Institutet i media – 2006

Fler och större transaktioner bäddar för ett nytt toppår för utländska köp av svenska bolag. Utländska ägare medför i regel större risk för nedläggning, ökad produktivitet och högre löner, enligt bedömare.

Regeringen har i flera avgörande frågor brustit i öppenhet och tydlighet. Det skapar osäkerhet på marknaden, vilket hämmar tillväxten, varnar Lars Oxelheim, professor på Institutet för Näringslivsforskning.

I Ekonomisk Debatts senaste nummer görs ett ambitiöst försök att hyfsa debatten om inkomstskillnader i Sverige. Nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström har följt utvecklingen av de högsta inkomsterna under 100 år, från 1903 till 2004.

Vad ska du göra för att placera dig bland den rikaste tiondelen av befolkningen i Sverige. Det frågade vi forskaren Daniel Waldenström vid Institutet för Näringslivsforskning.

De rikaste svenskarnas andel av landets totala inkomster halverades från början av 1900-talet fram till 1980. Sedan dess har de dock kapat åt sig mer av kakan igen. Men det beror inte på höga löner utan på kapitalinkomster.

Sedan början av 1980-talet har inkomsterna i det absoluta toppskiktet stigit snabbare än för befolkningen i stort. Det rör sig om en liten grupp som har ryckt kraftigt ifrån och numera tjänar mer än 100 gånger mer än medelinkomsten.

Vilka är egentligen ”de rika” i Sverige? Tjänar du 28 500 kronor i månaden tillhör du faktiskt den tiondel av befolkningen som har högst inkomster. Har du 48 800 i månaden tillhör du de 74000 personer som utgör den mest välbetalda hundradelen. Nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström finner i en ny studie som de redovisar i det kommande numret av Ekonomisk Debatt (nummer 8/06), ”Svenska toppinkomsters utveckling 1903-2004”, att höginkomsttagarna i själva verket är en mycket heterogen grupp.

Ny forskning visar: Ökade satsningar på utbildning leder till utslagning. Det tar allt längre tid för ungdomar och invandrare att hitta sitt första jobb. Men förseningen beror inte på en förändrad arbetsmarknad. De flesta får fortfarande anställning i service- och tjänstenäringar.

Globaliseringen har bara börjat. Nu växer handeln med tjänster. Då påverkas många fler jobb än när industrin flyttar ut. Dessutom accelererar tjänstehandeln eftersom andelen tjänster i världsekonomin växer när Kina och Indien blir rikare.

Signaler om krav på kraftiga höjningar har redan kommit inför avtalsrörelsen. Men forskningen tyder på att sådana kan slå mot just de sektorer där de nya jobben väntas komma, varnar Per Skedinger.

Fler kvinnor och utländska representanter i styrelserummen ökar inte bolagens lönsamhet. Men bolagen tar inte heller skada av ökad mångfald, hävdar en nordisk forskningsrapport författad av bland annat Lars Oxelheim.

Intervju med Docent Lars Persson angående effekten av storaffärer.

Globaliseringen, det allt ymnigare flödet av varor och tjänster världen över, och hur det påverkar oss var ett tema under Näringslivsdagarna på onsdagen.

Vad ligger bakom det ökade inslaget av utländska uppköp? Den frågan fick docent Lars Persson kommentera i Aktuellts nyhetssändning den 21 september. Detta med anledning av den eventuella affären mellan Scania och MAN.

Riksbankens huvudmål är att hålla inflationen i schack. Prisstegringar på andra marknader såsom bostäder och aktier lämnas dock vind för våg. Genom lågräntepolitiken har en redan het bostadsmarknad fått rejält med bensin på lågorna.

I senaste numret av The Economist tar man tempen på den svenska modellen. Sverige lyfts fram som ett lysande undantag i ett Europa präglat av svag konkurrenskraft och låg tillväxt. Samtidigt belyser man problemen med en kostnadskrävande offentlig sektor och bristen på nya jobb. Magnus Henrekson och Assar Lindbeck medverkar båda för att ge sin bild av svensk ekonomi.

Kan man påverka sysselsättningen genom utformningen av skatter och bidrag? Forskning från andra länder drar tydliga slutsatser, skriver nationalekonomerna Niclas Berggren och Andreas Bergh på Ratio, samt Henrik Jordahl på Institutet för näringslivsforskning.

Ekonominestorn Assar Lindbeck: Viktigt att marschen mot enpartistaten stoppas. Det ligger ett brett samhällsintresse i att den socialdemokratiska regeringen byts ut i valet. En regering som får styra oavbrutet under många år håller fast vid dåliga beslut av prestigeskäl, skapar en anpasslingskultur och ägnar sig åt maktmissbruk.

"Vackra" politiker får fler röster, visar en ny undersökning. Anledningen är bland annat att vi drar förhastade slutsatser om personliga egenskaper utifrån utseendet, även vad gäller kompetens.

Svenska miljonärers snålhet är ett samhällsproblem. Bristen på filantroper bland miljonärerna är en av huvudorsakerna till att Europa, trots höga ambitioner, inom forskning och ekonomi släpar efter USA. Det skriver i dag professorerna MAGNUS HENREKSON och PONTUS BRAUNERHJELM. De anser att rika svenskar bör utsättas för en större moralisk press att donera samt att filantropens status måste höjas.

Bostadsorten spelar stor roll för arbetslösas möjligheter att förändra sin situation. Om det finns många arbetsplatser i närheten, så ökar också chansen att hitta jobb. För invandrare som har svårt att komma in på arbetsmarknaden är detta av särskilt stor betydelse, menar professor Yves Zenou, forskare vid Institutet för näringslivsforsknng.

Beslutet att underlätta för privata förskolor att starta följdes inte av krav på samma information som finns för de kommunala. Verklig valfrihet förutsätter att alternativ kan jämföras och utvärderas, skriver Erik Mellander och Anna Sjögren.

Forskarrapport i ny bok: Staten skyfflar över utgifterna på lägre nivåer för att stoltsera med sanerade statsfinanser. Regeringen Perssons stålbad för att sanera statsfinanserna blev ett gigantiskt utslagningsmaskineri. Hög arbetslöshet, många sjukskrivna av stress och psykisk ohälsa blev priset som drabbade kvinnor i låglöneyrken hårdast. Andelen lågutbildade kvinnor utan reguljärt arbete har ökat från 13 till 37 procent. En femtedel av alla vuxna utanför ett aktivt samhällsliv är grogrund för motsättningar och missnöjespartier, skriver ekonomiprofessor Magnus Henrekson vid Handelshögskolan i Stockholm och stressforskaren Aleksander Perski, docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet.

Andelen röststarka A-aktier i de svenska börsbolagen borde öka snarare än försvinna. Det anser Alectas vd Tomas Nicolin, som förespråkar ett system där hälften av aktierna i börsbolagen utgörs av röststarka A-aktier.

Marcus Storch i Johnsongruppen vill skrota systemet med A- och B-aktier. Inte, menar Alectas vd Tomas Nicolin.

Rösträttsdifferentieringen genom A- och B-aktier hämmar dynamiken i svenskt näringsliv och bör avskaffas. Det säger styrelseproffset Marcus Storch i en intervju med TV8:s Finansnytt med Näringsliv24.

Svenska vetenskapsmän och vetenskapskvinnor är starkt beroende av anslag från stora statliga forskningsstiftelser, där politiker har stort inflytande. Därför aktar de sig för att forska om frågor som de tror kan reta politikerna. Den salvan avlossar ekonomiprofessorn Magnus Henrekson, nybliven chef för Institutet för Näringslivsforskning.

Med klämdagen den 5 juni inräknad har många svenskar haft ledigt i mer än en halv vecka. Denna minisemester faller väl in i det europeiska mönstret av att för varje år jobba mindre. 2004 arbetade den genomsnittlige anställde i det gamla EU 1552 timmar per år (15 stater, Sverige inräknat). I USA var motsvarande siffra 1817 timmar.

De mogna ekonomierna riskerar att stagnera. Efterfrågan ökar inte om inte fler kommer i arbete. Men det finns en lösning. Om kvinnorna ökar sin förvärvsfrekvens i västvärlden och Japan kan tillväxten lyfta rejält.

Fyra av fem professorer anser att de lägger ned för mycket tid på att söka forskningsanslag, allt enligt en enkät med 2 000 professorer som P1:s Kaliber redovisade häromdagen.

Den samlade kunskapen inom internationell ekonomi talar inte för att konkurrensen från låglöneländer som Kina och Indien ger fallande reallöner. Reallönerna stiger snabbt i låglöneländer. Och globaliseringen ger också stora vinster genom ökad effektivitet, skriver Karolina Ekholm och Katariina Hakkala inför SNS och Nationalekonomiska föreningens konferens i dag.

Sveriges nationalekonomer vågar inte gå emot tidsandan. De deltar inte i samhällsdebatten av rädsla för att hamna i onåd hos statsmakterna, menar nationalekonomen Magnus Henrekson, vd för Institutet för näringslivsforskning.

Patent med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras och att förnyas. De har dessutom ett dåligt vinstutfall, om de kommersialiseras. Finansieringens mjuka villkor förefaller ge ägarna svaga incitament att fullfölja sina projekt. Ompröva villkoren för statlig såddfinansiering, föreslår Roger Svensson mot bakgrund av en aktuell studie.

Utveckla tjänstesektorn är en överlevnadsfråga Den svenska tillväxten ger inga nya jobb. Om Sverige ska sluta vara själva sinnebilden för ”jobless growth”, finns inget alternativ till genomgripande reformer som bereder vägen för framväxten av ett modernt tjänstesamhälle, skriver professor Magnus Henrekson, med stöd i en SNS-studie som presenteras i dag.