger högre än i jämförbara rika länder. Dessutom är den mycket högre för afroamerikanska kvinnor än för vita kvinnor, samt för afroamerikanska kvinnor med låg inkomst. Hur kommer detta sig? Det diskuterar bland annat Petra Persson, affilierad forskare vid IFN, i podden Econofact.

Det finns en hel del motstridig forskning när det kommer till om personer med hög kognitiv förmåga tenderar att ha högre arbetsinkomster eller inte. Nu rapporterar Kvalitetsmagasinet att en ny studie, framtagen av bland annat Spencer Bastiani, affilierad forskare vid IFN, visar att så är fallet.

Hur klarade Sveriges skolelever pandemin? Det finns en risk att prestationerna kommer att falla igen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Kvartal. 

Det är för oss obegripligt hur de statliga satsningarna på vätgasbaserat stål kan reduceras till en ideologisk fråga där skeptiker etiketteras som nyliberaler eller höger. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik i Dagens Industri.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, anser att diskussionen om ekonomiska klyftor som förs i medierna är tveksam: ”Man vill låta påskina att klyftorna ökar även när de med vedertagna mått inte gör det”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Det är möjligt att dra nytta av privata företags innovationer för att få ut mer välfärd för de skattepengar som satsas. Detta visar en ny rapport författad av bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, skriver Tidningen Näringslivet. 

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, kommenterar regeringens vårbudget i SVT.

Innan regeringen presenterade sin vårproposition och vårändringsbudget fanns uttalade förväntningar om vad denna skulle komma att innehålla. Lars Calmfors, forskare vid IFN, delar med sig i Sveriges Radio, P1 Morgon, om vad han tror komma skall. 

Lars Calmfors, forskare vid IFN, sitter med i Omni Ekonomis panel av experter. Tillsammans beskriver de regeringens vårbudget som återhållsam och otillräcklig, men ger också beröm för att satsningar görs med ”laserprecision”. 

Aktiv, ”grön” industripolitik av det snitt som givit upphov till Hybrit, H2 Green Steel och andra satsningar i Norrland är inte förenlig med ideal om transparens och granskning. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, tillsammans med två andra debattörer i en replik i Svenska Dagbladet.

Gröning och Blomgren fortsätter att i podden Utanför leta förklaringar till varför delar av den offentliga sektorn inte fungerar ultimat. I detta avsnitt medverkar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och diskuterar vården, polisen, skolan och det svenska samhällsbygget i stort.

Statliga subventioner till utländska företag är sällan samhälls­ekonomiskt försvarbara. För att locka investeringar till Sverige är ett allmänt gott näringslivs­klimat viktigare, skriver Fredrik Sjöholm, forskare och vd vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

I rapporten "Vad hände med Sveriges reformförmåga?" pekar författarna på att det politiska landskapet har förändrats. ”Sverige är inte längre den kapitalistiska välfärdsstat som vi var tidigare”, säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

AI-boomen är här. Hur vi förhåller oss till det skiljer sig en del åt, men nyfikenhet vinner i längden. Det säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Regeringen bör sänka den statliga inkomst­skatten till 10 procent. Det skulle ge ett enklare och mer rättvist skatte­system, skriver Andreas Bergh och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Under fredagen sattes "märket" för avtalsrörelsen då industriavtalet slöts. "Märket", som är normerande för den svenska arbetsmarknaden, hamnar på 7,4 procent på två år och en särskild låglönesatsning på 1350 kronor. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att "märket" blev högre än många förväntat sig. 

Just nu pågår förhandlingar gällande ett nytt löneavtal mellan arbetsmarknadens parter inom industrin, och det är detta avtal som sätter nivån för resten av den svenska arbetsmarknaden. Men detta avtal kommer inte följa inflationen och den senaste tidens prisökningar säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till SVT. 

Fack och arbetsgivare inom industrin förhandlar just nu intensivt för att nya avtal ska bli klara innan de gamla löper ut på fredag kväll.  Löneökningarna i industrin blir sedan en norm – ett märke – för den övriga arbetsmarknaden, där totalt 450 kollektivavtal förhandlas om i år. Men det osäkra ekonomiska läget gör det ovanligt svårt att avgöra vilken löneökning som är ”rätt”. Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i Arbetet om var han tror att märket kommer hamna.