IFN i media

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, gästar podden Gröning & Blomgren Utanför för ett samtal om varför den svenska skolan har tappat riktningen.

När människor slutar läsa förlorar samhället en av sina viktigaste kognitiva tekniker. Läsningen formade det tänkande som banade väg för upplysningen, vetenskap och demokrati, skriver Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Kvartal.

En stor del av Europas problem med konkurrenskraft kan knytas till unionens gröna giv och den energipolitik som förts i klimatets namn. Det skriver Magnus Henrekson, Mikael Stenkula, med flera i Svenska Dagbladet.

Statsindividualismen bygger på medborgarnas förmåga till personligt ansvar – något den svenska staten har underminerat i decennier, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), i Axess.

Löftet för drygt sex år sedan var att förena klimatansvar med stärkt konkurrenskraft. Men det är tydligt att den gröna givens politik skapar stora problem, som inte är tillfälliga utan systematiska, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i Svenska Dagbladet.

Sverige har haft flera olika betygssystem de senaste decennierna, och riksdagen väntas snart ta ställning till ännu ett nytt. Betygsutredaren Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, beskriver den nuvarande modellen som allvarligt bristfällig, skriver Vi Lärare.

I Miljö & Utveckling uppmärksammas den nya forskningsantologin The Green Entrepreneurial State? Exploring the Pitfalls of Green Deals, där arton forskare – bland dem Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula – analyserar EU:s gröna giv och lyfter flera strukturella problem i den gröna industripolitiken.

När samma lag alltid vinner blir spelet ointressant. Det skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och seniorforskare vid IFN, och Lars Persson, professor i nationalekonomi och vice vd vid IFN, i en artikel i tidningen Fokus.

I Vi Lärare diskuteras Liberalerna­s tvärvändning i friskolefrågan och om aktiebolag är skadliga för svensk skola? Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor emeritus vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), anser att aktiebolaget är den mest naturliga och effektiva driftsformen.

Ett samhälle som utmärks av stor personlig frihet förutsätter en kultur präglad av ansvarstagande hos majoriteten. Denna kultur har nu utmanats av den stora invandringen från utomeuropeiska länder, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) i Kvartal.

Det är ett misstag att ställa kärnkraft mot flexibilitet och smarta nät. Ett robust elsystem behöver allt detta samtidigt, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Mats Nilsson, docent vid Södertörns högskola, i Svenska Dagbladet.

Många har haft synpunkter på det nya förslaget om betygssystem. I Kvartal svarar nu Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och regeringens betygsutredare, på kritiken.

Tre nationalekonomer argumenterar i en slutreplik på DN Debatt för höjd vinstskatt på gruvor. En av dem är Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). De menar att reformen skulle göra gruvnäringen till en vinst för hela samhället – inte bara för bolagen.

Gruvboomen i Sverige gynnar främst utländska bolag, medan vi tar riskerna. Norge visar att höga skatter och statligt ägande kan ge större vinster – utan att skrämma bort företagen. Vi borde ta efter vårt grannland och skapa en svensk mineralfond, skriver tre nationalekonomer i DN Debatt, däribland Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN).

Handelshögskolan slopar kravet på högskoleprovet efter bara en antagningsomgång. I Svenska Dagbladet kommenterar Magnus Henrekson, professor vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), att beslutet ger en gräddfil för elever från elitskolor: ”Tala om orättvisa”.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill minska antalet valmöjligheter på gymnasiet. Nationalekonomen Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), har fått i uppdrag att utreda en ämnesutformad gymnasieskola, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Priset på kärnkraft speglar politiska beslut om regler och ramverk. Ett robust elsystem med rimliga kostnader kräver medvetna vägval – det är upp till oss, inte fysiken, skriver Per Fahlén (Chalmers), Magnus Henrekson (IFN) och Mats Nilsson (Södertörns högskola), i Dagens Industri. 

Forskarna som kritiserar Christian Sandström tillskriver honom ståndpunkter han inte har framfört. Samtidigt försöker de ge intryck av att själva ha bidragit med någonting, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och forskare vid IFN, i en replik i Svenska Dagbladet.

Extra kurser för att få meritpoäng blir något som elever känner sig tvungna att välja för att kunna konkurrera, snarare än att få fördjupade kunskaper. Det skriver betygsutredare Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

Flera remissinstanser har lyft fram risker med det nya betygssystemet. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN och utredare bakom förslaget, bemöter oron i Vi Lärare:

"Det finns bred enighet om att dagens system brister i likvärdighet och att en kontinuerlig betygsskala samt avskaffad godkäntgräns är steg i rätt riktning".

Northvolts kanske tuffaste kritiker, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, är ”realistiskt optimistisk” efter amerikanska Lytens köp av Northvolts konkursbo.

-Vi får hoppas att de klarar det. Men riskerna är fortsatt stora, säger han till TT.

Vi är definitivt inte urskillningslösa motståndare till väderberoende kraftproduktion. Men det krävs en öppen diskussion om de verkliga kostnaderna och riskerna, skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, med flera i Svenska Dagbladet.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN, skriver tillsammans med andra debattörer i Svenska Dagbladet: Elavbrottet på Iberiska halvön visar att om vi fortsätter att öka andelen väder­beroende elproduktion i Sverige kommer kostnaderna för att upprätthålla systemets stabilitet att behöva öka mycket kraftigt.

Den europeiska fotbollens toppnamn tjänar numera astronomiska summor, både jämfört med andra sporter och jämfört med för 50 år sedan. Varför har det blivit så? Ekonomiprofessorn Magnus Henrekson förklarar varför vi bör snegla på USA för att göra fotbollsbranschen mer rättvis och intressant.

Om inte europeiska universitet klarar av att omvandla innovation till företagande så kommer vi bli irrelevanta, skriver flera forskare, bland andra Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, forskare vid IFN.

En stor andel väderberoende kraft riskerar att göra det svenska elsystemet både dyrare och mer instabilt, varnar forskare i en ny rapport. De menar att kostnaderna underskattas rejält och att hushållen och industrin blir de stora förlorarna.

Verklighetens elsystem består av mer än kilowattimmar – det visar det stora elavbrottet som lamslog delar av Spanien nyligen. Men även Sverige har liknande svagheter: andelen planerbar kraft har minskat till förmån för väderberoende alternativ. Vår analys visar att stora och avgörande delar av elsystemets faktiska funktion inte beaktas i beslutsunderlag, skriver Per Fahlén, Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och Mats Nilsson, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

I en nyligen publicerad debattartikel argumenterar elmarknadsforskarna Pär Holmberg, Chloé le Coq och Thomas Tangerås för att subventioner till elproduktion i största möjliga mån bör undvikas. Deras modell svarar inte mot vad som kännetecknar det svenska kraftsystemet, skriver professor Per Fahlén (Chalmers tekniska högskola), professor Magnus Henrekson, (IFN) och docent Mats Nilsson (Södertörns högskola) i en replik. Det är missvisande att beskriva subventioner som ett undantag från en i övrigt marknadsbaserad norm, menar de.

Formativa bedömningar har vantolkats och driver på en bedömningshets som äter upp lärares arbetstid och skapar kroniskt stressade elever, enligt betygsutredningen.
– Som elev blir du förkrympt. Du vågar inte och spänner inte bågen, säger Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

Det vi kritiserar i vår artikel är att LKAB:s ledning talat med kluven tunga. Och det är detta som Riksrevisionens rapport nu har visat, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, och David Sundén i en slutreplik i Svenska Dagbladet.

LKAB presenterade storslagna planer som var omöjliga att genomföra. Detta hade inte hänt om bolaget hade varit börsnoterat och haft en professionell styrelse, skriver Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN samt David Sundén, i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Det är inte tillräckligt att hänvisa till teknikneutralitet och öresskattningar av externa kostnader när det som står på spel är Sveriges framtida industriella konkurrenskraft och leveranssäkerhet, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare, IFN, ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola.

För att elsystemet ska fungera krävs ständig balans mellan utbud och efterfrågan, men också i fråga om leveranssäkerhet, elkvalitet och effekt, skriver Per Fahlén, Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, och Mats Nilsson i en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen.

Rådets rekommendation är ett direkt hot mot hushållens ekonomi och svensk industris konkurrenskraft. Sveriges energipolitik bör inte utformas utifrån teoretiska idealbilder utan baseras på den verklighet som möter dem som agerar på marknaden, skriver Per Fahlén, professor emeritus, energi och miljö, CTH, ledamot i IVA, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN samt ledamot i IVA och Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola, i en debattartikel i Dagens Industri.

Om Sverige ökar sin inhemska matproduktion, vilket regeringen föreslår i den uppdaterade Livsmedelsstrategin, kan det påverka matpriserna negativt, varnar nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson, forskare vid IFN.

P4 Stockholm, Sveriges Radio, bad professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, att räkna ut hur många minuter en person med genomsnittslön måste jobba för att köpa smör och kaffe.

Idag måste vi jobba dubbelt så lång tid för att kunna köpa basvarorna smör och kaffe jämfört med för 15 år sen, konstaterar Magnus Henrekson.

Det finns flera anledningar till att Northvolt gått i konkurs, det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid IFN. En av dem är att man helt enkelt spenderade mer pengar än man fick in, säger han till Ekot, Sveriges Radio.

Northvolts konkursansökan kan leda till den ”största och mest komplicerade konkursen i svensk historia”.
Det menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning.
– Det kan ta upp till tio år att reda ut allting, säger han till TV4 Nyheterna.

Skellefteå var inte rätt plats för Northvolts batterifabrik och ägarna var ansvarslösa.

Professor Magnus Henrekson, forskare vid IFN, säger till TV4 Nyheterna att han inte ser någon framtid för fabriken efter Northvolts konkursbesked.

I en ledare i Göteborgs-Posten skriver Susanne Birgersson att det nya betygssystemet kan ge rättvisare bedömningar och motivera elever på riktigt. Det blir sålunda tio av tio för Magnus Henreksons betygssystem.

”Vi hoppas att politikerna nu genomför reformerna så att fler får möjlighet att framgångsrikt slutföra sina studier”, skriver regeringens särskilda utredare Magnus Henrekson, Joanna Giota och Thomas Persson i en gemensam debattartikel i Vi lärare.

Magnus Henrekson, forskare vid IFN, menar att dagens betygssystem har skapat orättvisor och betygsinflation. Han diskuterade detta med Andreas Ericson, Svenska Dagbladet. Nu ska systemet ändras. I framtiden kommer 30 procent av en elevs meritvärde att baseras på slutprov, som också kommer att användas för att kalibrera betygsnivåerna mellan skolorna.

Skrotande av dagens skarpa F-gräns kommer att minska pressen på lärarna.
Det hävdade betygsutredaren och IFN forskaren, Magnus Henrekson i samband Sveriges Lärares webbsända seminarium om det nya betygssystemet.

Magnus Henrekson, utredare i betygsutredningen samt forskare vid IFN, säger att det nya betygssystemet behövs införas så snart som möjligt.

Magnus Henrekson, betygsutredare samt forskare vid IFN, intervjuas i Sveriges Radio om sitt förslag till nytt betygssystem.

Regeringens utredare Magnus Henrekson presenterar ett nytt betygssystem under onsdagen.
Redan i höstas berättade Magnus Henrekson, till vardags professor i nationalekonomi och senior forskare vid IFN, i en intervju med Vi Lärare om hur han vill förändra dagens betygssystem som han betecknar som bland det mest demoraliserande som finns i Sverige.

Vissa skolämnen tycks vara svårare än andra om man ser till statistiken. Fler får bra betyg i idrott och svenska än i matematik och fysik. Rent krasst innebär det att elever som väljer stem-ämnen straffas för det i slutbetyget. Så klart att vissa då väljer bort dessa. Det förlorar hela samhället på, skriver Magnus Henrekson, regeringens betygsutredare och forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Nyhetsmagasinet Fokus har anordnat en paneldebatt gällande den gröna omställningen. Frågorna är många, och dessa diskuteras i panelen, där bland annat Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, medverkar.

I stället för A till F ska en skala på 1 till 10 införas, där lärarnas betyg och resultaten på nationella proven slås ihop till ett meritvärde. ”Hela Sverige bedöms lika”, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN och regeringens utredare, till P4 Jönköping, Sveriges Radio.

– Vi hade fram till 1999 världens bästa, mest planerbara mest stabila elsystem, totalt fossilfritt, billig el till allt och alla med 12 kraftverk i Sydsverige och ett fantastisk vattenkraftverk i norra Sverige, säger Magnus Henrekson, professor och forskare vid IFN, till Epoch Times Sweden.