IFN i media

Om inte europeiska universitet klarar av att omvandla innovation till företagande så kommer vi bli irrelevanta, skriver flera forskare, bland andra Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, forskare vid IFN.

Industripolitik var en populär term under den sociala ingenjörskonsten och starka statens glansdagar. Men efter varvskrisen, teko-misslyckanden och havererade stålverksprojekt under det sena 1970-talet och tidiga 1980-talet föll såväl politiken som tron på statliga entreprenörer i vanrykte. När man fick betala mer för plåten än för de fartyg plåten bockades för, hade industripolitiken nått vägs ände, skriver Pernilla Ström i Sydsvenskan.

I artikeln hänvisar hon till Christan Sandströms och Mikael Stenkulas kapitel, ”Är grön industipolitik för EU det rätta vägvalet?” i årets upplaga av Europaperspektiv.

Om vi vill ha ett ökat fullödigt aktivt entreprenörskap i Sverige – inte bara mer bisyssleföretagande – måste entreprenörskap få ta större plats i samhället och prioriteras. Det måste tränas på gymnasieskolor, lärosäten och på andra arenor i samhället, både i formen av kurser och program och som en integrerad del av andra utbildningssatsningar, skriver sju näringslivsforskare i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Industripolitikens återkomst innebär en renässans för symbiosen mellan staten och kapitalet. Såväl ekonomisk teori som historiska erfarenheter visar att detta är ett misstag, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i en debattartikel i Dagens Industri.

I en snabbt föränderlig omvärld är det bara entreprenörskapet som kan säkerställa fortsatt ekonomiskt och socialt välstånd, skriver bland annat Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, forskare på IFN, i Ny Teknik.

Martin Andersson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och IFN, samt Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN, är tre av författarna till en debattartikel i Upsala Nya Tidning.