IFN i media

I en krönika i tidskriften Axess, skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, att kvaliteten på skolorna är avgörande för ett lands välstånd. Sverige måste återgå till den klassiska kunskapssynen.

Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Robert Östling, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, går igenom vilka de anser vara är de hetaste kandidaterna i Ekonomiekot Extra.

Detta trots att batterifabriken har setts som ett svenskt prestigeprojekt.

– I efterhand drog man slutsatsen att man alldeles för länge höll olönsamma industrier under armarna, säger Lars Calmfors, professor och forskare vid IFN, till TT Nyhetsbyrån.

Andreas Bergh, verksam på IFN och vid Ekonomihögskolan i Lund, intervjuas  i Dagens Industri om sitt arbete med att skapa faktatexter till serier som på ett enkelt sätt ska förklara ekonomiska teorier. 

– Grundtipset är att det blir inställda betalningar och konkurs, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, till Omni Ekonomi.

Lars Calmfors, professor emeritus vid IIES och forskare vid IFN, och Per Molander gästar Aftonbladets podd Starta pressarna för att diskutera finanspolitik och penningpolitik – och balansen dem emellan.

Denna essä argumenterar för att marknadskonkurrens främjar tillit och ärlighet. I motsats till vad som ofta tros undergräver konkurrens inte tilliten; istället tvingar den företag att hålla löften och upprätthålla sina rykten, vilket skapar förtroende hos konsumenter och anställda. Studier och experiment, några utförda av IFN-forskare, visar att marknadsekonomin tenderar att öka tilliten och göra marknadsdeltagare mer pålitliga, både i lokala och globala sammanhang.

Regeringen har nu presenterat sina förslag för att nedmontera Ebo-lagen, den ordning som infördes 1994 för att låta asylsökanden själva välja var och hur de skall bo. Valfrihetsreformen var ett sätt att föra in mer frihet i asylsystemet, något det fanns argument för.

Bland annat finns stöd i forskning som bedrivits vid Linnéuniversitetet. Det handlar om Mats Hammarstedt, affilierad vid IFN, och hans kolleger som undersökt migranters flyttmönster, skriver Smålandsposten i en ledare.

Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid IFN, diskuterar slutsatserna från kärnkraftsutredningen och andra aktuella elmarknadsfrågor i podcasten Solcellskollen.

I veckans avsnitt av agilaHRpodden, medverkar Malin Gardberg, forskare i nationalekonomi vid IFN, som diskuterar hur digitalisering och automatisering påverkar arbetsmarknaden och vilka möjligheter och utmaningar detta medför för olika yrken.

Sverige behöver bli snällare mot sina miljardärer, som med sitt kapital skapar välstånd och höjda inkomster till hela befolkningen. Det säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i sin nya bok ”Superrika och jämlika”.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, intervjuas om sin bok Superrika och jämlika i ”Nyhetsshowen”, en daglig morgonshow från Göteborgs-Posten.

"Även om batterifabriken i Mariestad bidrar till många nya arbetstillfällen kan den slå ut befintliga verksamheter", påpekar Magnus Henreksson, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN.

Forskarna lyfter bl.a. fram kalkylräntans betydelse, den reglerade räntan på kapitalet, för att nätavgifterna skjutit i höjden. Energimarknadsinspektion anses ha satt kalkylräntan på en lägre nivå än vad nätbolagen menar är rimligt, vilket föranlett återkommande rättsliga tvister. Erik Lundin, forskare vid IFN och en av experterna i gruppen, menar att rättsprocesserna är mycket olyckliga och då inte enbart från en samhällsekonomisk synvinkel.

Regeringens vill sänka marginalskatten för höginkomsttagare. Enligt regeringen ska förändringen stärka tillväxten på sikt.

Men enligt Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, finns inget tydligt samband mellan skatter och tillväxt.

Veckopanelen med Lars Calmfors, forskare vid IFN, Anna-Karin Wyndhamn och Pelle Andersson under ledning av Staffan Dopping. Hizbollah valde personsökare i stället för mobiler i Libanon. Donald Trump kom i skottgluggen igen. Richard Jomshof har varit på förhör. Regeringens höstbudget är, enligt oppositionen, ett hån mot vanligt folk. Skandalstämpeln ligger kvar över Socialdemokraternas spelbolag, och nu föreslås grundskolan bli tioårig.

Att äga sin bostad är en nyckel när det kommer till att minska klyftorna mellan de som har det bra ställt och de som inte har det. Ett nytt miljonprogram med massproduktion av hyreslägenheter är därför ganska tveksamt, skriver Henrik Jordahl, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Nerikes Allehanda.

Antalet miljardärer må öka men aldrig har vi varit så ekonomiskt jämlika som nu. Det menar den bokaktuella nationalekonomen Daniel Waldenström, forskare vid IFN.

– Jag tycker att det är en historiskt omvälvande tankebild att klyftorna inte har exploderat trots att vi fått fler miljardärer, säger han till Dagens Nyheter.

Idag är världen rikare än någonsin. Men hur ser fördelningen av välstånd ut?

I sin nya bok, Superrika och jämlika, går ekonomiprofessorn Daniel Waldenström, verksam vid IFN, igenom de nya forskningsrönen om ekonomisk ojämlikhet.

Betyget F bör skrotas och betygssystemet ändras. Det väntas regeringens utredare föreslå i en kommande utredning.

– Det stora problemet i dag är att betygen inte är rättvisa och att vi har betygsinflation, säger utredaren Magnus Henrekson, forskare vid IFN, till SVT Nyheter.

För drygt ett år sedan gav regeringen Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, i uppdrag att utreda hur betygsinflation och bristande likvärdighet i betygssättning kan motverkas.

Han ska lämna sina förslag i februari 2025.

Den nedlagda kärnkraften är bara en av anledningarna till att Tyskland på kort tid gått från Europas lokomotiv till ekonomisk kollaps. Experter som Tidningen Näringslivet talat med menar att problemen går betydligt djupare än så.

Fredrik Sjöholm, professor och vd vid IFN, ser en rad områden där Tyskland hade behövt genomföra reformer.

Det svenska elnätet regleras inte tillräckligt effektivt vilket leder till onödigt höga elpriser, menar forskare. Men det finns metoder för att lindra monopolets skadeverkningar. ”Med artificiell konkurrens kan vi skapa en mer marknadsliknande situation”, säger elforskaren Erik Lundin, verksam vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Privata förmögenheter har vuxit kraftigt i Sverige under de senaste decennierna och antalet svenska miljardärer stiger. Utvecklingen, och den ojämlikhet den ska ha skapat, har problematiserats av politiker, forskare och debattörer. Nu visar forskning att det i själva verket kan vara tvärtom.

– Vanligt folk har också blivit mycket rikare, säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Nyhetsmorgon, TV4.

Ekonomer ger tummen upp till beskedet om sänkt marginalskatt i budgeten.

– Jag tycker det är väldigt positivt. Det större reformutrymmet gör att man har råd att satsa mer, och detta rättar till misstaget som gjordes när utfasningen infördes 2016. Utfasningen gjorde det mindre lönsamt att öka sin inkomst, och enligt forskning från IFAU var den effekten var så stor att det inte ens ledde till ökade skatteintäkter, säger Jacob Lundberg, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Northvolt skulle bli Europas största och världens grönaste producent av bilbatterier. Men i dag är bilden en annan. Företaget blöder pengar och det finns dom som till och med tror att Northvolt kan gå i konkurs.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, samt Carl Johan von Seth, ekonomikommentator på Dagens Nyheter, intervjuas i Nyhetsmorgon, TV4.

I regeringens budget som presenteras om en vecka kommer bland annat förslag om mer yrkesutbildning för att bekämpa arbetslösheten, det är bra tycker nationalekonomer, men de efterlyser också fler åtgärder.

”Det är bra att man satsar på utbildning men jag skulle säga att det krävs säkert mycket mer utbildning än vad regeringen har aviserat”, säger Annika Sundén, vice ordförande i Finanspolitiska rådet.

Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet samt verksam vid IFN, som forskat mycket om arbetsmarknaden tror att en jobbpremie för den som går från sociala ersättningar till inkomst av arbete vore en bra åtgärd.

Efter måndagens besked med varsel om nedskärningar på Northvolt Ett i Skellefteå är frågorna många kring företagets framtid. Åsikterna går isär om huruvida Skellefteå var rätt plats att etablera batterifabriken.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, anser att det var ett misstag av Skellefteå att från första början tacka ja till ett bygge av en fabrik i så stor skala.

Investeringsintresset för landbaserad vindkraft - helt utan skattefinansiering - är fortsatt starkt men hämmas till stor del av lokalt motstånd till följd av de störningar som vindkraften medför skriver Erik Lundin, forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Sänkt skatt för löntagare och pensionärer, meddelade finansminister Elisabeth Svantesson på en pressträff förra veckan. Inflationsmålet är nått och Riksbanken har signalerat ytterligare tre räntesänkningar, men ändå håller svenskarna hårt i plånboken.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare på IFN, förklarar vad detta innebär och hur det kommer bidra till att få igång svensk ekonomi.

Northvolt har valt att pausa en del av batterifabriken i Skellefteå i ett försök att effektivisera och strama åt kostnaderna. Nu ser framtiden för bolaget mörk ut, enligt flera bedömare.

– De borde vara i full produktion i dag, det ser inte alls bra ut, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, i Aktuellt.

Skellefteå är för litet för en batterifabrik och företagets expansionsplaner är för ambitiösa. Det anser Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, i en intervju i Ekot, Sveriges Radio.

Krisen för batterijätten växer sig allt större. Problemen är flera och har lagts på hög sedan starten, enligt ekonomer.

– Det går inte att säga vad som är allvarligast i den här krisen, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, till SvD Näringsliv.

Hur vi förhåller oss till AI kommer påverka inte bara företagens konkurrenskraft utan också individers arbetsliv och karriärmöjligheter, skriver ett antal forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Industri.

Regeringens förslag om sänkt skatt på investeringssparkonton ska uppmuntra nya personer att spara, men halva skattesänkningen går till personer som redan har ett stort sparande och höga inkomster, visar siffror som Ekot tagit fram.

Totalt får 3,9 miljoner svenskar sänkt skatt med förslaget, varav en femtedel får del av den maximala skattesänkningen på över 3 000 kronor.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi samt forskare vid IFN, tror att reformen kan uppfylla sitt syfte att få fler att börja spara.

När biljetterna till det brittiska bandet Oasis återföreningskonserter släpptes nyligen skenade biljettpriset snabbt på grund av den höga efterfrågan, en följd av dynamisk prissättning.

Efter kritik från fansen sa den brittiska regeringen att man ska se över systemet med dynamisk prissättning och transparensen kring hur prisökningarna går till.

Hör Jacob Lundberg, doktor inom nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, och Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, om hur dynamisk prissättning fungerar och om det krävs regleringar även i Sverige.

Regeringen vill sänka skatten för löntagare och pensionärer nästa år med ett nytt jobbskatteavdrag. Även ISK-sparare kommer att få lägre skatt.

Vad är syftet med dessa förslag? Vilken effekt kan de ha på arbetsmarknaden och sysselsättningen?

Hör Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid IFN, och Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentator.

I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver Niclas Berggren, docent i nationalekonomi och forskare vid IFN, att det finns starka skäl för att avvisa krav på bojkott av handel med Israel.

Bo Rothstein och Per Molander är säkra på att Riksbanken i dag är för självständig. Men tittar man närmare på deras argument faller de snabbt isär, skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en slutreplik i Dagens Nyheter.

Kritiken mot Riksbankens självständighet har mötts av tystnad. Men den får inte misstolkas, skriver Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

I mitten av 2010-talet blev Hans Rosling världsberömd för sina hoppingivande presentationer av allt det som stadigt blivit bättre i världen. Men hur har kurvorna sett ut sedan dess? Tittar man närmare på statistiken finner man många lugnande fakta – men också några orosmoln.

Om detta skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en fördjupande essä, Under strecket, i Svenska Dagbladet.

S’appuyant sur les analyses de l’économiste français, les contempteurs du libéralisme dénoncent la croissance des inégalités. Pour l’économiste suédois Daniel Waldenström, Piketty se serait pourtant trompé.

Frågan om Sverige borde byta valuta till euro tas upp igen i en ny utredning beställd av näringslivets stiftelse. Trots att kronan är svag och motståndet mot euron minskar verkar det inte bli någon snabb förändring i eurofrågan, tror den erfarna euroutredaren, nationalekonom Lars Calmfors, professor emeritus samt forskare vid IFN.

Regeringen vill totalförbjuda mobiltelefoner i grundskolan. Men forskningen ger inget entydigt svar på hur effektivt det är.

– Det verkar inte ha någon effekt överhuvudtaget, säger Björn Tyrefors, professor på Göteborgs universitet samt verksam vid IFN, till TV4 Nyheterna.

Billiga lån och garanterat pris – förslagen på finansiering av ny kärnkraft har fått elbolagen att vädra morgonluft. Men frågetecknen är många. Framför allt om samma villkor skulle gälla efter ett maktskifte.

Nationalekonomen Thomas Tangerås, energiexpert på Institutet för Näringslivsforskning, anser att Mats Dilléns utredning ger otillräckliga svar på hur man ska stilla investerarnas oro för att framtida politiker ändrar på förutsättningarna. 

En reform som inte når de elever som läser sämst – eller en central satsning för alla elevers rätt till läsning? Åsikterna om skolbiblioteken går isär. Forskare och skolministern tror på skolbibliotekens effekter, medan Timbro och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, är skeptiska. 

För andra gången på kort tid har Riksbanken sänkt styrräntan. Sänkningarna är de första på åtta år, och det kan bli fler under året. Det är en utveckling som kan få stor betydelse för många svenska företag. Det säger två av IVAs ledamöter, Annika Winsth, Nordeas chefekonom, och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt, Andreas Bergh, nationalekonom vid IFN och Lunds universitet, intervjuas i Tidningen Näringslivet.

Elnätsavgifterna har länge ökat snabbt vilket lett till krav på hårdare reglering av nätföretagen. Samtidigt behöver nätet byggas ut, då el är nyckeln till omställningen till fossilfritt. I en ny rapport föreslår vi reformer som bromsar avgiftsökningarna och stärker incitamenten för nyinvesteringar i nätet, skriver fem ekonomiforskare, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Det finns inga krav på att den malm som bryts och omvandlas till pellets i Sverige även ska omvandlas till järnsvamp innan den säljs vidare. Det skriver professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.