IFN i media

Daniel Freeman of the Institute of Economic Affairs interviews Professor Daniel Waldenström, researcher at IFN, about his new book, "Richer & More Equal: A New History of Wealth in the West".  Waldenström's research suggests that wealth inequality has decreased over the past century, with the middle class experiencing significant growth in wealth accumulation.

Daniel Waldenström, professor och forskare vid IFN, gästar Human Progress podd för att diskutera den minskade förmögenhetsklyftan i västvärlden.

Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN, medverkar i Ekonomiekot Extra, Sveriges Radio.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, intervjuas av Smedjan.

Magnus Henrekson, forskare vid IFN, kommenterar de senaste turerna kring Northvolt i DI tv.

Förslaget på hur målet för de offentliga finanserna ska förändras är alltför räddhågset. Sverige har ett enormt behov av investeringar – och politikerna har fastnat i gamla tankebanor, skriver Lars Calmfors, professor och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Stålbolaget Stegras vd Henrik Henriksson går nu till frontalangrepp mot bolagets fränaste kritiker, professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

Detta efter att nationalekonomen har skrivit en debattartikel som innehåller felaktigheter – som han själv nu erkänner för Dagens Industri.

Förmögenheterna har vuxit kraftigt på senare år, men klyftorna i samhället har inte vuxit mycket eftersom tillväxten gynnar både topp och botten. Det är dags att förkasta synen på samhälls­ekonomin som ett nollsummespel, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I detta avsnitt av Ekonomibyrån, SVT diskuterade Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning, Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena Idé, och författaren Marcus Dunberg ekonomiska ojämlikheter och varför svenskar blir allt rikare.

Ekonomiprofessorn Daniel Waldenström, forskare vid IFN, berättar om sin bok Superrika och jämlika som nyss kommit ut. I detta avsnitt av podden förklarar Daniel hur det kommer sig att ägandet i Sverige och många andra västländer både växt och blivit mer jämlikt fördelat under de senare drygt hundra åren. Vi får också veta hur man bör tänka framåt för att kakan ska fortsätta växa och varför ekonomin inte är ett nollsummespel.

Anna Gashis val att byta förnamn kan göra det lättare för henne både att få arbete och bostad.

– Har du ett utländskt namn, framförallt ett utomeuropeiskt, ja då är det svårare för dig både att söka arbete och skaffa bostad, säger Mats Hammarstedt, professor på Linnéuniversitetet och affilierad forskare vid IFN, i en intervju i Barometern.

En majoritet i riksdagen vill slopa dagens överskottsmål i de offentliga finanserna och i stället införa ett balansmål.

Hur kommer det här påverka svensk ekonomi? Och vad kan vi lära av historien?

Hör Gunnar Wetterberg historiker och författare, Lars Calmfors och Daniel Waldenström, båda forskare vid IFN, diskutera i Studio Ett, Sveriges Radio.

John Mellkvist och Mattias Munter, kommenterar rapporten “Fler seniorer på arbetsmarknaden – ett plus för Sverige?” av Per Skedinger, knuten till IFN och Linnéuniversitetet, i en debattartikel i Altinget.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, intervjuas i TV4:s Ekonominyheterna om det nya balansmålet.

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Ekonomiekot extra, Sveriges Radio.

Professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, kommenterar de senaste turerna kring Northvolt i ett inslag i Di TV.

Hur går det för Sveriges ekonomi? Och vad har regeringen gjort för den under första halvan av mandatperioden? Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet samt forskare vid IFN, Jacob Lundberg, forskare vid IFN och Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, diskuterar med Andreas Ericson, ledarredaktionen på Svenska Dagbladet.

Ett försämrat arbetsmarknadsläge, en önskan att återställa reallönetappet och högre vinstandelar i den konkurrensutsatta industrin är faktorer som väntas påverka de stundande löneförhandlingarna.

Det säger Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi samt forskare vid IFN, till Nyhetsbyrån Direkt.

Det pratas mycket om ekonomisk ojämlikhet och dess orsaker men när Daniel Waldenström lägger det historiska pusslet är det tydligt, Sverige är rikare och jämlikare än någonsin. Genom ett spritt ägande i fonder, ökat bostadsägande och inte minst entreprenörskap, är Sveriges samlade förmögenhet mer jämlikt fördelad nu än tidigare. Det har Daniel Waldenström, forskare vid IFN, författat en bok om och som samtalas om i det här avsnittet. Samtalet leds av Hannah Stutzinsky, Entreprenörskapsforum.

Riskkapitalister tycks få påstå vad som helst i jakten på statligt stöd, bara det handlar om grön omställning. Northvolt och Stegra visar vad som sker när det allmänna ger bort pengar på basis av eleganta powerpointpresentationer och fagra löften – utan uppföljning eller krav på finansiell motprestation, skriver nationalekonomen Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Magnus Henrekson, IFN, is referred to in an article in Bloomberg News.

Det är ingen dödsstöt för skolan att ta fram ett rättvist system för urval till nästa nivå i utbildningssystemet – tvärtom! Det skriver betygsutredaren Magnus Henrekson, IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, och Per Molander gästar Aftonbladets podd Starta pressarna för att diskutera det finanspolitiska ramverket. Hur mycket kan och bör Sverige låna till investeringar?

Joacim Tåg, IFN, Matti Keloharju and Samuli Knüpfer, Aalto University School of Business in Finland and affiliated to IFN, writes a column in VoxEU on reassessing the mental health crisis among PhD students.

I en kolumn i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, att fördelarna med arbetstidsförkortning är överskattade i den allmänna debatten, samtidigt som nackdelarna underskattas. Efterfrågan på mer tid utanför arbetet är begriplig – men kommer att kosta mycket.

Den krisande batteritillverkaren Northvolt måste betala 300 miljoner kronor till Skatteverket senast på måndag. Samtidigt kom beskedet att Vd:n för Northvolt Ett, den krisdrabbade batteritillverkarens huvudfabrik i Skellefteå, lämnar sitt uppdrag.

Hör Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, och Victor Jensen, reporter på Ekot, diskutera i ett avsnitt av Studio Ett på Sveriges Radio.

Det är långt ifrån självklart att EU skulle bli bättre av att bli mer som USA, skriver Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, i en krönika i Kristianstadsbladet.

I en krönika i tidskriften Axess, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, att kvaliteten på skolorna är avgörande för ett lands välstånd. Sverige måste återgå till den klassiska kunskapssynen.

Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Robert Östling, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, går igenom vilka de anser vara är de hetaste kandidaterna i Ekonomiekot Extra.

Detta trots att batterifabriken har setts som ett svenskt prestigeprojekt.

– I efterhand drog man slutsatsen att man alldeles för länge höll olönsamma industrier under armarna, säger Lars Calmfors, professor och forskare vid IFN, till TT Nyhetsbyrån.

Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, intervjuas  i Dagens Industri om sitt arbete med att skapa faktatexter till serier som på ett enkelt sätt ska förklara ekonomiska teorier. 

– Grundtipset är att det blir inställda betalningar och konkurs, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, till Omni Ekonomi.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, och Per Molander gästar Aftonbladets podd Starta pressarna för att diskutera finanspolitik och penningpolitik – och balansen dem emellan.

Denna essä argumenterar för att marknadskonkurrens främjar tillit och ärlighet. I motsats till vad som ofta tros undergräver konkurrens inte tilliten; istället tvingar den företag att hålla löften och upprätthålla sina rykten, vilket skapar förtroende hos konsumenter och anställda. Studier och experiment, några utförda av IFN-forskare, visar att marknadsekonomin tenderar att öka tilliten och göra marknadsdeltagare mer pålitliga, både i lokala och globala sammanhang.

Regeringen har nu presenterat sina förslag för att nedmontera Ebo-lagen, den ordning som infördes 1994 för att låta asylsökanden själva välja var och hur de skall bo. Valfrihetsreformen var ett sätt att föra in mer frihet i asylsystemet, något det fanns argument för.

Bland annat finns stöd i forskning som bedrivits vid Linnéuniversitetet. Det handlar om Mats Hammarstedt, affilierad vid IFN, och hans kolleger som undersökt migranters flyttmönster, skriver Smålandsposten i en ledare.

Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid IFN, diskuterar slutsatserna från kärnkraftsutredningen och andra aktuella elmarknadsfrågor i podcasten Solcellskollen.

I veckans avsnitt av agilaHRpodden, medverkar Malin Gardberg, forskare i nationalekonomi vid IFN, som diskuterar hur digitalisering och automatisering påverkar arbetsmarknaden och vilka möjligheter och utmaningar detta medför för olika yrken.

Sverige behöver bli snällare mot sina miljardärer, som med sitt kapital skapar välstånd och höjda inkomster till hela befolkningen. Det säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i sin nya bok ”Superrika och jämlika”.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, intervjuas om sin bok Superrika och jämlika i ”Nyhetsshowen”, en daglig morgonshow från Göteborgs-Posten.

"Även om batterifabriken i Mariestad bidrar till många nya arbetstillfällen kan den slå ut befintliga verksamheter", påpekar Magnus Henreksson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN.

Forskarna lyfter bl.a. fram kalkylräntans betydelse, den reglerade räntan på kapitalet, för att nätavgifterna skjutit i höjden. Energimarknadsinspektion anses ha satt kalkylräntan på en lägre nivå än vad nätbolagen menar är rimligt, vilket föranlett återkommande rättsliga tvister. Erik Lundin, forskare vid IFN och en av experterna i gruppen, menar att rättsprocesserna är mycket olyckliga och då inte enbart från en samhällsekonomisk synvinkel.

Regeringens vill sänka marginalskatten för höginkomsttagare. Enligt regeringen ska förändringen stärka tillväxten på sikt.

Men enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, finns inget tydligt samband mellan skatter och tillväxt.

Veckopanelen med Lars Calmfors, forskare vid IFN, Anna-Karin Wyndhamn och Pelle Andersson under ledning av Staffan Dopping. Hizbollah valde personsökare i stället för mobiler i Libanon. Donald Trump kom i skottgluggen igen. Richard Jomshof har varit på förhör. Regeringens höstbudget är, enligt oppositionen, ett hån mot vanligt folk. Skandalstämpeln ligger kvar över Socialdemokraternas spelbolag, och nu föreslås grundskolan bli tioårig.

Att äga sin bostad är en nyckel när det kommer till att minska klyftorna mellan de som har det bra ställt och de som inte har det. Ett nytt miljonprogram med massproduktion av hyreslägenheter är därför ganska tveksamt, skriver Henrik Jordahl, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.

Antalet miljardärer må öka men aldrig har vi varit så ekonomiskt jämlika som nu. Det menar den bokaktuella nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

– Jag tycker att det är en historiskt omvälvande tankebild att klyftorna inte har exploderat trots att vi fått fler miljardärer, säger han till Dagens Nyheter.

Idag är världen rikare än någonsin. Men hur ser fördelningen av välstånd ut?

I sin nya bok, Superrika och jämlika, går ekonomiprofessorn Daniel Waldenström, verksam vid IFN, igenom de nya forskningsrönen om ekonomisk ojämlikhet.

Betyget F bör skrotas och betygssystemet ändras. Det väntas regeringens utredare föreslå i en kommande utredning.

– Det stora problemet i dag är att betygen inte är rättvisa och att vi har betygsinflation, säger utredaren Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till SVT Nyheter.

För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.

Han ska lämna sina förslag i februari 2025.

Den nedlagda kärnkraften är bara en av anledningarna till att Tyskland på kort tid gått från Europas lokomotiv till ekonomisk kollaps. Experter som Tidningen Näringslivet talat med menar att problemen går betydligt djupare än så.

Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN, ser en rad områden där Tyskland hade behövt genomföra reformer.

Det svenska elnätet regleras inte tillräckligt effektivt vilket leder till onödigt höga elpriser, menar forskare. Men det finns metoder för att lindra monopolets skadeverkningar. ”Med artificiell konkurrens kan vi skapa en mer marknadsliknande situation”, säger elforskaren Erik Lundin, verksam vid IFN, till Tidningen Näringslivet.