IFN i media

Det är hög tid att skrota den svenska regeringens snart decennie­långa experiment med en mjuk form av central­planering för grön omställning. Det skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Mats Nilsson, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Klyftorna växer i Sverige – men vad är egentligen orsaken? Och vad gör det med ett samhälle när det ekonomiska glappet ökar? Forskarna Jesper Roine och Paula Roth, affilierad till IFN, ger sin syn på saken, i en artikel i Akademikern.

Medan amerikanska företag kan växa flexibelt över delstatsgränserna och samtidigt bli tillräckligt stora aktörer globalt, möter europeiska företag olika byråkratiska hinder när de expanderar sin verksamhet inom EU, skriver Ari Hyytinen och Joacim Tåg, forskare vid IFN, i en debattartikel i finska Kauppalehti.

Trygghet, flexibilitet i arbetslivet – och krav på ett starkt ledarskap.

När generation Z tar klivet ut på arbetsmarknaden innebär det både möjligheter – och utmaningar – för arbetsgivarna.

– Det här är en generation som är van vid att ifrågasätta auktoriteter, säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, i en intervju i Dagens Nyheter.

Statusen på läraryrket har sjunkit stadigt. Men utvecklingen går att vända, menar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. Han vill locka svenska toppstudenter att gå en helt ny form av lärarutbildning. ”Du ska få en elitstämpel som lärare”, säger han.

Atomkraft, ja tack – men den ska inte byggas på skattebetalarnas bekostnad. Tunga remissinstanser instämmer i vår kritik mot dyra och riskabla kärnkraftssubventioner, skriver Jacob Lundberg, forskare vid IFN, Jonas Grafström och Fredrik Kopsch i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

Sista måltiden gästas av Daniel Waldenström, IFN, professor i nationalekonomi och forskar om ekonomisk ojämlikhet, skatter, finanspolitik och ekonomisk historia. Just nu är han aktuell med boken Superrika och jämlika — hur kapital och ägande lyfter alla.

Regeringen vill finansiera ny kärnkraft med hjälp av statligt subventionerade lån och avtal som garanterar ett visst elpris. Är det en bra modell? Andreas Ericson, ledarredaktionen på Svenska Dagbladet, diskuterar med Simon Wakter, politisk sakkunnig på Regeringskansliet, Pär Holmberg, docent på IFN, och Anton Steen från Fortum.

Politiker och medier vilseleder genom att förstora upp det negativa och tona ner det positiva om skolan.

I en debattartikel i Expressen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, att ingenting får störa berättelsen om den permanenta krisen – och de olika käpphästarna om vad som ligger bakom den.

Klimatpolitiken utmärks av en närmast religiös tro på statlig styrning. All erfarenhet visar att den kommer att misslyckas, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i Axess.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, gästar Bopolpodden, Bostadspolitik.se.

Hur står det egentligen till med svenska elevers läsförmåga? Är det rätt att tala om en kris? Och behöver pedagogiken i skolan förändras? Svenska Dagbladets kolumnist Inger Enkvist, professor emerita i spanska, diskuterar med Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN. Andreas Ericson leder samtalet.

Michael Sherman, Skeptic Magazine, och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, diskuterar innehållet i Waldenströms nya bok ”Richer and More Equal”.

Frankrike dras med ett stort budgetunderskott och den avgående premiärministern Michel Barnier tvingade igenom stora besparingar. Men han saknade stöd i parlamentet och hans beslut har lett till att den franska regeringen har fallit. De ekonomiska problemen är dock inte nya i landet.

– Det är en sorts strukturfel och man lever över sina tillgångar, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till Göteborgs-Posten.

Gustav Ebenå, analyschef på Energimyndigheten, Ted Lind, ansvarig för kärnkraft på Energiföretagen, och Pär Holmberg, forskare vid IFN, diskuterar om hur ny kärnkraft bör finansieras i P1 Morgon, Sveriges Radio.

Utredningens förslag är för dyrt och saknar tillfredställande konsekvensanalys. Vi föreslår att regeringen satsar på teknikneutralt regelverk och att elmarknaden tillåts ta fram de mest samhällsekonomiska och för klimatet optimala investeringarna, skriver forskare vid KTH och Erik Lundin, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, intervjuas i SVT Aktuellt om regeringskrisen i Frankrike och de ekonomiska konsekvenserna.

Pär Holmberg, forskare vid IFN, intervjuas i SVT Nyheter om IFN:s remissvar på Hans Dilléns kärnkraftsutredning.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, att problemet med Northvolt var aldrig den tuffa konkurrensen – företaget har inte klarat att tillverka det som man vill sälja.

Vi bör säga nej till de dyra kärnkraftssubventionerna. Regeringens utredning beräknar notan till 200 miljarder, men även det lär vara en glädjekalkyl, skriver Jacob Lundberg, forskare vid IFN, Jonas Grafström, Ratio, och Fredrik Kopsch, Timbro, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Sverige har totalt sett ett av de mest likvärdiga skolsystemen i OECD – och når ungefär samma likvärdighetsnivåer som övriga Norden.

Det menar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN och London School of Economics.

Statliga bolag kritiseras ofta för att slösa skattemedel. Men ledarsidans resonemang om Almi Företagspartner i Jönköpings-Posten 20 november missar grundläggande fakta. Genom att erbjuda lån och ägarkapital fyller Almi ett kritiskt tomrum på kapitalmarknaden och möjliggör tillväxt för innovativa småföretag som annars skulle sakna finansiering, skriver Roger Svensson, forskare vid IFN, i en debattartikel i Jönköpings-Posten.

Hur ser sambandet mellan betyg och högskoleprovsresultat ut? Magnus Henrekson, forskare vid IFN, som är regeringens utredare för ett nytt betygssystem, analyserar Handelshögskolans nya försök att kombinera gymnasiebetyg med högskoleprovsresultat i antagningen. Han gläntar samtidigt på dörren till det förslag till nytt betygssystem som kommer att presenteras i februari.

Facket på Northvolt bör kräva svensk rekonstruktion av bolaget – eller begära det i konkurs. Utan statlig lönegaranti riskerar de anställda snart att stå utan lön, säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till Arbetet.

Bilprovningen bedömdes vara värd 300 miljoner men när det statliga bolaget nu säljs får den svenska statskassan in 1,2 miljarder kronor. Fler statliga bolag borde säljas till privata ägare, menar Per Östensson, tidigare sakkunnig vid finansdepartementet och Jacob Lundberg, forskare vid IFN.

Aftonbladets podd Starta pressarna gästas av Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, samt Axel Vikström doktor i medie- och kommunikationsvetenskap och aktuell med sin avhandling om synen på de superrika.

Globala kartläggningar av tillverkningsindustrin placerar Tyskland och Frankrike i botten medan länder i Asien hamnar i topp. Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, och Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN, som Tidningen Näringslivet har pratat med vittnar om en förändrad världshandel och tunga utmaningar för Europas industri.

Den spanska ekonomisajten Libre Mercado har publicerat en lång intervju med professor Daniel Waldenström om rikedom och jämlikhet: "Den svenska experten som slutgiltigt har motbevisat Pikettys och den radikala vänsterns teser om den 'exploderande ojämlikheten' i västvärlden."

Peter Carlsson lämnar sin post som vd för batteriföretaget Northvolt, dagen efter att företaget ansökt om rekonstruktion i USA för att säkra ny finansiering.

Vad innebär beskedet för Nortvolts framtid?

Hör Mattias Näsman, biträdande lektor i ekonomisk historia vid Umeå Universitet och Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, intervjuas i Studio Ett, Sveriges Radio.

Klyftorna i samhället ökar inte trots vänsterns påstående om motsatsen, visar ny forskning. Medelsvenskens förmögenhet har mer än sjufaldigats sedan 1980. ”Den viktiga lärdomen är att de framgångsrika och till och med superrika i samhället inte har förstört för någon annan”, säger professorn Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Årskullarna födda före 1938 är de stora vinnarna på de svenska pensionssystemen.

Alla andra är förlorare.

– Den första generationen blev överkompenserad när ATP-systemet infördes på 1960-talet, säger nationalekonomen Jacob Lundberg, forskare vid IFN, till Aftonbladet.

Det nya betygssystemet som Magnus Henrekson, forskare vid IFN, föreslår innebär inte slopade behörighetskrav. ”Vi räknar med att en elev måste ha en 4:a i sammantaget meritvärde för att komma in på de nationella högskoleförberedande programmen”, säger han till Altinget. 

Med Tyskland och Frankrike försvagade finns ett unikt tillfälle för Sverige att gå ihop med likasinnade länder och sätta agendan för den ekonomiska politiken i EU. Det skriver Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, medverkar i Veckopanelen i Kvartal.

I ett inslaget i TV4 Nyhetsmorgon, debatterar ekonomikrönikör Johan Schück samt Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och forskare vid IFN, om för- och nackdelar med att överskottsmålet slopas.

Jacob Lundberg, nationalekonom och forskare på IFN, Eva-Lena Ahlqvist som skrivit flera böcker om skatter och Karin Pilsäter, samhällsekonomisk export på TCO, intervjuas om det svenska skattetrycket i Tidningen Näringslivet.

Ekonomiämnena har en lägre beviljandegrad än både statsvetenskap och sociologi och missgynnas när Vetenskapsrådet bedömer ansökningar. Det menar Erik Mohlin och Olle Hammar, affilierad forskare vid IFN, efter att ha gått igenom statistik från Vetenskapsrådets beredningsgrupper.

Senast i dag skulle Northvolt ha betalat in drygt 200 miljoner till Skatteverket.

Att största ägarens styrelsemedlem precis då hoppar av skeppet oroar.

– Intrycket blir att de har gett upp på företaget, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, till Aftonbladet.

Stone Center Affiliated Scholar Daniel Waldenström argues in his new book, Richer and More Equal: A New History of Wealth in the West, that Western society — particularly the middle class — is not only wealthier now than a century ago, but that wealth inequality has declined. Stone Center Senior Scholar Salvatore Morelli, the director of the GC Wealth Project, joins him in a discussion of the positive and negative aspects of wealth accumulation, what Waldenström calls the “old narrative” of the wealth distribution over the last 130 years, and whether to include public pensions in wealth measurements.

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, samt privatekonomen Stefan Westerberg diskuterar de ekonomiska effekterna av Donald Trumps valseger.

”Man brukar säga att europeisk integration drivs av kriser. Brexit gjorde att medlemsländerna insåg vikten av EU-samarbetet och den inre marknaden”, säger Pehr-Johan Norbäck, docent och forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Även efter nyår kommer Sverige ha bland EU:s högsta marginalskatter. Skattenivån är politiskt bestämd, men en bättre mix skulle gynna tillväxten. Vi föreslår slopad statlig inkomstskatt, fullt finansierat med skattehöjningar som främst träffar höginkomsttagare, skriver Daniel Waldenström och Jacob Lundberg, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Pär Holmberg, forskare vid IFN, omnämns i en debattartikel i Barometern.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas om Riksbankens räntesänkning i TV4:s Ekonominyheterna.

STHL(M)-podden gästas denna vecka av Daniel Waldenström, forskare vid IFN, och författare till boken "Superrika och jämlika". Vi pratar om Sveriges förmögenhetsrevolution och hur samhället har blivit mer ekonomiskt jämlikt samtidigt som alla har blivit rikare. Vi diskuterar bland annat Sveriges resa från tider av rika grevar och fattiga bönder till dagens jämställda välstånd. Daniel lyfter bland annat vikten av att äga sitt boende och effektiva ekonomiska reformer. Vi diskuterar även hur framtiden för Sveriges ekonomi bör se ut för att skapa ett så ekonomiskt jämlikt samhälle som möjligt.

Fallande produktion, minskade reallöneökningar, försvårad kompetensbrist, sämre välfärdstjänster. Nackdelarna med förkortad arbetstid är fler än vad som antyds i debatten, menar professor Lars Calmfors, forskare vid IFN. ”Det är lätt att tänka på vinsten för sig själv, men inte lika lätt att tänka på samhällsförlusterna”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, ger sin syn på hur Donald Trumps valseger kan komma att påverka svensk och europeisk handel, då det finns en oro för att den ska drabbas hårt av de höga tullar som Trump har utlovat.

– Stockholm har ju länge haft en väldigt bra vård med korta köer och ett högre uppfyllande av vårdgarantier jämfört med andra regioner. Men om den bra vården försvinner är det ju inte säkert att andra regioner vill ta efter. Stockholm kan bli ett avskräckande exempel på vad som händer när valfriheten slopas, säger Henrik Jordahl, affilierad forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, intervjuas om boken ”Superrika och jämlika” av Mattias Svensson, ledarredaktionen på Svenska Dagbladet.

EU står inför en produktivitetskris som hotar välståndet för dess medborgare. Svenska politiker kan här spela en central roll i att forma ett mer konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa genom att arbeta för att en enhetlig europeisk bolagsform utreds på EU nivå, skriver Joacim Tåg, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.