Podcasts

Skolan borde ge alla barn samma chans att lyckas, oavsett varifrån de kommer. Den kunskapssyn som präglar den svenska skolan i dag slår hårdast mot de elever som kommer från socioekonomiskt svaga förhållanden.  Det finns också aspekter av marknadiseringen av skolan som behöver ses över. Det hävdar Magnus Henrekson och Gabriel Heller-Sahlgren, två av de IFN-forskare som ägnar sig åt skolfrågor. I det här avsnittet av IFN-podden hör du dem ge sina perspektiv på skolans utmaningar.

Magnus Henrekson går i pension från vd-uppdraget efter 15 år av ledarskap för IFN. Hur ser han på forskningens roll i samhället idag och hur viktigt är ledarskapet för att skapa en produktiv och kreativ arbetsmiljö?

Hur ska framtidens elmarknad se ut för att vara samhällseffektiv, tillförlitlig och hållbar att investera i?  Om 20 år ska vi ha nått Energiöverenskommelsens mål om 100% förnybar elproduktion men hur ska det gå till? Hur bör den optimala elmarknaden se ut? Hör forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås från IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.

Personliga kontakter är centrala för ungas steg ut i i arbetslivet. Men vad händer när tillgången på sommarjobb och extrajobb under skoltiden minskar som en följd av coronakrisen? Vad kan företagen göra och vad bör samhället göra? Dagmar Müller berättar mer om sin forskning om kontakternas betydelse för unga.

Hur ska svensk ekonomi återhämta sig efter coronakrisen? Lars Calmfors vill se en finanspolitik som gör Sverige starkare. Hör honom berätta om hur en sådan kan se ut.

Hur mår svenska vd:ar och hur  påverkar deras hälsa bolagsstyrningen? För första gången kartläggs vd:ars hälsa systematiskt i en ny IFN-studie, "CEO Health and Corporate Governance". I ett kort bonusavsnitt av IFN-podden berättar forskaren Joacim Tåg mer om den unika studien.

Den redan i förväg omdebatterade utredningen om LAS och arbetsrätten underkändes av ansvarig minister och skapade stor politisk debatt. Men vad säger forskningen om Lagen om anställningsskydd, LAS, och de förändringar av arbetsrätten som utredningen föreslår? Per Skedinger, IFN, och adjungerad professor vid Linnéuniversitetet i Växjö ger en bredare bild av forskningen bakom de omdebatterade förslagen.

Tio år har gått sedan EU-kommissionen utlyste ett innovationsläge i Europa. EU hade halkat efter både USA och Kina. Trots ett åtgärdspaket har inte mycket förändrats under de tio år som gått. Hur ska EU ta sig ur krisen och hur påverkas nödläget av coronakrisen? Niklas Elert presenterar ett menyförslag att välja lösningar från i avsnitt nr 35 av IFN-podden.

Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens Folkskola vara relevanta för svenskt 2020-tal? Det är ämnet för detta avsnitt av IFN-podden. Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, har tillsammans med sina medförfattare jämfört två historiska svenska skolreformer. Deras resultat visar att förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension. Framför allt för kvinnor.

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Professor Mats Hammarstedts forskning är inriktad på integration av utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden samt  entreprenörskap och egenföretagande. I denna podd förklarar han att integrationen av nyanlända inte bara handlar om ekonomi. 

In this podcast Boyan Jovanovic, the winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2019, reveals what he will do with the prize money and that he every year goes back to his birth country Serbia to teach a masters class in finance. 

Om vi vågar acceptera och ta tag i målkonflikterna [i skolan], då tror jag att vi kommit en bra bit på väg, förklarar Gabriel Heller Sahlgren i denna podd. Han berättar om bakgrunden till konflikten mellan elevers glädje och deras kunskaper och vad politikerna kan göra för att vrida rätt utvecklingen i utbildningssystemet.

Professorerna Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, intervjuas om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos). De tar ett helhetsgrepp på frågan om utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden och diskuterar bland annat utbildningens och arbetsmarknadsprogrammens betydelse för om fler kan komma i arbete.

Docent Henrik Jordahl, IFN, tror att socialdemokraternas vallöfte om en extra ledig vecka för föräldrar kan ge partiet en boost i valrörelsen. Jordahl, som studerat effekterna på valutgången 1998 när (S) lovade maxtaxa i förskolan, menar att de två förslagen kan jämföras kostnadsmässigt. En skillnad är dock att maxtaxan uppmuntrade till mer arbete och den lediga veckan till mer ledighet. I denna podd berättar Henrik Jordahl om hur vi röstar på det parti vars politik är mest gynnsam för den egna privatekonomin.

När människor ser i sociala medier att deras vänner röstar så blir de lite mer benägna att gå och rösta, förklarar Richard Öhrvall som doktorerar i statsvetenskap vid Linköpings universitet och är verksam vid IFN. Richard kommer på valnatten i år att finnas med i studion i TV2 för att diskutera valet ur lokala och regionala perspektiv. I denna podd berättar han om olika väljargruppers beteende och vad det är som får människor att gå till valurnorna. 

Olav Sorenson, winner of the Global Award for Entrepreneurship Research 2018, grew up in a small town in South Dakota and set out wanting to be a consultant. Today he is professor at Yale School of Management and has in his research shown how important social networks are to entrepreneurship. In this podcast he reveals what he would wish for if he was granted a wish that would be fulfilled during his lifetime.

Pär Holmberg, IFN, forskar om hur auktioner kan förbättras så att handeln på bland annat elmarknaden effektiviseras och i slutändan göra elen billigare för konsumenterna. Holmberg har visat hur samhället kan spara stora summor om auktioner/börshandeln med varor, energi och värdepapper blir mer konkurrenskraftig genom en mindre regeländring. Han berättar vilken del av elmarknaden som inte är effektiv.

Mårten Blix, IFN, förklarar i denna intervju, att han studerar digitaliseringens effekter på offentliga finanser och hur samhället utvecklas. Han jämför digitaliseringen med elektrifieringen och säger att den stora skillnaden mot tidigare tekniksprång är snabbheten med vilken den digitala verkligheten kommer till oss.

Joacim Tåg, IFN, intervjuas om en ny studie som visar att färre kvinnor än män är vd:ar för större svenska företag. Kvinnorna är dessutom mer sällan välbetalda som vd. Skillnaderna förklaras med att kvinnorna halkar efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning. Detta visar ny forskning av Joacim Tåg, IFN, Matti Keloharju, Alto University, och Samuli Knupfer, BI Norwegian Business school.

Former US President Bill Clinton has described Hernando de Soto as “the world’s most important living economist.” Mr. de Soto visited Sweden in May 2017 to receive the Global Award for Entrepreneurship Research. In this pod he takes the listeners into the world where he grew up and tells us why he returned to Peru to start his today renowned think tank the Institute for Liberty and Democracy (ILD).  And he explains how property rights can eradicate poverty!

Användningen av hushållsel minskar med över 30 procent när de boende måste betala för sin egen förbrukning. Det visar en ny studie av Mikael Elinder, Sebastian Escobar och Ingel Petré. Studien har just publicerats i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Mikael Elinder intervjuas och berättar om forskningen och hur han själv använder el.

Ola Andersson, IFN, forskar dels om risktagande, dels om automatiserade skolval. Han berättar om bådadera i denna podd och om ett nytt forskningsprojekt som påbörjas nästa år. ”Vi klarar att placera 8 500 elever på en minut” säger han om automatiserat skolval, något som hittills tagit flera månader. Om risktagande förklarar Ola Andersson att forskningen visar att med ”felaktiga” kontrakt kan vi alla bli allt för riskbenägna med andras pengar.

Professor Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, intervjuas om kvotering till bolagsstyrelser. Han har forskat om nordiska bolagsstyrelser och konstaterar att bolagen ofta konserverar en traditionell sammansättning, det vill säga en kärna av medelålders vita män. Vad gäller kvinnors representation så har deras ställning förbättrats, säger Oxelheim, som med hänvisning till sin forskning är emot lagstadgad kvotering. En sådan inkräktar på äganderätten.

Oavsett hur vi mäter har de svenska skolresultaten fallit kraftigt sedan mitten av 1990-talet, förklarar professor Magnus Henrekson som tillsammans med doktoranden Sebastian Jävervall skrivit rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” (IVA 2016). I denna podd förklarar han hur hela skalan från avancerad till elementär nivå har förskjutits nedåt. Han berättar om de klara belägg som finns för betygsinflation i den svenska grundskolan.

Docent Therese Nilsson intervjuas om sin forskning om hälsans betydelse för ekonomin. Hon har bland annat studerat införandet av mödra-och spädbarnsvård i vissa svenska kommuner 1930-talet. Studien visar att  vården tidigt i livet spelar en avgörande roll för hur det går senare – livslängden påverkas men även skolan och arbetslivet. Detta är kunskaper som kan överföras till dagens utvecklingsländer, menar Therese Nilsson.

Professor Philippe Aghion, Collège de France, received the Global Award for Entrepreneurship Research 2016. Professor Aghion is one of today’s most influential researchers in the field of economics. In this interview he talks about entrepreneurship and economic growth, why higher education is so important for prosperity, and how the state can best promote entrepreneurship, etcetera.

Shon Ferguson, forskare på IFN, intervjuas om rapporten ”Flyget och företagen” som han skrivit för SNS tillsammans med professor Rikard Forslid, Stockholms universitet. Flyget är en viktig faktor för svenska företag slår forskarna fast. 

Thomas Tangerås och Erik Lundin, som är verksamma inom IFNs forskningsprogram Elmarknadens ekonomi, berättar om kärnkraftens förutsättningar och framtid i Sverige. De har testat vad som händer när fyra kärnkraftverk stängs ner och inte ersätts med importerad el. Det visar sig att priset för el kan öka med 20 %, dvs. 70 miljarder kronor.

Centraliserat betygssystem, diagnostiska prov med relativ rättning från första klass och oannonserade skolinspektioner i första hand av underpresterande skolor. Det receptet presenterar Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och affilierad till IFN, i en ny forskningsrapport som publiceras av SNS inom ramen för det med IFN gemensamma forskningsprojektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.