Institutet i media

Institutet i media – 2020

Här hittar du ett urval av artiklar, reportage och inslag från den senaste tiden som rör forskare och forskning från IFN.

2020-11-24 Kvartal

Pandemin drar oss isär

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i Kvartal om hur coronakrisen förstärker ekonomiska skillnader.

"Innan vi slungades ner i en pandemi stod frågor kring ekonomisk ojämlikhet högt på dagordningen, i såväl den politiska som den akademiska debatten. I takt med att covid-19 har stärkt sitt järngrepp om världen har detta delvis kommit i skymundan, men när vi så småningom kommer ut ur pandemin igen är ojämlikhetsfrågorna förmodligen mer aktuella än någonsin. Orsaken är att pandemin verkar förstärka de flesta ojämlikheter som fanns redan tidigare."

Läs mer


2020-11-24 SVT Nyheter och Rapport

”En bättre strategi hade besparat liv”

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av SVT på svtnyheter.se och Rapport om Sveriges coronastrategi.

Han kritiserar både regeringen och större delen av oppositionen för att ha gett Folkhälsomyndigheten för stort utrymme:

– Det är visserligen en bra tradition att man ska lyssna på expertkunskaper och expertmyndigheter, men att så slaviskt följa expertmyndigheter är fel. Det gör man ju inte på andra områden, exempelvis inom ekonomisk politik. Hade man lyssnat mer på andra medicinska experter både i Sverige och internationellt så kunde man ha valt en betydligt bättre strategi, och det hade besparat liv, säger Lars Calmfors.

Läs mer och se inslaget här


2020-11-23 Kommunalarbetaren

Lars Calmfors: Kommunal borde ha fått mer

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Kommunalarbetaren.  Han anser att Kommunals satsning på yrkesutbildade borde varit större:

"Kommunals avtal med SKR ger 0,3 procent mer än märket varje år till potten som ska förhandlas lokalt. Dessa pengar ska öronmärkas till yrkesutbildad personal inom vård och omsorg. Enligt förbundet ska det ge dem 0,6 procent mer i lön.

– Det är ett steg i rätt riktning men en relativt modest ökning. Jag säger inte det som en kritik mot Kommunal. Det är lätt för mig som inte förhandlar att tycka att satsningen på yrkesutbildade inom vård och omsorg borde vara större, säger Lars Calmfors.

Han tycker att satsningen på yrkesutbildade är viktigare än det engångsbelopp som också betalas ut.

– Vi tycker väl alla att de som slitit inom vård och omsorg under coronapandemin är värda engångsbeloppet. Men den extra satsningen på yrkesutbildade betyder mer för rekryteringen av personal."

Läs mer


2020-11-23 Dagens Industri

Lars Calmfors riktar hård kritik mot regeringen och FHM – kräver rejäl nedstängning

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Industri. Han anser att Sverige bör ha en lockdown under en avgränsad period för att komma tillrätta med smittspridningen:

”Vi borde ha hårdare restriktioner under kort tid, för att få ned smittspridningen: Stänga restauranger, caféer och gym under en kortare tid för att bryta utvecklingen.”

Genom att stoppa alkoholförsäljningen från klockan 22 i stället för att stänga restaurangerna helt, riskerar man att få det sämsta av två världar varnar han och tar stöd i den senaste upplagan av IMF:s World Economic Outlook. 

Läs mer


2020-11-22 Affärsvärlden

Sänk fler skatter i stället

Mårten Blix, IFN, omnämns i Carolin Dahlmans krönika i Affärsvärlden:

Carolin Dahlman förespråkar att en total sänkning av skattetrycket bör undersökas:

"Utan en sådan får politiker nämligen ingen press på sig att kika på utgiftssidan och använda skattepengarna på ett smartare sätt.

Dels lägger de ibland mer pengar än nödvändigt på kärnverksamhet: I senaste Ekonomisk Debatt konstaterade Mårten Blix och Anders Morin att lokalpolitiker och tjänstemän skulle kunna spara “åtskilliga miljarder” genom att hämta lärdomar från kommuner och regioner som förmår tillhandahålla välfärdstjänster med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Blix har tidigare jämfört Sverige med andra länder och funnit att vi borde kunna få samma välfärd för mindre pengar."

Läs mer


2020-11-22 TV4 Nyheterna

Ekonomiprofessorn: "Den svenska strategin är ett stort misslyckande"

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TV4 Nyheterna om de svenska coronarestriktionerna.

Han anser att Sverige borde gått ännu längre och gjort en lockdown.

Se inslaget här

Se även notis i Realtid


2020-11-21 Svenska Dagbladet

Världen lamslås – Kina ökar takten

Fredrik Sjöholm, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om Kinas framväxt globalt.

"Det innebär att efter ett antal årtionden då demokratiskt styrda marknadsekonomier har dominerat världen och den globala ekonomin, finns nu ett alternativt ekonomisk-politiskt system som på allvar utmanar idén om vad som är ett framgångsrikt land.

– Det är en viktig effekt som kommer att prägla hela det här århundradet och påverka vad andra länder runt om i världen ser som eftersträvansvärt, säger Fredrik Sjöholm, globaliseringsexpert och vd för institutet för näringslivsforskning, IFN."

Läs mer


2020-11-20 Nyhetsbyrån Direkt, Omni Ekonomi, Fplus

Calmfors: Hård lockdown bättre än svenska strategin

Lars Calmfors, IFN, refereras till av Nyhetsbyrån Direkt, Omni Ekonomi och Fplus.

Lars Calmfors medverkade vid ett seminarium anordat av Stockholms handelskammare under fredagen. Ämnet var om de finans-och penningpolitiska åtgärder som Sverige vidtagit varit tillräckliga för att mota coronakrisen.

"Jag tror att det skulle vara klokt att sätta in striktare åtgärder nu. Jag tror att det skulle kunna få ned smittspridningen mycket snabbare. Ju närmare vi kommer ett vaccin desto lättare tycker jag också att det blir att ta kostnaderna för en kortare nedstängning", sade han.

Läs mer hos Nyhetsbyrån Direkt

Läs även notis på Omni

Läs även notis på Fplus


2020-11-18 Svenska Dagbladet

Riskaptit stärker kronan – högsta sedan april 2018

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om att kronan nått sin högsta nivå mot dollarn på två och ett halvt år:

"Riksbankens betydelse för kronkursen bottnar i teorin att styrräntan kan driva valutakursen: låga räntor ska nämligen i teorin leda till svagare valutakurser.

Det förklarar ekonomiprofessorn Lars Calmfors med att om räntorna är relativt lägre i ett land måste det kompenseras av en förväntad valutakursvinst på placeringar där.

– Teorin är grovt sett att placerare förväntar sig samma avkastning oavsett var man placerar. Det är grundmodellen, den så kallade ränteparitetsteorin, som ekonomer brukar utgå ifrån, säger Calmfors."

Läs mer


2020-11-17 Borås Tidning

Johanna Grönbäck: Minimilönerna varken bra här eller där

Per Skedinger, IFN, omnämns i en ledare i Borås Tidning:

"Sociala pelarens förslag om att reglera lägstalönerna syftar till att lösa faktiska problem. Nästan tio procent av arbetstagarna i EU lever i fattigdom och var sjätte medborgare har svårt att klara sig på sin lön. Men som konstaterats av nationalekonomen Per Skedinger i en Sieps-rapport talar både forskning och faktiska förhållanden emot överstatlig reglering av minimilöner."

Läs mer

 


2020-11-16 Dagens Nyheter

Andreas Bergh: Liberalernas ambivalens står i vägen för Eklunds viktiga skattereform

Andreas Bergh, IFN, skriver om Klas Eklunds skattereform på ledarsidan i Dagens Nyheter:

"Trots att förutsättningarna på pappret är bättre än på många decennier, är det svårt att hitta någon som tror att Eklunds förslag kommer att genomföras. Den senaste budgetpropositionens mischmasch av framstressade ogenomtänktheter på skatteområdet gick snarast i motsatt riktning jämfört med det helhetsperspektiv som Eklund anlägger. Hur kunde det bli så här?"

Läs mer


Di Weekend 2020-11-12

Professor med smak för business

Fredrik Sjöholm, vd IFN, porträtteras i Di Weekend.

"Stekt sill, rundpingis, skönlitteratur och forskning i frågor som har betydelse för näringslivet. Det är vad som gör Fredrik Sjöholm, ny chef för IFN, Institutet för Näringslivsforskning, lycklig."

Läs mer


2020-11-12 Finansavisen

Norge må mobilisere for å beskytte frihandelen

Lars Oxelheim, Handelshögskolan vid Universitetet i Agder och affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i norska Finansavisen.

De nordiska länderna måste ta täten för att förhindra att stängda gränser och protektionism får fotfäste, skriver han:

"Noen må ta ledelsen for å forhindre at lukkede grenser og proteksjonisme får fotfeste. Her er en utmerket mulighet til å styrke en nordisme som er blitt sett knitrende under pandemien. Regjeringen må mobilisere regjeringene i de andre nordiske landene til å med felles kraft få EU til å se ut over pandemien og å redde WTO når de to største medlemmene nå setter WTO på spill."

Läs mer


2020-11-11 Dagens Industri

Frihet bästa skyddet mot ekonomisk kris

Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, och Caspian Rehnbinder, Timbro, skriver om en ny Timbro-rapport i Dagens Industri.

Enligt rapporten är fria marknader det bästa skyddet mot ekonomiska kriser.

"Att minska skatter, regleringar, subventioner, riktade stöd och myndigheters inblandning i marknader bör vara prioriterad krispolitik. Till skillnad från andra stimulanser kostar det nära nog ingenting och kan spela stor roll för en snabbare återhämtning, både för drabbade branscher och nya företag som växer fram i strukturomvandlingen. I dag lägger företagare i genomsnitt ned 10 timmar i veckan på administration, och utvecklingen går åt fel håll. Enligt Tillväxtverket har kostnaderna för att följa olika regelverk ökat med i snitt en miljard kronor varje år sedan 2013 och undersökningar från Näringslivets regelnämnd visar, senast nu i maj, att företagen år efter år tycker att det blir krångligare att följa statens regler.

Friare marknader ger inte bara tillväxt i goda tider, utan också motståndskraft i kris. I stället för kontraproduktiva åtgärder som hårdare statligt tag om ekonomin bör vi lägga grunden för att minska risken för framtida kriser, genom högre grad av ekonomisk frihet och lägre grad av reglerad ekonomi. "

Läs mer

Läs även notis i fplus


2020-11-10

Gustav Juntti: Nytt århundrade kräver ny skattereform

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen och Norran.

Klas Eklunds ESO-rapport är huvudämnet för ledaren.

"Det var en bred salva som ekonomen Klas Eklund från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi levererade i fredags (6/11). Rapporten ska utgöra bottenplatta för partiernas vidare diskussion om Januariavtalets punkt om att reformera skattesystemet.

Mycket går i samma anda som Finanspolitiska rådets skiss för ett mer effektivt skattesystem, som kom i juni. Och översynen av fastighetsskatten liknar vad professor Lars Calmfors ofta framför: Det måste ses som en del av en helhet där syftet är att sänka skattetrycket som sådant.

Det är klokt. Människor är inte bara bostadsägare utan samtidigt löntagare, aktiesparare och konsumenter av livsmedel, kläder och bränsle."

Läs mer

Läs även i Norran


2020-11-09 Kristianstadsbladet

Nils-Eric Sandberg: Skatt på huset

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledarkrönika i Kristianstadsbladet om fastighetsskatten:

"Flera ekonomer, till min förvåning även Lars Calmfors, motiverar fastighetsskatten med att den är effektiv – ingen kommer undan den. Men småhus och bostadsrätter ger ingen avkastning – annat än i de få fall de hyrs ut i andra hand; och den avkastningen är redan hårt beskattad med speciella regler. En skatt på småhus och bostadsrätter betalas med arbetsinkomst och pension. Att finansiera sänkt inkomstskatt med höjd fastighetsskatt är därmed en logisk omöjlighet. Att i övrigt kompetenta ekonomer inte inser detta är för mig en gåta."

Läs mer


2020-11-09 SVT Nyheter, Omni, Fplus

Undersökning: En av tre från flyktingkrisen hade jobb 2019

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet i Växjö och affilierad till IFN, intervjuas av SVT om flyktingars möjligheter att få jobb. Nya siffror som SVT låtit SCB ta fram, visar att endast en av tre flyktingar som kom till Sverige i samband med flyktingkrisen 2015 hade jobb 2019:

– Det tar lång tid för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Det har sett ut så här i 40 år. Nu har covid 19-pandemin också försvårat möjligheterna. Det här ändrar sig inte snabbt, så om fem år tror jag att det ser ungefär likadant ut, säger Mats Hammarstedt, som jobbar på Linnéuniversitetet i Växjö.

Läs mer

Läs även notis i Fplus

Läs även notis på Omni


2020-11-08 Svenska Dagbladet

Özge Öner: Vilseledande att leta den typiska väljaren

Özge Öner, IFN, skriver om det amerikanska valet i en ledarkrönika i Svenska Dagbladet:

"Även om Trump erhåller stort stöd av ”medelålders vita män i basebollkeps”, innebär det inte att denna grupp utgjorde en majoritet av väljarna som röstade på honom. Här finns en tydlig parallell till svenska förhållanden."

Läs mer


2020-11-06 Svenska Dagbladet

Johanna Möllerström: Donald Trump fortsätter att mejla mig

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet om det amerikanska presidentvalet:

"En demokrati kan bara fungera om alla inblandade följer spelreglerna. Till dessa hör att låta rösträkningen pågå tills den är färdig och att inte rikta anklagelser om valfusk och andra oegentligheter mot de politiska motståndarna om det inte finns mycket klara grunder för det. Men precis som i andra aspekter av sitt presidentskap följer Trump inga regler utan använder den brända jordens taktik för att stärka sin egen position bland sina anhängare och så split i det demokratiska systemet."

Läs mer

 


2020-11-06 Fplus

Ekonomer: Så orolig ska du vara för andra krisvågen

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Fplus om coronakrisen och nya restriktioner:

"Land efter land har varit snabba med stödinsatser för drabbade företag när restriktionerna skruvats upp. Och de flesta svenska företag är utsatta för internationell konkurrens. ”Om andra länder har mer generösa stöd så förlorar svenska företag på det”, varnade ekonomiprofessorn Magnus Henrekson i en intervju med fPlus i veckan. Han hade velat se mer gemensamma strategier inom EU för att inte trigga igång en spiral där länder är onödigt försiktiga på företagens och ekonomins bekostnad. ”Inget land vill vara det land som har orsakat mer smitta än något annat land, vilket driver upp nivån på restriktionerna”, sa Magnus Henrekson."

Läs mer


2020-11-04 Bohuslänningen

Joakim Broman: Den svenska jämlikheten är inte i fara

Daniel Waldenström, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen.

Efter att Thomas Piketty kallat utveckligen av den ekonomiska ojämlikheten i Sverige för extrem, hänvisar Bohuslänningen till Daniel Waldenström:

"Piketty & co kallar utvecklingen i Sverige “extrem”, men som Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, skriver i Ekonomisk debatt (nr 4 2020) är den svenska ojämlikheten, mätt i inkomstfördelning, idag ungefär lika stor som på 1960-talet. 1970- och 80-talens höga inkomstskatter och marknadsregleringar ökade jämlikheten men hade många skadliga effekter i övrigt, däribland minskad tillväxt."

Läs mer


2020-11-04 Svenska Dagbladet, Omni

Tufft läge väntar – USA:s befolkning har inte råd

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om det amerikanska presidentvalet:

"Enligt Johanna Möllerström, professor i nationalekonomi vid George Mason University i USA, är det folk med de lägsta inkomsterna som har drabbats hårdast av coronakrisen, bland annat eftersom arbetslösheten har ökat mest i den gruppen.

Krisen drabbar mindre välbärgade hushåll på flera andra sätt. Eftersom skolorna fortfarande är stängda på flera håll i USA har barn till fattiga föräldrar ännu sämre förutsättningar att klara skolan än innan krisen, säger Johanna Möllerström.

– Barn som kommer från mer privilegierade förhållande har mycket bättre förutsättningar att få tillgång till rätt material och hjälp för att gå i skolan hemifrån, säger hon, och fortsätter:

– När vi så småningom kommer ut på andra sidan av den här pandemin så kommer vi förmodligen att komma ha ett samhälle som är ännu mer ojämlikt vad det var när man gick i pandemin."

Läs mer

Läs även i Omni

 


2020-11-03 ESBRI

FORSKNINGSSTÖD: Han får miljoner för att syna storbolags uppköp av små techbolag

Lars Persson, IFN, intervjuas av ESBRI om det nya forskningsanslag som ger honom och IFN-kollegorna Dagmar Müller och Pehr-Johan Norbäck samt Shon Ferguson, affilierad till IFN, möjlighet att forska om vad som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv: Att små företag som skapar ny miljövänlig teknik sköter sig själva från idé till marknad eller att de köps upp av storbolag.

– Små teknik- och forskningsbaserade företag är skickliga på att ta fram ny miljövänlig teknik som ersätter gammal. Stora bolag däremot, är bra på att förbättra existerande teknik och göra den billigare och bättre ur miljösynpunkt. De stora vill ofta köpa de små företagens teknik och kompetens. Men ur ett hållbarhetsperspektiv – är ett uppköp alltid det bästa alternativet för samhället? Eller är det bättre att de små företagen tar sig fram på egen hand på en konkurrensutsatt marknad? Om det visar sig att uppköp är bra, när i forsknings- och utvecklingsprocessen bör uppköpet i så fall ske för att det ur miljösynpunkt ska gynna samhället så mycket om möjligt? I projektet kommer vi att utveckla en analysram för att besvara de här frågorna, säger Lars Persson till ESBRI.

Läs mer


2020-11-03 Skolvärlden

”Vi vänder oss kraftigt mot de formuleringar som tillskrivs våra skolor”

Gabriel Heller-Sahlgren och Henrik Jordahl, IFN, omnämns i Internationella Engelska Skolans debattartikel i Skolvärlden.

"IES har bedrivit skolor i över 28 år och driver några av landets bästa skolor enligt oberoende skolforskare (IFN, PPN 89, 2020).

I samma rapport har professor Henrik Jordahl och Ph.D. Gabriel Heller-Sahlgren specialstuderat vad IES som skola åstadkommer mellan åk 6 och åk 9 i grundskolan (”The Value Added of Internationella Engelska Skolan”, augusti 2020). Med kontroll för alla tänkbara bakgrundsvariabler finner forskarna att elever som går i en IES-skola påtagligt förbättrar sina resultat i matematik, som i huvudsak undervisas på engelska, och i engelska."

Läs mer


2020-11-03 fplus, Arbetsmarknadsnytt

Därför kan Sverige bli förloraren i andra vågen – ”Förskräckligt dåligt”

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Fplus om de svenska krispaketen för att möta coronadrabbade företags behov:

"Mitt i denna andra våg råder det osäkerhet kring om stöden till företagen kommer att förlängas in i nästa år eller inte, vilket enligt Magnus Henrekson får negativa effekter på ekonomin.

– Osäkerhet gör det svårt för företagen att planera sin verksamhet vilket leder till mer försiktighet. När det inte går att planera framåt kommer företagen varken att anställa eller investera.

Om EU hade kommit fram till en mildare gemensam strategi hade det enligt Magnus Henrekson inneburit mindre behov av stöd i ekonomin. Även stöden hade EU med fördel kunnat besluta om gemensamt.

– De flesta svenska företag är utsatta för internationell konkurrens. Om andra länder har mer generösa stöd så förlorar svenska företag på det. När ett företag har tappat marknadsandelar till andra företag och länder är det väldigt svårt att ta igen det, så Sverige måste ha konkurrenskraftiga stödsystem och behöver därför titta på hur andra länder agerar, säger han."

Läs mer

Läs även i Arbetsmarknadsnytt


2020-11-03 Ekonomiekot

Lars Calmfors intervjuades i Ekonomiekot

Lars Calmfors, IFN, intervjuades i Ekonomiekot om  Kommunals förhandling.

Han anser att Kommunals bedömning var rimlig och kommer att leda till att fler söker sig till jobb inom omsorgen, än vad som annars skulle ha gjort det.

Hör intervjun här


2020-11-02 Arbetet

Ökningarna lägre än i tidigare avtal enligt Calmfors

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av tidningen Arbetet om industrins nya avtal. Enligt Lars Calmfors växlas löneökningstakten ned lite, en bild som inte delas av parterna:

"På söndagens pressträff beskrev IF Metalls ordförande Marie Nilsson det som en liten ökning av löneökningstakten. I det förra avtalet låg snittet på knappt 2,2 procent per år, nu hamnar det på drygt 2,2 om man räknar endast de 29 månaderna.

Men ekonomiprofessor Lars Calmfors vid Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning ser i stället avtalet som en viss nedväxling av löneökningstakten. Han menar att man inte kan bortse från de sju månader som gått sedan lönerna egentligen skulle ha höjts och att de ska räknas in när avtalets värde per år bedöms.

– Jag har sett kommentarer om att det är en högre löneökningstakt, men då glömmer man de här månaderna med prolongering, det tycker jag är missvisande, säger han."

Läs mer


2020-11-02 Nyhetsbyrån Direkt, Omni Ekonomi

Calmfors: Märket håller nog men avvikelser vore bra

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån Direkt/Omni Ekonomi om det nya industriavtalet. Enligt Lars Calmfors blir det mest intressanta nu hur normerande det blir när avtal ska tecknas för andra delar av ekonomin. I år verkar det, enligt honom, vara särksilt rimligt att avvika från det så kallade märket:

–Jag har väldigt svårt att se att det finns något utrymme alls för löneökningar för till exempel hotell och restaurang, och pekar ut den kommunala sektorn som varande en sektor där argumenten är goda för skarpare löneökningar än märket.

Läs mer


2020-11-02

Calmfors: Rimligt att dra ned nivån på korttidsstöd

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Arbetsvärlden om korttidsstöd:

"Lars Calmfors, professor emeritus vid Stockholms universitet, har en förståelse för att regeringen ännu inte har kommit med besked.

– Just nu är vi i en väldigt svårbedömd situation, smittspridningen ökar, men från en relativt låg nivå. Det är inte så lätt att veta nu om det är ett rimligt beslut att förlänga de tillfälliga stöden. Man kanske kan vänta någon månad. Det är tyvärr en osäkerhet man får leva med."

Läs mer


2020-10-21 Svenska Dagbladet

Varumärket Sverige – så har det klarat pandemin

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet om hur Sverigebilden påverkar ekonomin:

– Det finns en överdriven föreställning om att förändringar av Sverigebilden skulle ha dramatiska ekonomiska effekter. Negativ internationell publicitet i någon fråga kan upplevas som besvärande på kort sikt men blåser ofta fort över när det händer andra saker i världen. Jag känner inte till några studier som belagt att utlandets Sverigebild skulle vara av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen.

Läs mer

 


2020-10-29 Altinget.se

Elever på yrkesprogram kan drabbas långsiktigt av coronakrisen

Dagmar Müller, IFN, intervjuas av Altinget.se om sin forskning om ungas övergång från gymnasiets yrkesprogram till arbetslivet.  Personliga kontakter som skapats via extrajobb eller sommarjobb under skoltiden är viktiga för möjligheten att få ett varaktigt jobb efter avslutad utbildning. Kriser såsom coronakrisen påverkar ungdomars chans att få jobb negativt, visar hennes forskning:

– I situationer som coronakrisen kan elever som annars klarat sig bra blir mer utsatta. På det sättet är det viktigt när man kommer in i en kris att förstå vilka mekanismer som påverkar elever under lång tid, säger hon till Altinget.

Läs mer


2020-10-29 Dagens Nyheter

”Per Molander desinformerar – alla företagsstorlekar behövs”

Magnus Henrekson, IFN, skriver en replik på Per Molanders debattartikel i Dagens Nyheter.

Tillsammans med Pontus Braunerhjelm Sven-Olov Daunfeldt Johan Eklund och  Karl Wennberg skriver han:

" Som forskare blir vi bedrövade när före detta generaldirektörer målar breda policyslutsatser baserat på enstaka populärvetenskapliga verk. Det är inte den kunskapsbaserade diskussion som Sverige behöver. Molander har rätt i att stödpolitiken behöver ses över, men hans övriga påståenden är felaktiga och saknar stöd i forskningen."

Läs mer

Se Molanders debattartikel här

Se slutreplik här


2020-10-29 Dagens Industri

Utredningen har räknat fel om skolpengen

Gabriel Heller-Sahlgren, IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri om hur Åstrandutredningen räknat fel om skolpengen:

"Utredningens förslag bör därför inte ligga till grund för lagstiftning. Analyserna som ligger bakom förslaget är helt enkelt otillräckliga. Man får ha visst överseende med detta då frågan är svår att studera. Men innan man går vidare med att ta bort principen om lika villkor i resursfördelningen – en hörnsten i svensk utbildningspolitik – bör man åtminstone kräva en mycket mer genomgående analys om vad, om något, som är problemet i dagens system."

Läs mer

Läs även replik här

Läs ny replik här

Läs ytterligare replik från utredarna här

Läs slutreplik


2020-10-27 Tidningen Syre

Övervakning i arbetslivet ökar: “De visste alltid vad man höll på med”

Magnus Henrekson, IFN, refereras i Tidningen Syre i en artikel om ökad övervakning av anställda i coronakrisens spår:

– Vi ser att flera amerikanska och kinesiska bolag inför övervakningssystem. Många jobbar redan i bolag som ägs av Kina och USA och styrs därifrån. Då blir det en företagspolicy, sa Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd på Institutet för näringslivsforskning, till SVT i september.

– Sedan tenderar sådana här saker att smyga sig på så sakteliga. Det kommer säljas in som något bra för den anställda. När det väl har institutionaliserats går det inte att reversera.

Läs mer


2020-10-27 Kvartal

Så bygger vi mer tolerans

Niclas Berggen och Therese Nilsson, IFN, skriver om sin forskning om tolerans i Kvartal.

"Det mångkulturella samhället innebär en utmaning. Hur ska människor kunna leva tillsammans utan konflikter trots olika värderingar, normer och livsval? Ett svar är genom tolerans – genom att de, trots att de ofta har olika synsätt, accepterar att andra tycker och är annorlunda. Vår egen forskning om synen på bland annat homosexuella och judar tyder på att tolerans stimuleras av rättsstat och marknadsekonomi och att dessa fundament i den liberala demokratin därför också behöver omfamnas av kulturella skäl "

 

Läs mer


2020-10-27 Dagens Samhälle

”Stärk ungas anknytning till arbetsmarknaden”

Dagmar Müller, IFN, skriver om sin forskning i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Dagmar Müller har undersökt kontakternas betydelse för ungas kliv från gymnasiets yrkesprogram in på arbetsmarknaden. 

Elever som läser på yrkesprogram påverkas om möjligheten att återvända till en tidigare arbetsplats från skoltiden förloras. De har lägre sysselsättning och arbetsinkomster i upp till tio år efter avslutat gymnasium jämfört med andra elever från samma klass, skriver hon.

"Fokus under rådande kris borde ligga på att utöka ungas möjligheter att bygga en relation till arbetsmarknaden, framför allt till arbetsgivare med koppling till deras yrkesutbildning. Särskilt viktigt är att företag vågar anställa unga med begränsad arbetslivserfarenhet. Under krisen kan staten underlätta den här processen konkret genom exempelvis en konjunkturbaserad subvention av sommarjobb i privatsektorn, speciellt i de branscher som anställer flest unga."

Läs mer


2020-10-26 TCO-tidningen, Arbetsvärlden

TCO: Las-utredningen går bortom direktiven

Per Skedinger, IFN, omnämns i TCO-tidningen / Arbetsvärlden. Per Skedinger har varit en at utredarna i LAS-utredningen, en utredning som TCO nu väljer att inte ställa sig bakom:

"Enligt Per Skedinger, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och en av experterna i utredningen, behöver turordningsreglerna luckras upp för att hjälpa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma i arbete. När det är lätt att säga upp blir arbetsgivarna mindre kräsna, menar han i en intervju i Arbetsvärlden."

Läs mer


2020-10-24 TT, Västerbottens-Kuriren, Omni, Göteborgs-Posten, Helsingborgs Dagblad, Hallandsposten, Sydsvenska Dagbladet, Norrländska Socialdemokraten m.fl.

USA-valet: Så påverkas Sveriges ekonomi

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en artikel publicerad i ett flertal tidningar.

Hur påverkas ekonomin beroende på vem som vinner det amerikanska presidentvalet, är frågan. Lars Calmfors menar att Joe Biden som president skulle få positiva konsekvenser för svenska företag och svensk export:

— Biden är mer frihandelsvänlig, vilket skulle gynna svenska företag och den svenska exporten. Han har även en annan förutsägbarhet än Trump. Det kan vara viktigt för näringslivet från ett investeringsperspektiv och för var företagen väljer att etablera sin produktion, säger Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning.

Biden har även han en kritisk syn på Kinas handelspolitik. Men det är rimligt att tro att han skulle hantera konflikten på ett mer “civiliserat sätt”, enligt Calmfors.

Läs mer


2020-10-23 Svenska Dagbladet

Läget i corona-Sverige

Lars Calmfors, IFN, medverkade i Svenska Dagbladets ledarredaktions podd om läget i corona-Sverige.

Lars Calmfors menar att det fortfarande finns en del frågetecken kring Sveriges agerande i det initiala skedet av pandemin.

Hör samtalet här.


2020-10-21 Computer Sweden / IDG.se

Styckningar, stämningar och digitalskatt – därför vill USA och EU reglera techjättarna

Mårten Blix, IFN, intervjuas av Computer Sweden/ IDG om USA:s och EU:s hantering av stora techbolag:

En fråga handlar om hur dessa bolag ska beskattas.

– Problemet är att beskattningen hittills grundats i fysisk närvaro och det mervärde som skapats inom landet, säger Mårten Blix, nationalekonom och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-10-20 Nordegren & Epstein i P1

Per Skedinger medverkade i Nordegren&Epstein i P1

Per Skedinger, IFN, var med i Nordegren&Epstein i P1  för att reda ut varför Sverige är så emot de minimlöner som EU föreslår.

En av orsakerna är att vi har en lång tradition av att lönerna sätts av arbetsmarknadens parter utan statens inblandning, sa han.

Hör samtalet här ( ca 12 minuter in i sändningen)


2020-10-20 Jyllandsposten Finans

Tid til at vågne op: Frihandel står på spil, når pandemien forvaerrer kris

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Jyllandsposten om behovet av att Norden tar täten för att motverka protektionism och stängda gränser. 

"Regeringen må mobilisere regeringerne i de andre nordiske medlemslande for at handle sammen nu for at få EU at se ud over pandemien og gå fra ord til gerning og redde WTO. En positiv side af hjælpepakken fra juli er, at den forhåbentlig har skabt den enighed inden for EU, som kom til udtryk beslutningen om sanktioner mod Hviderusland.

Lad denne enhed nu udtrykke sig i en samling af kræfter for at redde WTO og frihandel."

Läs mer


2020-10-16 Dagens Nyheter

Centerpartiet borde byta namn till Avdragspartiet

Lars Calmfors, IFN, referas till i Dagens Nyheters huvudledare:

Ledaren kritiserar Centerpartiets politik där avdrag får en alltför stor roll, anser redaktionen. De refererar till en debattartikel av Lars Calmfors och kollegan David Seim vid Stockholms universitet:

"Nu senast var det ekonomerna Lars Calmfors och David Seim som förkastade förslaget och förklarade att sänkningen inte bör genomföras (SvD 13/10). I stället förespråkar de riktade stöd och att enbart nyanställningar subventioneras. Vidare påtalar de vikten av ”noggranna överväganden om olika åtgärders effektivitet”, vilket inte bara gäller hanteringen av ungdomsarbetslösheten."

Läs mer


2020-10-15 Svenska Dagbladet

Så säger forskningen om turordningsregler

Carl-Magnus Bjuggren och Martin Olsson, IFN, refereras till i Svenska Dagbladet när de skriver om vad forskningen säger om turordningsregler:

"I Sverige har Martin Olsson (2009), forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), undersökt effekten av undantagsregeln på sjukfrånvaron. Slutsatsen var att sjukfrånvaron, och framförallt då korttidsfrånvaron, minskade bland företag som kunde tillämpa undantagen, vilket i sin tur ökade företagens produktivitet.

Resultatet för sambandet mellan försvagat anställningsskydd och ökad produktivitet är också i linje med vad Carl Magnus Bjuggren (2018), forskare vid IFN, finner när han använder ett mer direkt mått på produktivitet."

Läs mer


2020-10-13 Expressen

Ekonomer: Annie Lööf övertolkar forskningen

Lars Calmfors, IFN, och David Seim, Stockholms universitet omnämns i en artikel i Expressen.

De båda nationalekonomerna har skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet om budgetförslaget med sänkt arbetsgivaravgift för unga. En åtgärd som enligt dem inte är tillräckligt effektiv och som delvis bygger på misstolkning av aktuella forskningsresultat.

Läs mer


2020-10-13 Svenska Dagbladet

Slopa dyra reformen – få mer för pengarna

Lars Calmfors, IFN, och David Seim, Stockholms universitet, skriver om höstbudgeten i Svenska Dagbladet.

Fortsatta stödinsatser för sysselsättningen behövs och dessa måste få kosta. Men det finns effektivare åtgärder än sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Det är en åtgärd som inte bör genomföras, skriver forskarna.

Läs mer

Läs även notis hos allanyheter.com

 


2020-10-13 Dagens Industri

Experterna kritiserar las-utredningen

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Dagens Industri om Las-utredningen.

Det är arbetsgivarsidan som är vinnare på det kontroversiella lagförslaget: " Det är en slagsida åt arbetsgivarnas ökade flexibilitet", säger nationalekonomiprofessor Per Skedinger, skriver Dagens Industri.

Läs mer


2020-10-13 Dagens Arena

Nyanlända med enkla jobb kommer aldrig i kapp

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, affilierade till IFN, omnämns i en ledare i Dagens Arena.

Tidningen skriver om deras SNS-rapport om hur väl flyktinginvandrare etableras på arbetsmarknaden och integreras:

"Rapporten visar att enkla jobb (ofta tunga och farliga) har arbetsmarknadens allra lägsta löner. Anställningsformerna är osäkrare, anställningstiderna kortare, personalomsättningen högre samt tillgången till arbetsplatsutbildning mindre. Utrikes födda som anställs på lågkvalificerade jobb närmar sig aldrig de arbetsinkomster och löner som utrikes födda som anställs i mer kvalificerade jobb har."

Läs mer


2020-10-12 Sveriges Radio

Ekonomipriset till Paul R Milgrom och Robert B Wilson

Daniel Waldenström och Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Sveriges Radios direktsändning från tillkännagivandet av årets Ekonompris. Årets pristagare belönas för sina studier hur auktioner fungerar och sitt arbete med att utforma nya typer av auktioner för varor och tjänster som inte går att sälja på traditionellt vis.

Daniel Waldenström är inte helt förvånad: 

– Det här är ganska välkänt och var favorittippat. Deras forskning har hjälpt oss designa auktionsstrukturer som är bättre för alla, säger Daniel Waldenström.

Magnus Henrekson som är vd på Institutet för näringslivsforskning och professor i nationalekonomi är mer överraskad av att priset går till Milgrom och Wilson.

– Men det är ingen tvekan om att de är värdiga pristagare, säger han.

Läs mer

 

 


2020-10-12 Realtid

Robert Boije om Ekonomipriset: "Ett bra val"

Daniel Waldenström, IFN, omnämns i Realtids artikel om årets ekonomipristagare:

– Det här är ganska välkänt och var favorittippat, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, verksam vid Institutet för näringslivsforskning till Sveriges Radio.

Läs mer


2020-10-12 TT, Hallandsposten, Barometern, E55, Helsingborgs Dagblad, Västerbottens Folkblad, Svenska Dagbladet, Norra Skåne, Strömstads Tidning, TTela, Bohuslänningen m.fl.

Ökad risk för osäkra anställningar

Per Skedinger, IFN, intervjuas av TT i en artikel publicerad i ett flertal tidningar.  

100 000 tidsbegränsade anställningar har gått förlorade på grund av pandemin. Jobben väntas komma tillbaka när konjunkturen vänder, men arbetstagare riskerar att fastna i osäkra anställningar längre än tidigare, varnar Per Skedinger:

– Andelen visstidsanställda bland personer med låga utbildningsnivåer samt personer som har jobb med låga kvalifikationskrav har ökat. Och dessa tendenser kan förstärkas till följd av pandemin, säger Per Skedinger, verksam vid Institutet för näringslivsforskningoch adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

Läs mer


2020-10-12 P1-morgon

Vem får Ekonomipriset i år?

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i P1-morgon om vem som kan tänkas få årets Ekonomipris.

Bland favoriterna finns Daron Acemoğlu, berättar Daniel Waldenström.

Hör samtalet här


2020-10-12 Arbetsmarknadsnytt

Fyra av tio företag varnar för nya uppsägningar

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt. Fyra av tio företag varnar för uppsägningar om avtalsrörelsen leder till för höga lönelyft. Det visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel.

"Ingen av de experter som fPlus/Arbetsmarknadsnytt har talat med vill ge några kvalificerade gissningar på var årets avtalsrörelse hamnar. Däremot finns en förhoppning om att kraven på en ”normal nivå” dämpas.

– Ja, jag tror att det kommer att innebära viss dämpning av löneökningarna men antagligen inte tillräcklig för att få en snabb återhämtning av sysselsättningen efter pandemin. Därför måste parterna klargöra lägets allvar: fakta, fakta, fakta, säger professor Magnus Henreksson, professor vid Institutet för näringslivsforskning, IFN."

Läs mer

 


2020-10-11 TT, Helsingborgs Dagblad, Norra Skåne, Ttela, Sydsvenskan, Skånska Dagbladet, Enköpings-posten, m.fl.

Liten effekt av slopad uppskovsränta

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av TT ( publicerat i ett flertal tidningar) om uppskovsräntan.

"I höstbudgeten föreslog regeringen, i enlighet med januariavtalet, att räntan på uppskovsbeloppet vid en bostadsförsäljning tas bort vid årsskiftet. Syftet är att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

– Jag ser inte någon stark koppling till rörligheten. Jag bedömer att den stora mentala kalkylen som människor gör framför allt handlar om själva reavinstskatten. Uppskovsräntan är det nog få som för in i flyttbeslutet eftersom den är så mycket mindre i sammanhanget. Det är därför jag säger att denna åtgärd sannolikt har en väldigt liten effekt, säger Daniel Waldenström, forskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) som har studerat frågor relaterade till rörligheten på bostadsmarknaden i Sverige och Europa."

Läs mer

 


2020-10-10 Svenska Dagbladet

Med en mental snuttefilt framför tv:n

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver om det amerikanska valet i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet:

”Om allting går fullständigt åt helvete här och det blir inbördeskrig drar vi snabbt”, försäkrar vi varandra, samtidigt som det är obegripligt svårt att förstå att vi har kommit till en punkt där vi tänker så."

Läs mer


2020-10-09 Dagens Nyheter

Privata ambulanser snabbare men fler patienter dör

Björn Tyrefors och Daniel Knutsson, IFN, skriver om sin forskning i en debattartikel i Dagens Nyheter:

Deras studie visar att privata ambulanser var snabbare framme hos patienten, men att fler patienter dör.

"Vår forskningsrapport undersöker effektiviteten för olika huvudmän inom ambulanssjukvården i Stockholms län mellan åren 2009–2016. Vi har jämfört patienter som haft liknande symtom och hälsobakgrund. Det som skiljer dem åt är att några blivit upphämtade av privata ambulanser och andra av offentliga. Våra resultat visar att privata ambulanser svarade fortare på anrop och även kom fram fortare till patienten, men att patienterna också dog i högre utsträckning."

Deras slutsats är att akut ambulanssjukvård lämpar sig dåligt för privata utförare.

Läs mer

Läs även i Omni


2020-10-09 Dagens Industri

Stoppa listningskaos i vården

Mårten Blix, IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri om behovet av en gemensam digital infrastruktur. Något som skulle ha gjort att konflikten kring bolaget Krys etablering av en fysisk mottagning och de oklarheter kring listning som uppstått kunde ha undvikits:

"Krocken mellan digital och fysisk vård som nu utspelas framför öppen ridå hade kunnat mildras – eller helt undvikas – om det hade funnits en fungerande digital infrastruktur i sjukvården. Med en gemensam digital infrastruktur som binder samman alla vårdgivare med enhetliga standarder krymper skillnaderna mellan små och stora aktörer. Mindre vårdgivare kan inte heller förväntas ha kunskap och resurser att själva digitalisera sina verksamheter, inte minst eftersom förutsättningarna från offentlig sektor är så oklara. "

Läs mer


2020-10-09 Arbetsmarknadsnytt

Så attackerar Bryssel den svenska modellen

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt om EU:s förslag kring minimilöner:

"Kommissionen har sagt att den inte ska gå in och peta i nationella traditioner utan att parterna ska behålla sin autonomi, men mycket är fortfarande oklart. Även om den svenska modellen lämnas ifred idag är det inte självklart att det blir så i framtiden, poängterar Per Skedinger, forskare vid IFN och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet.

– Fortsätter den fackliga anslutningsgraden att sjunka urholkas legitimiteten i kollektivavtalssystemet och då ökar utrymmet för initiativ på lönebildningsområdet från EU."

Läs mer

 


2020-10-09 TT, Norrländska Socialdemokraten, Bohuslänningen, Göteborgs-Posten, TTela, Hallandsposten, Skånska Dagbladet, Sydsvenska Daglbladet, Västerviks-Tidningen m.fl.

Fler jobb flyttar hem

Joacim Tåg, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en artikel publicerad i ett flertal tidningar.

Allt fler företag flyttar hem sin produktion till Sverige, skriver TT:

"För bara några dagar sedan meddelade glasögonförtaget Synsam att man plockar hem sin tillverkning från Kina till lilla Ockelbo i Gävleborgs län.

– Jag är inte förvånad, det är en trend man ser, säger Joacim Tåg, programansvarig för globaliseringen och företagen på Institutet för näringslivsforskning (IFN)."

Läs mer


2020-10-08 Svenska Dagbladet

Inför ett system med markvärdesskatt

Özge Öner, IFN, skriver om markvärdesskatt i en ledarkrönika i Svenska Dagbladet.

Markskatt skulle kunna vara ett alternativ till den omdiskuterade fastgihetsskatten, skriver Özge Öner:

"I princip kan markskatt användas för att korrigera vår generations växande geografiska klyfta. Globalisering och tekniska innovationer har premierat storstadsregioner med högutbildad befolkning men har utplånat mindre industri- och jordbrukssamhällen. Den nya eliten, oavsett den enskildes skaparkraft, utgör i dag en urban aristokrati med ringa känsla av moraliskt ansvar för, och obetydlig koppling till, de som lämnats kvar utanför städerna. Det är de senare som nu rasar mot det politiska etablissemanget.

En stor del av motståndet mot fastighetsskatten handlar ytterst inte om själva skatten. Vi behöver en skattereform som balanserar avskaffandet av destruktiva skatter som inkomstskatten, med införandet av mindre dåliga skatter, såsom fastighets- eller markskatter. Därför behöver fokus vara på systemet, inte på enskilda förändringar."

Läs mer

 


2020-10-08 Arbetsmarknadsnytt

Forskare: Lägre ingångslöner en nyckel ut ur krisen

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt om sin och Simon Ek, Uppsala universitet och affilierad till IFN och Mats Hammmarstedts, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, SNS-rapport om enkla jobb och bättre utbildning som ett sätt att få in fler flyktinginvandrare på arbetsmarknaden.

Forskarna ser att en flexbel lönesättning är ett sätt att se till att fler kan få jobb:

– En arbetsgivare med ambition att anställa nya medarbetare väger alltid personens färdigheter mot kostnaden. När vi analyserar vilka åtgärder som behövs för att få fler utomeuropeiska invandrare i arbete är en flexibel lönesättning, lägre minimilöner, en avgörande punkt. Men det är inte så populärt att hävda det. Å andra sidan strävar vi inte efter att bli populära, säger Per Skedinger.

Läs mer

Läs även notis i fplus

 


2020-10-08 Arbetet

Martin Klepke: Integration sker genom utbildning, inte sänkta löner

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, affilierade till IFN, omnämns i en ledare i Arbetet.

De tre forskarna har nyligen presenterat en SNS-rapportt om enkla jobb och utbildning och hur dessa påverkar flyktinginvandrares möjligheter till arbete och integration. Arbetets Martin Klepke fäster stor vikt i sin ledare vid det som sades om behovet av utbildning.

"Mats Hammarstedtprofessor i nationalekonomi och en av de tre bakom rapporten, uttryckte sig så här under det SNS-seminarium där rapporten presenterades:

”Utbildningen blir central. Många måste bli anställningsbara, också för att de inte ska bli inlåsta i enkla jobb, för kompetensbristen är reell och allvarlig. Då måste folk kunna ta sig upp i jobbkarriären.”

 

Läs mer


2020-10-07 Bohuslänningen, Motala &Vadstena Tidning

Sverige behöver fler enkla jobb

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, affilierade till IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen och Motala&Vadstena Tidning:

"Precis som i många andra studier för Ek, Hammarstedt och Skedinger fram de enkla jobben som en viktig lösning på integrationsproblematiken. Logiken är enkel: eftersom många av de nyanlända är lågutbildade och har begränsade språkkunskaper behöver de hitta jobb med lägre kvalifikationskrav."

Läs mer

Läs även i Motala & Vadstena Tidning


2020-10-06 VD-tidningen

4 tips kring arbete med valutakurser

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, intervjuas av VD-tidningen om sin nya bok om valutakurser och riskhantering.

Hans och medförfattarnas forskning visar att tillförlitliga valutakurser inte existerar. Det gör det mycket svårt att tjäna stora pengar på att förutspå utfallet av olika valutakurser, skriver VD-tidningen:

– Det är som att titta in en spåkula och med lite tur har du rätt i vad du förutspår. Kanske en gång, kanske två. Men på sikt kommer du att ha fel och det kan få förödande konsekvenser för ditt företag, säger Lars Oxelheim, professor emeritus i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av författarna till boken Corporate Foreign Exchange Risk Management.

 

Läs mer

 


2020-10-06 Göteborgs-Posten

Nu startar avtalsrörelsen – och slaget om din lön

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Göteborgs-Posten om avtalsrörelsen.

"Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, tror inte på nollavtal. Det skulle facken omöjligen acceptera, vilket arbetsgivarsidan rimligen inser, resonerar han.
Löneökningarna lär dock bli marginella, även om han efter tidigare avtalsrörelser varit kritisk mot att löneökningarna varit för låga.
– Men i det läge som är nu ser jag inte att det inom industrin och näringslivet i stort finns utrymme för särskilt stora löneökningar, säger Lars Calmfors."

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-10-07 Hotellrevyn

Branschjobb bra inkörsport – men svårt att få

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Hotellrevyn om sin och kollegorna Simon Ek och Mats Hammarstedts SNS-rapport om enkla jobb och integration.

Rapporten visar att enkla jobb är ett steg in på arbetsmarknaden:

"Forskarna har bland annat skapat fiktiva jobbsökanden från Syrien och låtit dessa söka utannonserade jobb inom städ och restaurang. De fiktiva personerna försågs med olika nivåer av arbetslivserfarenhet från liknande tjänster och olika meriter från SFI-utbildning.

Få ansökningar fick svar över huvud taget – och det var ingen större skillnad på dem som hade erfarenhet eller SFI-utbildning, säger Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.
– Vi fick en generellt låg svarssannolikhet på knappt fyra procent för svar om intervju eller mer information, och drygt en procent om svar om intervju. Det är väldigt låga siffror. Ett nedslående resultat var onekligen att vi inte kunde se någon effekt av att ha tidigare erfarenhet eller ha fullgjort SFI.

Forskarnas slutsats är att enkla jobb, språkkunskaper och språkutbildning bidrar till förbättrad integration.
– Men de här enkla jobben är inte enkla att få för nyanlända flyktingar när de söker genom formella kanaler som i vårt fältexperiment, trots tidigare erfarenhet och fullgjord SFI, säger Per Skedinger."

Läs mer

 


2020-10-06 Smålandsposten

Forskning: Enklare jobb leder till sysselsättning men inte till en karriär

Per Skedinger, IFN, och Simon Ek och Mats Hammarstedt, båda affilierade till IFN och verksamma vid Uppsala universitet respektive Linnéuniversitetet uppmärksammas av Smålandsposten.

Deras nya SNS-rapport Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration? visar att enkla jobb leder till sysselsättning, men inte till karriär.

"Sverige behöver öka antalet enkla jobb och svenska arbetsgivare behöver ha mer tilltro till SFI. Det har nationalekonomerna Mats Hammarstedt, Per Skedinger och Simon Ek kommit fram till i sin forskning."

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-10-05 Hufvudstadsbladet

Pandemin påskyndar en kamp om jobben som hotar frihandeln

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Hufvudstadsbladet com hur pandemin påskyndar en kamp om jobben som hotar frihandeln.

Den finska regeringen måste tillsammans med övriga nodiska medlemländer agera motor för att få EU att rädda WTO när de största medlemmarna, USA och Kina, träter, skriver han.

Läs mer


2020-10-03 Dagens Nyheter, Omni, SR Ekot

"Inte enkelt att få enkla jobb för flyktinginvandrare"

Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt och Simon Ek, Linnéuniversitetet respektive Uppsala universitet och affilierade till IFN, skriver om sin nya SNS-rapport på DN Debatt, Dagens Nyheter.

Det behövs mer flexibla löner för enkla jobb, generösa utbilndingsmöjligheter och bättre kvalitet i sfi-utbildningen för att undvika att flyktingar fastnar i lågkvalificerade jobb, skriver de.

"Vi menar att de åtgärder vi föreslår skulle underlätta inträdet på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen i de grupper av utrikes födda som har störst svårigheter att etablera sig i Sverige. Utmaningen ligger inte främst i att skapa karriärvägar för dessa personer, utan att över huvud taget få dem i varaktig sysselsättning.

Längre än så kommer man inte med enbart forskning – ansvaret för att förbättra integrationen ligger nu hos politiker samt hos arbetsmarknadens parter."

Läs mer

Läs även notis på Omni

Hör även inslag på Ekot, Sveriges Radio

Läs replik här

Läs ytterligare replik här


2020-10-01 Tidningen Syre

Efter sammanbrottet i las-frågan: ”Slag mot den svenska modellen”

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Tidningen Syre om de strandade Las-förhandlingarna:

"Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, förespråkar en uppluckring av arbetsrätten. Han är besviken på parterna och menar att de svikit det ansvar man behöver ta för att upprätthålla den svenska modellen. Att lösa viktiga frågor avtalsvägen, snarare än genom lagstiftning har flera fördelar, menar han.
  
– När parterna förhandlar kan man ta hänsyn till olika branschers förutsättningar. En annan fördel är att parterna har intresse av långsiktiga spelregler, medan kortsiktiga aspekter kan få företräde när politiska partier hanterar frågorna, säger han."

Läs mer


2020-09-30 Mariestads-Tidningen

Kunskapskulturen formar skolan

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en ledare i Mariestads-Tidningen.

Den nya antologin Likvärdig skola samlar flera olika röster om den svenska skolans utveckling. Magnus Henrekson har skrivit ett kapitel om kunskapssynen:

"Sedan krävs också skickliga lärare som lär ut. Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i Svenska akademien, konstaterar i antologin att när elever själva ska söka kunskap hamnar de i en återvändsgränd: ”Man kan inte lyfta sig själv i håret.” När undervisningen ska utgå från elevernas egna intressen blir det som professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson skriver i sitt kapitel, en skola som ”uppmuntrar eleverna att förbli vad de är snarare än att utvecklas”. "

Läs mer


2020-09-27 Sydsvenska Dagbladet

Hon fixade jobb – men var tredje flykting blir aldrig självförsörjande

Mats Hammarstedt, affilierad till IFN, intervjuas av Sydsvenska Dagbladet i en artikel om integration och flyktingars möjligheter till jobb:

"Under flyktingåret 2015 sökte 163 000 människor asyl. 95 000 fick stanna. Men en tredjedel blir aldrig självförsörjande.
– Vi tar inte emot flyktingar för att de ska vara en vinst. Utan för att det är en humanitär insats. Men den kostar pengar, säger integrationsexperten Mats Hammarstedt."

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-09-27 Godmorgon världen, Sveriges Radio

Omvandla eller anpassa – viktigt vägval för ekonomin efter coronakrisen

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i Sveriges Radios Godmorgon världen.

Under coronakrisen har tusentals svenskar varslats från sina jobb. Och även om ekonomin fortfarande har lång väg att gå för att komma tillbaka så börjar man nu se framåt. Och flera företag har under gångna året och kommer framöver tvingas göra svåra avväganden, skriver Godmorgon världen. Daniel Waldenström säger bland annat att hemarbete riskerar att minska produktiviteten.

Hör reportaget här


2020-09-26 Expressen

Måtte denna misslyckade regering spricka i höst

Andreas Bergh, IFN, omnämns i Expressens ledare

"Medan den här regeringen anser sig behöva flera år för att utreda minsta straffskärpning svänger man uppenbarligen ihop budgeten på en kafferast. 

Nationalekonomen Andreas Bergh konstaterade i veckan att han aldrig tidigare har sett en budget där så mycket information saknas. ”Den är helt enkelt inte färdig”, skriver han (DN 24/9)."

Läs mer


2020-09-24 Børsen

Danskernes øko­no­mi­ske fri­hed er vold­somt un­der­trykt

Christian Bjørnskov, professor vid Aarhus Universtiet och affilierad till IFN, skriver i en kolumn i danska Børsen om danskarnas ekonomiska frihet. 

Han har läst årets Economic Freedom of the World-rapport och lyfter särskilt fram Niclas Berggrens och Therese Nilssons, båda IFN, kapitel om hur graden av ekonomisk frihet kan påverka tillit och tolerans i ett samhälle:

"Når man har ærgret sig over data, kan man dog nyde dette års temakapitel, der er skrevet af mine to venner og IFN-kolleger Niclas Berggren og Therese Nilsson. Niclas og Therese leverer en meget fin oversigt over den litteratur om tolerancenormer og økonomisk frihed, som de selv har været pionerer i."

Läs mer (bakom betalvägg)

 


2020-09-23 Dagens Industri

Kampen om bilindustrin är en tickande bomb

Lars Oxelheim, IFN, skriver om kampen om bilindustrin på Dagens Industris debattsida:

"Regeringarnas strävan att maximera antalet jobb i det egna landet inbjuder lätt till missbruk som tullar och statsstöd. I fokus står jobben i bilindustrin. Frihandelsvänner i EU har alla skäl i världen att mobilisera, skriver Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning."

Läs mer

Läs även notis i Fplus


2020-09-23 Dagens Nyheter

Andreas Bergh: Januaripartiernas nya budget liknar mest ett fumligt sätt att göra slut

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om höstbudgeten:

"Aldrig tidigare har jag sett en statsbudget där så mycket information saknas. Den är helt enkelt inte färdig."

Läs mer


2020-09-22 Svenska Dagbladet

Sveket mot arbetslinjen

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Svenska Dagbladet.

Skribenten ser problem med att regeringen väljer att låta undantagsreglerna i A-kassan förlängas gälla i två år.

"Man kan diskutera hur mycket arbetslösheten kommer att öka och hur beräkningsmodeller viktar olika faktorer. Men att arbetslösheten blir högre när man viker från arbetslinjen vet vi också. Lars Calmfors konstaterade i DN i oktober att ”24 av 28 studier [visar] statistiskt säkerställda negativa effekter av högre ersättningsnivå på arbetslösas övergång till sysselsättning”. (23/10-19)"

Läs mer

 


2020-09-21 Fokus

Emanuel Sidea: Miljardströssel till butiksägare och burgarkrögare

Lars Calmfors, IFN,omnämns i Fokus om budgetpropositionen och att arbetsgivaravgiften för unga sänks med nio miljarder:

" Även ekonomiprofessorn Lars Calmfors delar synen om att det är ineffektivt, särskilt sedan arbetsgivare som redan anställt unga får ta del av stödpengarna. Han anser att nystartsjobb riktade mot unga som varit arbetslösa en längre tid skulle ha större effekt."

Läs mer


2020-09-21 TT, Svenska Dagbladet, E55, Göteborgs-Posten, News55, TTela, Bohuslänningen, Västerbottens-Kuriren, Hallands Nyheter, Strömstads Tidning, Hallandsposten, Västerviks-Tidningen, Skånska Dagbladet, Norra Skåne, Barometern, m.fl.

Expert: Riksbanken skapar växande klyftor

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av TT i en nyhet publicerad i ett tjugotal tidningar. 

Riksbankens planer på att köpa företagsobligationer kritiseras av flera ekonomer.

– Generellt finns det ett problem med att staten är sen på bollen med sina ekonomiska åtgärder, som här, säger Daniel Waldenström.

De investerare som vill låna ut pengar mot ränta måste dessutom nu söka sig till allt mer riskabla räntepapper, påpekar han. Det gäller till exempel pensionsbolagen.

Köpen av företagsobligationer på 10 miljarder är lite i förhållande till hela ekonomin – men ändå, säger han.

– När Riksbanken agerar för att hålla ner räntor så gynnar det dem som äger till exempel aktier och missgynnar dem som inte äger. Debatten om det kommer att bli starkare.

Läs mer

 


2020-09-21 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Så här borde Löfven formulera målen för sysselsättningspolitiken

Lars Calmfors, IFN, skriver om målen för sysselsättningspolitiken i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter:

Han har nyligen utrett sysselsättningspolitiska mål i en ESO-rapport. 

"Jag föreslår två huvudmål för sysselsättningspolitiken:

• Ett mål för den faktiska sysselsättningsgraden för 20–68-åringar. 20-årsgränsen motiveras av att yngre personer bör gå i skolan, 68-årsgränsen av att lagen om anställningsskydd då slutar gälla.

• Ett mål för antalet arbetade timmar per person i befolkningen. Skälet för detta mål är att de offentliga finanserna beror mer på den totala arbetsvolymen i befolkningen än på hur många som är sysselsatta."

Läs mer


2020-09-20 Göteborgs-Posten

Därför är Sveriges budget rekordstor

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Göteborgs-Posten om höstbudgeten:

Han är nöjd med budgetens generella inriktning men han ser också att stödåtgärdernas generösa summor innebär en risk att drivkrafterna att göra så vettiga saker som möjligt minskar. GP frågar vad det får för konsekvenser:

– Att man vidtar åtgärder som antingen är ineffektiva som krisbekämpning på kort sikt, eller som blir bestående på lång sikt men kanske inte har något större värde.

Läs mer


2020-09-20 Aftonbladet

Fakta biter inte på liberalerna

Lars Calmfors, IFN, refereras till på Aftonbladets ledarsida gällande budgeten:

"Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, sa till Svenska Dagbladet att dessa generella skattesänkningar och ett nytt jobbskatteavdrag inte är effektiv konjunkturpolitik. "Det här är ingen åtgärd jag rekommenderar", konstaterar han."

Läs mer


2020-09-19 Omni Ekonomi

Waldenström: Coronakrisen ökar behovet av skattereform

Daniel Waldenström, IFN, har skrivit ett blogginlägg på Ekonomistas om hur coronakrisen ökar behovet av en skattereform. Något som Omni Ekonomi uppmärksammar.

Daniel Waldenström ser bland annat ett behov av en översyn av skattesystemet och skatteväxling från inkomstskatt till kapitalskatt.

"Särskilt skadlig är skatten på de högre inkomsterna, eftersom den signalerar samhällets behov av att folk utbildar sig länge och bättre, arbetar hårdare, startar företag som anställer folk och som skapar tillväxt", skriver han.

Läs mer ( bakom betalvägg)

Läs hela blogginlägget hos Ekonomistas


2020-09-19 Dagens Nyheter, Fplus

Tillfälligt miljardregn ska lyfta Sverige ur krisen

Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas av Dagens Nyheter om budgeten. 

– Det är mycket brandutryckning nu av naturliga skäl, säger nationalekonomen Åsa Hansson.

Läs mer

Läs notis hos Fplus


2020-09-17 Dagens Industri

Forskare: Hybris att försöka spå valutakursförändringar

Lars Oxelheim, IFN, omnämns i en artikel i Dagens Industri om sin nya bok Corporate Foreign Exchange Risk Managment:

"Företag borde sluta med att försöka förutspå valutakursutveckling. Det går bara ut på att ha tur, hävdar två Lundaforskare i en ny bok. Det är som att titta in i en spåkulea och med lite tur har du rätt i vad du förutspår. Kanske en gång, kanske två. Men på sikt kommer du att ha fel och det kan få förödande konsekvenser för ditt företag, säger Lars Oxelheim,professor emeritus vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande."

Läs mer

 


2020-09-16 Forskning.se

Kortare lov gav klirr i kassan

Therese Nilsson, IFN, intervjuas av Forskning.se om sin studie om hur två historiska skolreformer kan vara relevanta för dagens skola. Att på olika vis  förlänga skolgången  är något som diskuteras i Sverige och internationellt.

– På den politiska agendan utanför Sverige har det varit allt mer diskussion om tiden som används för undervisning. Att Danmark har kortat sommarlovet är ett exempel. Ett annat är att Obama gick ut med rekommendationer om att förlänga skolåret och att flera delstater då valde att följa dem, säger Therese Nilsson docent i nationalekonomi, verksam vid Lunds universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer

 


2020-09-16 Ekot, Sveriges Radio

18 miljarder i sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Lars Calmfors,IFN, intervjuas i Ekot om att regeringen tillsammans med centerpartiet och liberalerna föreslår att arbetsgivaravgiften för unga minskar med totalt 18 miljarder under två år:

– Det är en ganska dyr åtgärd för att få fler ungdomar i arbete. Jag tror att det finns mer kostnadseffektiva åtgärder om man vill ha fler unga i arbete, det har tidigare forskning visat på. Men det finns också forskning som säger att den åtgärden gynnar företag som har många unga anställda. Så det kan vara en pluspost också att det är en form av företagsstöd. Är det det man vill uppnå, då är argumenten startare, säger Lars Calmfors.

Läs mer och hör inslaget här


2020-09-15 Ekonomibyrån, SVT, SVT Nyheter, Allanyheter.com

Professor: Distansarbete kan leda till ökad övervakning

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Ekonomibyrån och SVT Nyheter om det faktum att mjukvara som övervakar anställdas hemarbete har fått ett uppsving under pandemin:

– Det finns program som kan följa varje knapptryckning du gör på datorn och vilka sajter du varit inne på. De kostar nästan ingenting, berättar Magnus Henrekson.

Vad tyder på att hemarbete kommer leda till att sådana typer av system?

– Vi ser att flera amerikanska och kinesiska bolag inför övervakningssystem. Många jobbar redan i bolag som ägs av Kina och USA och styrs därifrån. Då blir det en företagspolicy, säger Henrekson och fortsätter:

– Sedan tenderar sådana här saker att smyga sig på så sakteliga. Det kommer säljas in som något bra för den anställda. När det väl har institutionaliserats går det inte att reversera.

Se inslaget och läs mer

Läs även notis på allanyheter.com


2020-09-15 TT, Barometern, Aftonbladet, E55, Svenska Dagbladet, Strömstads Tidning, Västerbottens-Kuriren, Bohuslänningen, Göteborgs-Posten, Hallandsposten, Hallands Nyheter, Norra Skåne, Ttela, Helsingborgs Dagblad m.fl.

Miljardkapning av ungas jobbavgift omstridd

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om möjligheten att sänkta arbetsgivaravgifter för unga kan återkomma i ny form i höstbudgeten. Intervjun är publicerad i ett flertal tidningar:

 

"Sänkta arbetsgivaravgifter för alla unga är en förhållandevis dyr åtgärd", skriver Calmfors i ett mejl till TT och påminner om att den ju också innebär stödpengar till unga som hade fått jobb ändå.

Det vore bättre att ha generösa stöd för nystartsjobb för unga som varit arbetslösa en längre tid, anser Calmfors.

 

Läs mer


2020-09-14 Nya Wermlands-Tidningen

Skolstatistik måste fram i ljuset

Johan Wennström, IFN, omnämns i en ledare i Nya Wermlands-Tidningen.

Texten handlar om den nya tolkningen av begreppet företagshemligheter som lett till att Skolverket inte längre tillhandahåller ett register över vilka skolor som finns i Sverige och att skolornas resultat inte längre får lämnas ut.

"Vilket betygssnitt en skola har, hur det förhåller sig till skolans elevers prestation på de nationella proven, hur stor andel behöriga lärare skolan har, vilken elevsammansättning skolan har och hur resultaten ser ut i förhållande till detta är aspekter som vi vill att elever och föräldrar skall ta hänsyn till när de gör sina skolval. Det är vad det fria skolvalet bör bygga på.

När dessa saker inte går att få veta återstår blott att locka elever med exempelvis datorer och körkortslektioner. Sådant som statsvetaren Johan Wennström har visat redan utgör ett alldeles för stort inslag när skolorna försöker locka eleverna till just sig."

Läs mer

 

 


2020-09-12 Svenska Dagbladet

Covid gjorde oss inte till bättre människor

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver om politisk polarisering i en ledare i Svenska Dagbladet:

"En viktig grogrund för polarisering är att människor inte använder sin empati för att försöka förstå sina motståndare. Och på så sätt var jag kanske naiv som trodde att en pandemi skulle minska polariseringen. Vi såg ju redan i mars tydliga exempel på bristande pandemi-relaterad empati, inte minst genom olika former av hamstring. Om vi inte ens är kapabla att känna empati med våra medmänniskors behov av toalettpapper är det kanske för mycket begärt att vi ska vilja förstå deras åsikter kring munskydd, karantänskrav och hur allvarlig sjukdomen Covid-19 egentligen är?"

Läs mer

 


2020-09-12 Göteborgs-Posten

Flumskolan viktig förklaring till att gängkriminaliteten eskalerar

Magnus Henrekson, IFN, skriver en debattartikel i Göteborgs-Posten om hur den förändrade synen på vad kunskap är, har  minskat möjligheten för alla att ta sig vidare i livet oavsett socioekonomisk uppväxtmiljö:

"När skolan inte längre ser som sitt uppdrag att erbjuda varje elev möjlighet att förvärva de kunskaper som de mest inflytelserika vuxna har blir föräldrarnas socioekonomiska bakgrund viktigare. Eleverna måste då förlita sig på föräldrarnas förmåga att förmedla samhälleliga förväntningar och normer. Den nuvarande skolan är således en viktig förklaring till det nya klassamhälle som nu växer fram."

Läs mer

Läs även notis i fplus

Läs även replik

Läs även sammanfattning i Offentliga Affärer

Läs slutreplik här


2020-09-11 Dagens Industri

Låt inte myglet i Sigtuna stoppa företagskontakter

Mårten Blix och Henrik Jordahl, IFN, omnämns i en ledare i Dagens Industri.

Texten handlar om korruption och osunda relationer mellan företag och kommuner.

"All form av korruption ska motas i grind. Men goda relationer är inte i sig ett problem. Dagens regler för offentlig upphandling skulle till och med kunna förbättras genom att tillåta ökad subjektivitet. 

Nationalekonomerna Mårten Blix och Henrik Jordahl skrev om detta på Di Debatt (18/11 2019). Skribenterna framhöll att det viktiga för att undvika ökad korruption vid offentlig upphandling är att de mjuka faktorerna dokumenteras ordenlitgt, och att externa revisorer granskar avtalen."

Läs mer


2020-09-11 Hufvudstadsbladet

EU står inför ett tekniskt megaskifte

Lars Oxelheim, IFN, är en av undertecknarna till en debattartikel i Hufvudstadsbladet. 

EU står inför ett accelererande globalt teknikskifte och en pågående digital revolution. Givet de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna vad gäller deras förmåga att hantera det teknologiska skiftet så måste satsningar på spjutspetsforskning balanseras med omställningsstöd till medborgare som ännu inte behärskar grunderna i digital teknik. Att ignorera dessa skillnader leder annars till att klyftan mellan länderna i det rikare Nordeuropa och det fattigare Syd-och Östeuropa fördjupas, skriver artikelförfattarna.

 

Läs mer


2020-09-10 TT, Strömstads Tidning, Ttela

LO dissar skattesänkning

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om beskedet att inkomstskatten ska sänkas för sju miljoner svenskar.

Lars Calmfors ser inte att breda skattesänkningar är det bästa sättet att kicka igång ekonomin i det här läget, skriver TT. Enligt Calmfors är utgiftsökningar en bättre metod. Han skulle hellre se ökade statsbidrag till kommuner och regioner som används till högre löner för vård- och omsorgsanställda:

– Det vore lika bra konjunkturellt och bättre strukturellt för att trygga den långsiktiga personalförsörjningen, säger Calmfors.

Läs mer


2020-09-09

Till minne: Assar Lindbeck

Magnus Henrekson, Henrik Horn och Lars Persson, samtliga IFN, skriver ett minnesord i Dagens Nyheter om Assar Lindbeck, IFN.

"Ett mått på Assar betydelse är att han behöver bara benämnas med förnamn för att alla med samhällsintresse ska veta vem som avses. Namnet stammar från det nordiska namnet Andswarur med betydelsen ”han som ger svar”. Om det är något som präglat Assars livsgärning så är det just att söka svaren på tidens viktigaste frågor och kommunicera sina svar både till kolleger och samhället.

Under sin tid vid IFN fortsatte Assar att arbeta med oförtruten energi. Befriad från administrativa plikter fokuserade han i första hand på att forska. Men Assar levde som han lärde och drog sig inte tillbaka från samhällsdebatten. Mellan 1995 och 2020 publicerade han 38 debattartiklar varav 31 i Dagens Nyheter. I en nyligen publicerad debattartikel i DN diskuterade Assar återigen en kontroversiell fråga – hur hantera kostnaderna för den stora invandringen?"

Läs mer


2020-09-08 Expressen

C har tappat all relevans för folk på landsbygden

Daniel Waldenström, Åsa Hansson och Lars Calmfors omnämns i en debattartikel i Expressen.

Enna Gerin, biträdande chef för tankesmedjan Katalys och Per Sundgren, ordförande Stiftelsen jämlikhetsfonden skriver om det de ser som ett behov av en återinförd fastighetsskatt. De vill se en progressiv fastighetsskatt:

"/.../ nu vet vi att i stort sett alla betydande ekonomer är överens om att en progressiv beskattning bör införas. Detta föreslog ekonomerna Daniel Waldenström, Spencer Bastani och Åsa Hansson i en Konjunkturrådsrapport 2018. Ekonomerna Lars Calmfors och Peter Englund håller med och nu senast har Jämlikhetskommissionens ordförande Per Molander kommit till samma slutsats."

Läs mer


2020-09-08 Nordrenett.no, Aftenposten, ABC Nyheter, Nationen

Forskarar: Eldre søsken bruker oftast stemmeretten

Richard Öhrvall, affilierad till IFN, omnämns i norsk media, bland annat i Nordrenett och Aftenposten. De skriver om forskning som visar att platsen i syskonskaran är viktig för deltagande i val. Yngre syskon väljer oftare än äldre syskon att avstå från att rösta. Forskarna har tittat på deltagande i val i Sverige och Norge och kommer nu att undersöka andra aspekter av vad platsen i syskonskaran kan ha för påverkan på annnat politiskt engagemang:

"Statsviter Richard Öhrvall sier til P4 Östergötland at det bør undersøkes om plassen i søskenflokken også påvirker politisk deltakelse på andre måter. Blant annet vil forskerne finne ut om yngre søsken oftere deltar i demonstrasjoner og mer alternative forsøk på å påvirke politikk."

Läs mer i Nordrenett

Läs mer i Aftenposten

 


2020-09-07 Expressen

Interna mejlen avslöjar: Så styr Skolverket PISA-granskning

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Expressen om tidningens avslöjande av Sveriges felaktiga hantering av PISA-proven. OECD ska granska Sveriges agerande. Skolverket, som ansvarar för proven och vars agerande ska granskas, är med och utformar ramarna för granskningen. Något som Magnus Henrekson anser vara fel:

"Professor i nationalekonomi Magnus Henrekson vid Institutet för näringslivsforskning, som hjälpte till att analysera och vidimera de statistiska beräkningarna i Expressens ursprungspublicering, är också kritisk mot Skolverkets inblandning i granskningen av den egna verksamheten:

– Att den som ska granskas har fått i uppdrag att själv göra detta i samarbete med granskaren är både upprörande och sorgligt att se. Det blir nu inte en granskning värd namnet, vilket ju även är uppenbart av mejlväxlingen där det framgår att Skolverket bara vill bekräfta sina egna slutsatser, säger Magnus Henrekson."

Läs mer


TT, Ttela, Aftonbladet, Barometern, Bohuslänningen, Norrländska Socialdemokraten, Norra Skåne, Skånska Dagbladet, News55, Västerbottens-Kuriren, Strömstads Tidning, Göteborgs-Posten, Hallands Nyheter, Enköpings-Posten, Kristianstadsbladet, Borås Tidning,

Yngre syskon skippar röstning oftare än äldre

Richard Öhrvall, Linköpings universitet och affilierad till IFN, omnämns av TT, TTela, Aftonbladet och ett flertal andra tidningar.

Öhrvall är en av forskarna bakom en ny, publicerad studie som visar att yngre syskon skippar röstning oftare än äldre syskon i syskonskaran.

En möjlig orsak kan vara syskonrivalitet.

Läs mer


2020-09-06 P4 Östergötland, Sveriges Radio

Yngre syskon mindre benägna att rösta i val visar studie vid LiU

Richard Öhrvall, affilierad till IFN, omnämns i P4 Östergötland, Sveriges Radio.

Han är en av forskarna bakom en studie som visar att yngre syskon är mer benägna att rösta i val. Studien är publicerad i British Journal of Political Science.

Läs mer 


2020-09-06 Svenska Dagbladet

Özge Öner: Det som inte går att digitalisera

Özge Öner, IFN, skriver om framtidens universitet i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

En helt digitaliserad högskoleundervisning efter pandemin, är inte att förespråka, menar hon:

"Universitetet och högskolor erbjuder en mängd kurser och andra aktiviteter för studenter, där systematiserad information bara är en. Faktum är att denna form av lärande är den aktivitet som enklast kan kopieras i olika former och därmed substitueras. Men det som gör universiteten speciella och skiljer dem från en YouTube- video eller en Wikipedia-sida är att de fungerar som porten till en ny värld, en värld där man lär sig genom utbyte av idéer och öppen diskussion."

Läs mer

 

 


2020-09-06 Dagens Nyheter

Niklas Ekdal: Assar Lindbeck – forskaren vi har att tacka för Sveriges stabilitet

Assar Lindbeck, IFN, har gått bort. Niklas Ekdal tecknar hans betydelse i Dagens Nyheter:

" I nästan ett sekel var han en av landets skarpaste observatörer. Nu är han borta. Sverige har förlorat sin viktigaste ”gränsgångare” – som han kallade sig själv – mellan forskning och politik. I en tid när det politiska livet alltmer utspelas på sociala medier, med allt svagare koppling till den så kallade verkligheten, är det dubbelt sorgligt."

Läs mer


2020-09-03 Svenska Yle

Är du snygg? Då har du större chans än övriga att bli invald i kommande kommunalval, speciellt om du är högerkandidat

Niclas Berggrens, IFN, och Henrik Jordahls, IFN, forskning om utseendets betydelse i politiken tas upp av Svenska Yle.

De har intervjuat medförfattaren Panu Poutvaara om vad utseendet kan betyda i det kommande finska kommunalvalet:

"Den omfattande internationella studien "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är egentligen inte ny, den utkom 2017 och fick då stor uppmärksamhet.

Men med tanke på att vi har ett kommunalval på kommande under våren kan det vara skäl att reflektera över hur vi undermedvetet resonerar då vi röstar i val.

Den nämnda forskningen har studerat valbeteendet i Finland och Europa, USA och Australien och är bland de första i världen att studera sambandet mellan skönhet och framgång i politiska val.

Över tiotusen respondenter från olika länder deltog i undersökningen och de fick titta på foton av finländska politiker och bedöma hur attraktiva de var.

Man fann att konservativa högerpolitiker är snyggare än liberala vänsterpolitiker. Högerpolitikerna har också större nytta av ett attraktivt yttre."

Läs mer

 

 

 


2020-09-03 Svenska Dagbladet

Statsvetare kritiserar M:s förslag om folkräkning

Richard Öhrvall, affilierad till IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om moderaternas förslag om folkräkning i syfte att komma åt problemet med bidragsfusk. En metod som Richard Öhrvall inte ser som lämplig för ändamålet:

– Om syftet är att kontrollera vilka som är skrivna var, då finns det risk att personer inte kommer att vilja ställa upp och inte kommer att öppna dörren när någon ringer på, om det blir fråga om dörrknackning, säger Richard Öhrvall till SvD.

Däremot skulle en folkräkning i syfte att få en uppfattning om trångboddhet antagligen fungera. Men då kan man inte samtidigt använda den till att kontrollera till exempel bidragsfusk, eftersom det kan leda till att folk inte ställer upp och svarar ärligt, säger Richard Öhrvall.

Läs mer

 


2020-09-03 Expressen

Assars doktrin har slutat gälla – nu rullar miljarderna

Assar Lindbeck och Lars Calmfors, IFN, omnämns i Torbjörn Nilssons text om höstbudgeten och 

"Dagen efter att Magdalena Andersson berättade att hon tänkte göra någonting som hon alltid tyckt varit fel dog Assar Lindbeck.

Det kan inte varit en tillfällighet.Försynen måste ha varit med.

Assar Lindbeck var den man vars melodiskt kantiga stämma under mer än ett halvt sekel sjöng från den främre raden i seminarierum in till de mest vindlande vrår av kanslihusets korridorer. Ursprungligen socialdemokrat – nära vän med Olof Palme sedan studentåren och från början tilltänkt som sekreterare åt Tage Erlander – påverkade och förändrade han på avgörande punkter socialdemokratins åsikter om samhället. Ingen annan svensk – Carl Bildt och Kjell-Olof Feldt möjligen undantagna – kunde som Assar Lindbeck göra anspråk på den rörelse från vänster till höger, från regleringar till avregleringar, från slutenhet till öppenhet som präglade sista tredjedelen av 1900-talet. Den tid vi lever i nu hade inte blivit vad den är utan honom.

Ett annat sätt att uttrycka det är att Assar Lindbeck var mannen som dödade socialdemokratin.

Möjligen är det att ta i"

Läs mer

 


2020-09-03 Svenska Dagbladet

Fredrik Johansson: Arbetslinjen måste vara målet

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Svenska Dagbladet. Lars Calmfors har nyligen presenterat en ESO-rapport:

"På onsdagen presenterade Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) rapporten ”Avgörande mål” om just mål i sysselsättningspolitiken. Professor Lars Calmfors beskriver vilken roll ett arbetslöshets-/sysselsättningsmål kan ha i politiken och vilka erfarenheter som finns sedan tidigare.

Calmfors menar att ett kvantitativt mål – om det är rätt formulerat – kan påverka politiken på ett sätt som främjar rätt insatser. Hypotesen är att politiker som inte når sina mål får skämmas för det: ”Anseendekostnaden som det innebär att inte nå uppställda mål kan stärka trycket på en regering att nå resultat.”

https://www.svd.se/arbetslinjen-maste-vara-malet/i/senasteLäs mer


2020-09-03 Göteborgs-Posten

Ut ur mitt hem, Calmfors!

Lars Calmfors, IFN omnämns i en ledare i Göteborgs-Posten.

”Jag är positiv till ett återinförande av fastighetsskatten, precis som alla andra akademiskt verksamma ekonomer”. Sällan har väl så få ord så koncist sammanfattat varför ekonomer aldrig någonsin bör tillåtas styra ett samhälle. Det är Lars Calmfors, professor i nationalekonomi som uttalat sig om den statliga fastighetsskatt som avskaffades 2008 och ersattes av en kommunal fastighetsavgift med maxtak."

Läs mer


2020-09-02 Dagens Arena

Hur ska vi mäta arbetslöshet?

Lars Calmfors, IFN, omnämns i Dagens Arena angående den ESO-rapport som han presenterade under onsdagen:

”En av frågorna som rapporten försöker besvara är om sysselsättningsmålen bör vara kvantitativa eller mer allmänt hållna. Lars Calmfors kommer fram till att kvantitativa och enkelt formulerade mål är att föredra, då de skapar incitament för en ansvarsfull politik, kan utvärderas och ger effekter för regeringen om de inte uppnås. Att som den tidigare Löfven-regeringen sätta upp som mål att nå EU:s lägsta arbetslöshet är däremot inte att rekommendera, menar han.

– Det är svårt eftersom hur det går beror ju inte bara på vår politik. Vår situation blir inte värre eller bättre beroende på hur det ser ut i andra länder, sa Lars Calmfors, under ett seminarium på onsdagen där rapporten diskuterades.”

Läs mer

 


2020-09-02 Altinget.se

Assar Lindbeck har avlidit

Assar Lindbecks bortgång uppmärksammas av Altinget.se.

De skriver bland annat om hans betydelse för svenskt samhällsliv och om Lindbeckkommissionen.

Läs mer


2020-09-01 Studio Ett, Sveriges Radio

Arvet efter Assar Lindbeck

Magnus Henrekson, IFN, medverkar i ett samtal om Assar Lindbecks betydelse i Studio Ett, Sveriges Radio.

Assar Lindbecks betydelse kan inte överskattas, säger Henrekson bland annat och vittnar om en person som ägnade sitt liv åt forskningen och samhällsdebatten och alltid satte forskningsfrågan i fokus.

Hör samtalet här


2020-08-31 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Assar Lindbecks dörr stod alltid öppen för forskarkollegorna

Lars Calmfors, IFN, skriver om Assar Lindbeck i Dagens Nyheter:

"När telefonen ringde klockan tio på kvällen och man hörde en röst som sade ”hej, det är Assar” visste man att nattsömnen var förstörd därför att något forskningsproblem skulle penetreras. I gengäld stod Assars dörr alltid öppen för den som kört fast i någon forskningskris."

Läs mer


2020-08-31 Affärsvärlden

Assar Lindbeck är död

Assar Lindbecks frånfälle uppmärksammas av Affärsvärlden:

"Assar Lindbeck forskade främst vid Stockholms universitet, och blev 1971 professor vid institutet för internationell ekonomi. Han jobbade även åt IFN, Institutet för näringslivsforskning och var från och med 1969 delaktig i arbetet med att utse ekonomipristagarna i samband med Nobelfirandet."

Läs mer


2020-08-31 Sveriges Radio, Studio Ett

Hör en av nationalekonomen Assar Lindbecks sista intervjuer

Assar Lindbeck, IFN, intervjuades av Sveriges Radios Studio Ett under våren 2020. Med anledning av hans död har Sveriges Radio valt att lägga upp intervjun för lyssning igen.

De skriver:

"I fredags kom beskedet att Assar Lindbeck gått bort. Lindbeck har kallats Sveriges mest inflytelserike och respekterade nationalekonom och har under 6 decennier i olika roller påverkat både den svenska ekonomiska politiken och en ekonomiska debatten."

Läs mer och hör intervjun här

 


2020-08-31 Dagens PS

Assar Lindbeck död – men hans idéer lever kvar

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. Dagens PS skriver om hans avtryck på samtiden:

"Fortfarande lever flera av hans idéer kvar, bland annat att Riksbanken ska stå fri från politiskt inflytande och att statens budget måste ha ett utgiftstak. Assar Lindbeck arbetade fram till sin död i IFN, Institutet för Näringslivsforskning. Från 1969 var han delaktig i arbetet med att utse ekonomipristagarna i samband med Nobelfirandet och under åren 1980–1994 var han ordförande i "Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne".

Läs mer


2020-08-29 Sveriges Radio

Så påverkas budgeten av krisen

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Sveriges Radio om hur coronapandemin ändrar förutsättningarna för att genomföra januariöverenskommelsen och vad den växande statsskulden innebär.

Hör reportaget här


2020-08-29 Dagens Nyheter

Carl Johan von Seth: Assar Lindbeck var professorn som övervakade det svenska experimentet

Assar Lindbeck har avlidit. Carl Johan von Seth,Dagens Nyheter,  tecknar en bild av hans gärning:

Han skriver om en lång och gedigen forskarkarriär och ett livslångt engagemang i samhällsdebatten och beskriver också hur den så kallade Lindbeckkommissionen snabbt tog fram 113 förslag kring svensk ekonomi och politik:

"Flertalet av dem – till exempel fyraåriga mandatperioder i riksdagen och en självständig Riksbank – blev verklighet. De präglar, precis som mycket annat i Lindbecks gärning, Sverige i dag."

Läs mer


2020-08-29 Dagens Industri, Allanyheter.com, Nyhetsnotiser

Tunga hyllningarna till Assar Lindbeck: "Hans livsgärning är unik"

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. I en artikel i Dagens Industri citeras bland andra Magnus Henrekson, IFN, och Lars Calmfors, IFN:

"Assar Lindbecks betydelse för svensk nationalekoomi och samhällsdebatt kan inte överskattas. Hans livsgärning är unik", skriver Magnus Henrekson och tillägger att en av de uppsatser han arbetade med vid sin bortgång blev antagen i en ledande tidskrift så sent som för två veckor sedan.

Läs mer


2020-08-28

Ekonominestorn Assar Lindbeck har avlidit – blev 90 år

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. Dagens Industri är en av många tidningar som skriver om detta.

Läs mer


2020-08-28 SVT Nyheter

Assar Lindbeck är död

Assar Lindbeck har avlidit. SVT Nyheter skriver om hans livsgärning.

" Lindbeck arbetade också många år parallellt åt IFN, Institutet för näringslivsforskning. I samband med att han fyllde 90 i vintras skrev IFN att en av de hjärtefrågor som han aldrig fick gehör för var avskaffandet av hyresregleringen. "Näst efter bombningar är hyresreglering det säkraste sättet att förstöra en stad på" , ska Lindbeck ha sagt vid ett tillfälle."

Läs mer


2020-08-28 Sveriges Radio Ekot

Professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck är död

Assar Lindbeck har avlidit. Sveriges Radio, Ekot, liksom många andra medier rapporterar om detta.

Läs mer


2020-08-28 TT, Aftonbladet, Folkbladet, Hallands Nyheter, TTELA, Norrländska socialdemokraten, Strömstads Tidning, Bohuslänningen, News 55, Allanyheter.com, Enköpings-posten, Norrbottens-Kuriren, Göteborgs-Posten, Helagotland.se, m.fl.

Nationalekonomen Assar Lindbeck har avlidit

Assar Lindbeck, IFN, har avlidit. Ett 20-tal tidningar, däribland Aftonbladet, publicerar nyhetsbyråns TT:s beskrivning av hans livsgärning:

Sonen Dan Lindbeck berättar att hans far forskade och jobbade in i det sista.

– Han skickade in något till publicering i European Economic Review som är ganska svår att få in saker i , där kom han med, men det var väl det sista som han gjorde, säger Dan Lindbeck.

Läs mer

 


2020-08-28 fplus

Forskare: Därför mår din chef bättre än du

Joacim Tåg, IFN, intervjuas av fplus om sin studie om vd:ars hälsa.

Studien visar att vd:ar har bättre psykisk och fysisk hälsa än genomsnittet. Att studera vd:ars hälsa är intressant eftersom företagsledare dagligen har ansvar för viktiga beslut som påverkar företaget och näringslivet i stort, menar Joacim Tåg och tillägger att det är viktigt att vara medveten om att en dålig mental och fysisk hälsa kan påverka beslutsfattandet negativt. Vd är en yrkesgrupp som utsätts för mycket stress och hög arbetsbelastning, men det har tills nu varit oklart hur de klarar trycket.

Läs mer


2020-08-28 fplus

Toppekonomer: Så nära är Sverige nya restriktioner

Magnus Henrekson, IFN, och Lars Calmfors, IFN, intervjuas i fplus om sin syn på restriktioner och coronaekonomin.

Lars Calmfors är kritisk till den svenska strategin, men förespråkar ändå inte en total nedstängning av samhället:

– Särskilt nedstängda skolor skulle ha stora negativa konsekvenser. Då skulle fler barn vara hemma vilket skulle innebära att föräldrar måste stanna hemma från jobbet. Men den största effekten skulle förmodligen vara utebliven kunskapsuppbyggnad vilket innebär stora långsiktiga kostnader för samhället.

Magnus Henrekson ser negativt på fortsatta nedstängningar och på hemmaarbete och restriktioner som han menar kan få illavarslande effekter på sikt.

– Nu verkar det här hålla på längre och det kommer ju att få stora strukturella effekter. När stöden försvinner ser vi hur det slår på riktigt, säger han.

Läs mer


2020-08-28 Kvartal

Mobilförbud är ingen mirakelkur

Björn Tyrefors, IFN, skriver om mobilförbud i Kvartal:

När fler länder överväger att införa mobilförbud tittar många på samma brittiska studie.Men det är inte givet att resultaten är överförbara till exempelvis svenska förhållanden:

"Det är inte givet att de brittiska resultaten är överförbara till Sverige. En förklaring är att det i de flesta välfungerande svenska klassrum är det redan förbjudet med mobilanvändning de facto, oavsett om skolan har ett förbud eller ej. Att införa ett skolförbud påverkar alltså inte alltid lärandemiljön, inte heller säkert ens i de klassrum där mobiltelefoner används i störande omfattning eftersom användandet endast är ett symptom på bristande auktoritet. Auktoritet kommer inte uppstå bara för att mobiltelefoner förbjuds eftersom det finns otaliga andra sätt att störa."

Läs mer


2020-08-28 Folkbladet

Därför står nybyggda äldreboendet tomt – efter ett år

Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, intervjuas av Folkbladet om ett äldreboende som står tomt ett år efter att det byggdes.

"Henrik Jordahl är professor i nationalekonomi vid Örebro universitet och förklarar att det antagligen handlar om en kalkylerad risk från företagets sida."

Läs mer bakom betalvägg


2020-08-27 Kristianstadsbladet

Obs! Pengarna ska betalas tillbaka sen

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, omnämns i en ledare om höstbudgeten i Kristianstadsbladet:

"I maj varnade flera experter för att den offentliga bruttoskulden kommer att öka kraftigt de kommande två åren, från 35 till uppåt 60 procent (15/5). "Min gissning är att vi hamnar på ett underskott i offentlig sektor på 10 till 12 procent av BNP, ungefär lika mycket som 1993, alltså värsta året i vår 90-talskris", spådde nationalekonomen Lars Calmfors."

Läs mer


2020-08-27 Svenska Dagbladet,Omni

Ekonomer efterlyser andra reformer

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas om höstbudgeten i Svenska Dagbladet:

"Lars Calmfors, ekonomiprofessor vid Stockholms universitet, har många förslag på hur regeringen kan hålla nere arbetslösheten under krisen. Han efterlyser bland annat någon form av investeringsstöd till företagen, mer pengar till vård och omsorg, samt underhåll av existerande infrastruktur.

– Den typen av åtgärder har ju en allmänt positiv efterfrågeeffekt och får också en positiv effekt på sysselsättningen i det här läget, säger Lars Calmfors."

Läs mer

Läs även notis i Omni


2020-08-27 Svenska Dagbladet

Förstör inte det fria skolvalet

Mårten Blix, IFN, skriver om det fria skolvalet i en gästledare i Svenska Dagbladet.

Han anser att det faktum att information om elever vid friskolor kan likställas med en affärshemlighet förstör hela tanken med det fria skolvalet.

"Undanhållandet av information underminerar även kvalitetskonkurrensen mellan skolor. Detta gäller inte bara skolvalet utan även varje skolas möjlighet att observera och lära av andra skolors goda exempel."

Läs mer

Läs även notis i Fplus

 


2020-08-27 Fokus

Metoden som gör det tuffare för skattesmitare: »Enklare att spåra idag«

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av Fokus om skattesmitning i dåtid och nutid:

Enligt Daniel Waldenström var skatteflykten från Sverige troligtvis mer omfattande för 20-30 år sedan.

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-08-26 Svenska Dagbladet

Migrationen påverkar kronan

Lars Oxeleheim, IFN, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att migrationen påverkar kronan.

"Det senaste året har många experter ställt sig frågande till den svenska kronans utveckling. Så sent som i början av mars kallades den svenska kronan för skvalp- och skräpvaluta. Nu efter att pandemin slagit till med full kraft debatterar experterna i stället vad det kan vara som fått kronan att stå så stark under krisen. Förklaringen till att experterna ställer sig frågande är att man inte beaktar inverkan av de pengar som invandrade svenskar sänder till anhöriga utomlands; de så kallade remitteringarna.

Allt talar för att den stora invandringen till Sverige under senare år gjort att remitteringarna vuxit i betydelse och börjat utgöra en betydande press på svenska kronan när dessa kronbelopp månatligen säljs mot främmande valutor. Styrkan som kronan nu uppvisar speglar sannolikt att pandemin lett till att remitteringarna tillfälligt upphört eller kraftigt minskat i storlek när migranterna inte längre klarar av att sända hem pengar."

Läs mer

 


202008-26 Di-TV

Debatt: Borde fastighetsskatten återinföras?

Daniel Waldenström, IFN, medverkade i en debatt i Ekonomistudion,  Di-TV om fastighetsskatten. En skatt som han menar borde återinföras:

– Alla skatter är problematiska så utmaningen är att hitta mixen av skatter som gör att ekonomin funkar allra bäst, sa Waldenström och tillade:

– Om vi kan förbättra fastighets- och bostadsbeskattningen genom olika korrigeringar, så kan vi möjliggöra sänkningar av andra skatter som är mer kostsamma för samhället. Skatter på utbildning, hårt arbete, entreprenörskap.

Se debatten här ( ca 12.45 in i klippet)


2020-08-25 Lag&Avtal

Svenska modellen kan köras över

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Lag&Avtal  om minimilöner på EU-nivå.

"Per Skedinger varnar i sin rapport att regleringen av minimilöner på EU-nivå kan användas för protektionist iska syften och till exempel vara ett sätt att minska lönekonkurrensen från nya medlemsstater i Östeuropa."

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-08-26 Smedjan Podcast

Skatteslöseri med 3000 kommunikatörer

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, medverkar i tankesmedjan Timbros podcast Smedjan i ett samtal om mängden kommunikatörer och deras arbetsuppgifter i svenska kommuner riskerar att urholka kommunernas kärnuppgift

Läs mer och hör podden här


2020-08-25 Realtid

Omstartskommissionen med doft av 90-talets lösningsmedel

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en krönika om Omstartskommissionen i Realtid

"Men det som kanske är mest tröttande är när högt ställda förväntningar kommer på skam även hos rapportförfattare som borde kunna bättre. Det hände vid läsandet av professor Lars Calmfors kapitel ”Finanspolitik för ett starkare Sverige”.

Jag har stor respekt för Calmfors. Han visar ibland ett mod som få svenska nationalekonomer visar upp, där han kan lämna kören för att sjunga solo. Det gäller exempelvis EMU utredningen i mitten av 90-talet där han, mot det rådande grupptrycket, rådde oss att avvakta med att gå med. Det receptet har bara blivit bättre med åren. Det gäller även hans strid för en större dynamik i den svenska lönebildningen, där han gett sig på en annan helgad 90-tals ikon, den svenska lönebildningens ”märke”, som stipulerar att industrin ska vara löneledande i evighet, amen."

Läs mer


2020-08-21 Dagens Industri

Ekonomer: Fastighetsskatten på väg tillbaka

Daniel Waldenström, IFN, Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN, intervjuas i Dagens Industri angående ett eventuellt återinförande av fastighetsskatten:

"Fastighetsskatten kan vara på väg tillbaka. Ledande ekonomer vurmar för att återinföra skatten i kölvattnet av coronakrisen. Gärna redan i den utlovade, men kraftigt försenade, skattereformen.

”I en skattereform kommer fastighetsskatten att återkomma”, siar ekonomiprofessor Daniel Waldenström."

Läs mer (bakom betalvägg)


2020-08-20 Tidningen Nu

Karl Philip Nilsson: Politikers farliga sifferbingo

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en krönika i Tidningen Nu som handlar om behovet av korrekt siffror för politiska beslutsunderlag:

"Som ett första steg borde man faktiskt ställa sig frågan, vilka siffror är egentligen viktigast och säger mest? Detta har Lars Calmfors analyserat kring olika sysselsättningsmått för Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) vid Finansdepartementets räkning. Den 2 september kommer han presentera sina resultat.

Även om vi ännu inte fått läsa hans slutsatser är det viktigt att det faktiskt förs en saklig diskussion kring vilka siffror som faktiskt är viktigast för Sveriges utveckling."

Läs mer


2020-08-20 P1-morgon, Sveriges Radio

Kommunpoddar – medborgarnytta eller slöseri?

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i P1-morgon om att kommuner producerar sina egna poddar.

Det är inte vad skattebetalarnas pengar ska gå till, anser Andreas Bergh som hellre vill se satsningar på kommunernas kärnverksamheter.

Hör samtalet här


2020-08-19 Vetlanda-Posten, Smålänningen

Coronakrisen exponerar våra gamla problem

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Vetlanda-Posten och Smålänningen som handlar om Omstartskommissionen.

"Nationalekonomen Lars Calmfors pekar på problemen med hyresregleringen och bostadsanalytikern Tor Borg på de amorteringskrav som hämmar byggandet och som stängt ute en hel generation från bostadsmarknaden."

Läs mer

Läs även i Smålänningen


2020-08-19

Calmfors tror att det krävs skattehöjningar

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Altinget om behovet av skattehöjningar:

"På lång sikt tror Calmfors att det kommer att bli nödvändigt att öka skattekvoten genom skattehöjningar.

– Trenderna i befolkningssammansättningen, att vi vill ha högre standard i välfärdstjänsterna och att vi ska satsa mer på försvaret gör att jag har svårt att se hur vi ska kunna undvika en viss höjning av skattekvoten, säger han.

Att det skulle gå enbart genom ökad sysselsättning håller han inte för sannolikt.

– Realistiska bedömningar av vilken sysselsättningsuppgång som är möjlig talar för att det inte räcker."

Läs mer


2020-08-18 Svensk Verkstad

Corona-krisen blottar sårbarheten i Just-In-Time

Fredrik Sjöholm, affilierad till IFN och tillträdande vd, omnämns i tidningen Svensk Verkstad som ser ljusare tider för svensk industri:

 "I en artikel i SvD pratade häromveckan professor Fredrik Sjöholm om att begreppet "Made in Poland" efter Corona kan bli "Made in Sweden", då viktig produktion tas hem till Sverige. Han konstaterar att detta kan te sig positivt, men varnar också för att det leder till minskad globalisering, vilket är viktigt för ett handelsberoende land som Sverige. En motvikt är teknikutvecklingen som leder till ökad globalisering när vi blir oberoende av fysisk placering och därmed får en ökad handel över gränserna."

Läs mer


2020-08-18 Bohuslänningen, Västerbottens-Kuriren

Joakim Broman: Så kan Sveriges ekonomi starta om efter coronakrisen

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen. Det handlar om Omstartskommissionen:

"Nationalekonomen Lars Calmfors pekar på problemen med hyresregleringen och bostadsanalytikern Tor Borg på de amorteringskrav som hämmar byggandet och som stängt ute en hel generation från bostadsmarknaden. "

Läs mer

Läs även i Västerbottens-Kuriren


2020-08-18 Svenska Dagbladet

2020-08-18 Tove Lifvendahl: Klarar Sverige att göra något vettigt i krisen?

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, omnämns i Tove Lifvendahls ledare i Svenska Dagbladet angående Omstartskommissionen:

"Somligt som är rätt, är ännu viktigare i kris, som Åsa Hanssons förslag om att sänka skatten på arbete och investeringar, Lars Calmfors plädering för en liberalisering av arbetsrätten och Susanne Ackums tankar på att modernisera utbildningsväsendet."

Läs mer

 

 


2020-08-18 Smålandsposten

Hellre omstart än återgång

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Smålandsposten. Omstartskommissionens arbete tas upp som ett exempel på hur privatfinansierade utredningar får större betydelse.

"Rapporten är författad av namnkunniga svenska forskare som Finanspolitiska rådets förre ordförande Lars Calmfors. De har arbetat självständigt, ungefär som statliga utredare. Just ordet kommission är valt för att föra tankarna till en utredning av statlig dignitet."

Läs mer


2020-08-17 Dagens Arena

Omstartskommissionen vill se stor skattereform

Åsa Hansson, affilierad till IFN, och Lars Calmfors, IFN, är omskrivna i Dagens Arena apropå sitt arbete i Omstartskommissionen. Åsa Hansson vill se sänkta skatter, såsom skatt på arbete:

– På det här området har vi väldigt höga skatter jämfört med andra länder, inte bara på höga inkomster utan också på låga. Viljan att anställa och för att ta ett jobb minskar genom det. Inom skatter på arbete skulle man kunna göra omläggningar som gjorde att skattesystemet blir bättre, säger Åsa Hansson som också är kritisk till flera av de avdrag som idag finns, däribland jobbskatteavdraget.

Läs mer

 

 


2020-08-17 Realtid

Omstartskommissionen vill ändra kapitalskatten

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, omnämns i en artikel om Omstartskommissionen i Realtid.

"Professor Lars Calmfors vill se ytterligare höjningar av statsbidragen till kommuner och regioner av anslagen till testning och smittspårning. Företagen bör också få investeringsavdrag eller hjälp med snabbare avskrivningar. Han vill också se en tydlig plan för hur den statliga skuldkvoten ska minskas.

Nationalekonomen Åsa Hansson anser att skatten på arbete måste sänkas."

Läs mer


2020-08-17 TT, Svenska Dagbladet, Barometern, Omni, Fplus, E55, Helsingborgs Dagblad, Norrländska Socialdemokraten, Enköpings-Posten, Hallandsposten, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, TTela, Corren.se, Strömstads Tidning, Motala &Vadstena Tidning, m.fl.

Kommissionen vill ändra Sveriges skattesystem

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN, är medlemmar i Omstartskommissionen som presenterade sitt åtgärdspaket för att förbättra svensk ekonomi efter coronakrisen under måndagen. TT har skrivit om deras slutsatser i en text publicerad i ett flertal tidningar.

TT skriver att Lars Calmfors förordar ytterligare höjningar av statsbidragen till kommuner och regioner samt av anslagen till testning och smittspårning bland annat. Calmfors anser också att det behövs en tydlig plan för att återställa de offentliga finanserna. En omprövning av överskottsmål och skuldankare med en tydlig plan för hur skuldkvoten ska minska, behövs enligt Calmfors. Något som leder till att det blir svårt att undvika skattehöjningar.

Åsa Hansson föreslår flera förändringar på skatteområdet. Sänkt skatt på arbete är ett förslag. Dessutom anser hon att dagens jobbskatteavdrag bör ersättas av ett mer generöst grundavdrag till grupper som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Läs mer

 


2020-08-17 Arbetsvärlden

Lars Calmfors: ”Svårt att rulla tillbaka höjningarna”

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Arbetsvärlden om a-kassans anpassning till den ökande arbetslösheten i coronakrisens spår. Lars Calmfors vill behålla idén i en konjunkturberoende a-kassa och vill att ersättningen sänks när krisen är över.

– Generellt finns det mycket starka argument för en konjunkturberoende arbetslöshetsersättning. I dåliga tider är incitamentsproblemen med en generös a-kassa mindre än i goda tider. Det spelar inte längre lika stor roll hur mycket man söker eller vad man har för reservationslön om jobben helt enkelt inte finns. Och vill man stödja efterfrågan med finanspolitiska åtgärder ska man rikta insatserna till dem som lägger mest av en inkomstökning på konsumtion, och det är de med låga inkomster dit de arbetslösa hör, säger Lars Calmfors.

Läs mer


2020-08-17 Svenska Dagbladet

Birgitta Forsberg: Ett hopkok – präglat av oenighet

Assar Lindbeck, IFN, och Lars Calmfors, IFN, omnämns i Birgitta Forsbergs analys av Omstartskommissionen i Svenska Dagbladet.

Hon tycker att tanken leds till Assar Lindbecks kommission på 90-talet, men att tanken leder fel.

"I Handelskammarens omstartskommission finns bara en person, Lars Calmfors, som även ingår i finansminister Magdalena Anderssons (S) referensgrupp med sex forskare inom nationalekonomi. Hon tillsatte den i juni på grund av pandemin och ska ha regelbundna möten med den under året."

Läs mer


2020-08-17 Dagens Nyheter

Omstartskommissionen: Sverige behöver stor skattereform efter krisen

Åsa Hansson, affilierad till IFN, intervjuas i Dagens Nyheter apropå sitt arbete i Omstartskommissionen som presenterar en ny plan för Sveriges ekonomiska återhämtning idag.

Åsa Hansson har varit ansvarig för att ta fram reformförslag på skatteområdet och säger att skattebasen behöver skiftas från arbete till konsumtion och att coronakrisen påskyndat det behovet:

– Det har varit mycket diskussion om att vi behöver en övergripande skattereform långt innan coronakrisen. Men det man kan säga är att coronakrisen sätter ytterligare press på den offentliga sektorn, säger Åsa Hansson.

Läs mer

 


2020-08-17 Dagens Industri

Så startar Sverige om

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, affilierad till IFN, är ledamöter i Omstartsommissionen som presenterar sitt arbete under måndagen. I Dagens Industri skriver de om hur svensk ekonomi ska återhämta sig efter pandemikrisen.

När Sverige lämnar den akuta krisfasen måste ekonomin startas om med hjälp av långsiktiga reformer som leder till ekonomisk styrka, hållbarhet och social inkludering, skriver ledamöterna och föreslår bland annat lägre skatt på arbete, en moderniserad lag om anställningsskydd och flera andra åtgärder.

Läs mer


2020-08-15 Svenska Dagbladet

Glöm inte att offentlig sektor är ineffektiv

Mårten Blix, IFN, skriver i en gästledare i Svenska Dagbladet om statliga pengar till löpande utgifter till kommunerna.

Att kommuner ber om extra pengar från staten händer även utan coronapandemi, skriver Mårten Blix och fortsätter med att säga att en del av stödet går att försvara. kommuner har egen beskattningsrätt men behöver hjälp att utjämna skillnader i välfärden som beror på faktorer som de inte kan påverkar själva.

"Men ryckigheten i hur staten stöder kommunerna har på det hela taget blivit så stor att kopplingen mellan kommunens prestation och dess ekonomi har brutits. Forskning visar att offentlig sektor i Sverige underpresterar i förhållande till hur mycket resurser som pumpas in."

Läs mer


2020-08-12 Dagens Nyheter

Låt inte prestige hindra en omprövning av coronastrategin

Lars Calmfors,IFN och Stockholms universitet, och Göran K. Hansson, skriver om Sveriges coronastrategi i Dagens Nyheter:

"Inledningen av hösten kan vara avgörande för coronapandemins fortsatta utveckling i landet. Det behövs ett rejält omtag för den fortsatta smittbekämpningsstrategin så att smittspridningen hålls nere i väntan på både bättre behandlingsmetoder och vaccin."

Läs mer

Läs även notis på Fplus

Läs även notis på Omni

Läs replik här

Läs slutreplik här


2020-08-12

Waldenström: Offentlig sektor kan dölja faktiska BNP-raset

Daniel Waldenström, IFN, skriver på bloggen Ekonomistas om att tillväxten i andra kvartalet sannolikt rasade mer än vad SCB:s BNP-indikator antyder. Omni Ekonomi har skrivit om detta:

"En av slutsatserna som Waldenström drar är att det krävs bättre metoder - inte minst i dessa tider där nedstängningspolitikens kostnader ständigt utvärderas. "Om det faktiska produktionstappet är större än vad den officiella BNP-statistiken visar, finns risk att vi underskattar kostnaderna av den förda politiken", avslutar han."

Läs mer


2020-08-11 Sydsvenska Dagbladet

Skånska utbildningsgapet: Lund ger dubbelt så många förskoleklasstimmar

Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, är intervjuad i Sydsvenska Dagbladet om att Lunds kommiun är bäst på att erbjuda fler timmar per vecka i förskoleklass:

"– Lund erbjuder 30 timmar i veckan i förskoleklassen, dubbelt mot många andra skånska kommuner. Det kan ge barnen i Lund fördelar i lärandet, säger docent Therese Nilsson i Lund, som tagit fram siffrorna. om nyttan med fler timmar i förskolan."

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-08-11 Kvartal

Språktester – mellan vetenskap och politik

Lars Calmfors, IFN, och Stockholms universitet, omnämns i en essä i Kvartal som handlar om invandrares språkkunskaper och poilitiska krav på språktester:

"I samband med att januariavtalet presenterades, uttryckte forskarna Maria Rydell och Tommaso Milani oro över språktestförslaget med hänvisning till att vissa svaga grupper skulle exkluderas av en sådan reform.2 Norska språkforskare har även medverkat i svenska medier och påtalat att ”språkkrav inte leder till integration”.3

Men vad menas här med integration? De norska forskarna hänvisar till antal beviljade medborgarskap, vilket inte förstås går att likställa med hur ekonomiskt, socialt eller kulturellt integrerade individerna är. Dessa forskare är dock inte ensamma om denna syn på vad integration är; det har under lång tid funnits en uppfattning om att man genom att bevilja medborgarskap också bidrar till integration.

I fallet Sverige verkar det knappast ha fungerat, eftersom ”integrationsproblemen i Sverige sticker ut i nordisk jämförelse”, enligt nationalekonomen Lars Calmfors.4 Här bör direkt noteras att Calmfors använder sig av arbetsmarknadsintegration som definition av integration, vilket inte är samma definition som brukas av de norska språkforskarna."

Läs mer


2020-08-10 Nya Kristinehamns-Posten, Corren, Västerviks-Tidningen

2020-08-10 Fritt skolval kräver granskning

Johan Wennströms, IFN, forskning refereras till i en ledare i Corren, Nya Kristinehamns-Posten och Västerviks.Tidnignen:

"Trots goda intentioner har utformningen av det fria skolvalet lett till betygsinflation och sämre faktiska kunskaper. Lösningen är dock inte att avskaffa friskolor utan att införa ordentlig granskning och uppvärdera ett bildningsideal.

Resultaten kommer från en nyutgiven rapport från Institutet för näringslivsforskning. Författaren, statsvetaren Johan Wennström, konstaterar att både friskolor och kommunala skolor framför allt konkurrerar om elever genom höga betyg eller förmåner såsom gratis körlektioner. Detta går tvärtemot Bildtregeringens, som införde systemet, förhoppningar om att det fria skolvalet skulle driva på faktiska kunskapshöjningar hos eleverna."

Läs mer


2020-08-10 Göteborgs-Posten

Undersköterska – yrket som får central roll i avtalsrörelsen

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Göteborgs-Posten om avtalsrörelsen och lönerna inom vårdyrken. Lars Calmfors har länge förespråkat högre löner inom välfärdssektorn och säger att det redan före pandemin var svårt för vården att rekrytera personal:

– Jag tror de kommer möta större förståelse för att det behövs lönehöjningar för att rekrytera tillräckligt kompetent personal. Och många tycker nog att de som jobbat inom vård och omsorg ska belönas för de påfrestningar de utsatts för under coronapandemin. Det verkar upplagt för högre löneökningar där  än i resten av ekonomin, säger Lars Calmfors.

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-08-07 Bohuslänningen

Eva Forslund: Arbetslöshet kan bli den mest långvariga coronaeffekten

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Bohuslänningen. Det handlar om Sveriges BNP-fall på 8,6% för andra kvartalet och hur Sverige bör agera för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen:

"Nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, som sitter i finansminister Magdalena Andersson expertgrupp inför ekonomins återhämtning, menar att det är ytterst viktigt att man så fort som möjligt ändrar riktningen på coronastöd för att i högre grad främja sysselsättning istället för inaktivitet (Dagens Industri 4/8). Han har också tips på vad som behöver göras för att förhindra arbetslösheten långsiktigt: en ny skattereform, lägre minimilöner och uppluckrat anställningsskydd."

Läs mer


2020-08-07 Vetlanda-Posten, Smålänningen

Gustav Juntti: Sänk statens utgifter för att stimulera ekonomin

Lasrs Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Vetlanda-Posten och Smålänningen angående ekonomisk-politiska åtgärder som kan hantera coronakrisens effekter:

"Mer rimlig är då professor Lars Calmfors, medlem i finansministerns expertgrupp för att hantera coronakrisens ekonomiska påverkan. Enligt honom kan det ta mer än ett decennium att få ner skulden till nivåer före krisen. För det krävs antingen skattehöjningar eller budgetåtstramningar och ”en långsiktig plan” (SvD, 19/5)."

Läs mer


2020-08-07 Dalarnas Tidningar, Avesta Tidning

Dalarna vet hur viktigt det är att exporten får upp farten igen

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, omnämns i en ledare i Dalarnas Tidningar. Författaren hänvisar till en intervju med Calmfors i Dagens Industri:

"Nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, som sitter i finansminister Magdalena Andersson expertgrupp inför ekonomins återhämtning, menar att det är ytterst viktigt att man så fort som möjligt ändrar riktningen på coronastöd för att i högre grad främja sysselsättning istället för inaktivitet (Dagens Industri 200804)."

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-08-05 Sydsvenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad, Norra Skåne, Skånska Dagbladet, Ttela, Västerbottens-Kuriren

”BNP kan fortsätta att gå ner”

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en artikel publicerad i flera tidningar. Sveriges BNP-ras på 8,6% under andra kvartalet. Nedgången är historisk, säger Lars Calmfors, men siffrorna bör tolkas försiktigt:

– Siffrorna är nog mindre negativa än de som både finansdepartementet och Konjunkturinstitutet byggt sina prognoser på, om ett BNP-fall under hela året på runt sex procent, säger Lars Calmfors.
Han skickar dock med en brasklapp:
– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand. Så är det både i Sverige och i andra länder. Dessutom hänger helårsutfallet helt på hur smittspridningen utvecklas i höst.
 
Läs mer

2020-08-05, Rapport, SVT

Lars Calmfors medverkade i Rapport

Lars Calmfors, IFN, intervjuades av Rapport, SVT, om Sveriges BNP-fall andra kvartalet. Ett fall som han beskriver som historiskt.

Se intervjun här, ca 5 minuter in i sändningen.


2020-08-05 Studio Ett, Sveriges Radio

Sveriges BNP rasar med 8,6 procent

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Studio Ett om Sveriges BNP-fall på 8,6 % för andra kvartalet i år.

Hör samtalet här


2020-08-05

Skakig exportmarknad bakom större BNP-ras

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT om Sveriges BNP-fall för andra kvartalet:

"Lars Calmfors, professor i nationalekonomi vid IFN, varnar för TT att siffrorna ännu är osäkra och väntas bli reviderade – och att helårsutfallet hänger på hur smittospridningn utvecklar sig till hösten.

– BNP-siffrorna ska tolkas med försiktighet, de revideras ofta ganska mycket i efterhand, säger han till TT."

Läs mer

 


2020-08-04 Omni

Studie: Betyg väger tyngre än kunskap efter reformen

Omni skriver om Johan Wennströms, IFN, studie om det fria skolvalet.

"Vid genomförandet av friskolereformen i början på 90-talet fanns ett antagande från den moderatledda regeringen, med utbildningsminister Beatrice Ask i spetsen, om att konkurrens skulle leda till en bättre kvalitet på utbildningen i samtliga skolor. Sedan dess har elevernas betyg visserligen blivit markant bättre men det finns anledning att tro att deras kunskap inte har förbättrats. Det skriver statsvetaren Johan Wennström, verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, i en rapport.

”Bevisen för betygsinflation är ganska starka och faktum är att det kan ha orsakats av konkurrensen skolor emellan”, skriver han och trycker framförallt på att problemet är bristfällig reglering på grund av en övertro till marknaden. "

Läs mer


2020-08-04 Dagens Industri, Fplus

Professorn vill se kontroversiella tag för ekonomin: ”Jag är väldigt orolig”

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Industri om läget i ekonomin som en följd av coronakrisen och jams arbete Omstartskommissionen:

 – När smittspridningen är stor drabbas ekonomin, säger Lars Calmfors. Han ser att vägen framåt är lång och att det i en sista fas efter nästa val, är dags för en omstartsfas. För denna fas föreslår han bland annat en skattereform, avvecklad hyresreglering, lägre minimilöner och ett förändrat anställningsskydd.

Läs intervju i Dagens Industri (betalvägg)

Läs även notis på Fplus


2020-08-04 Omni

Ericsson, Sandvik och Telia förlänger hemarbete

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en artikel på Omni om att fler stora företag förlänger hemarbetesperioden,

"Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, varnade nyligen för riskerna med fortsatt hemarbete.

– Det arbetssättet börjar nu slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet, sa han till DI i förra veckan. "

Läs mer


2020-08-03 Sydsvenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad

Ledare: När semestern tar slut är coronan kvar. Håll i, håll ut.

Magnus Henrekson, IFN, refereras till i en ledare om coronakrisen och den kommande hösten  i Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad.

"Men som nationalekonomen Magnus Henrekson säger till Dagens industri (3/8) så håller det inte med fortsatt omfattande hemarbete efter semestrarna. Det börjar slå negativt på utveckling, tillväxt och lönsamhet. Då gäller det att – om möjligt – hitta hållbara sätt att återgå till ett arbete med fler fysiska möten."

Läs mer

Läs även i Helsingborgs Dagblad


2020-08-02 Dagens Nyheter

Andreas Bergh: Ibland kan det faktiskt vara klokt att kalla in konsulterna

Andreas Bergh, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om behovet att av att se saker utifrån.

Till synes skilda händelser, som Malmö stads arbetsmarknadssatsning JobbMalmö och olyckan vid kärnkraftverket utanför Harrisburg 1979, visar att det faktiskt är klokt att kalla in konsulter ibland, skriver han.

Läs mer

Läs även notis på Fplus


2020-07-31 Dagens Nyheter

"Minskande befolkning är inte problemet"

Magnus Henrekson, IFN, är en av underteckarna till en debattartikel av nätverket Population Matters i Dagens Nyheter.

De skriver om en studie i The Lancet som pekar mot en lägre befolkningsökning i världen än tidigare prognoser. Trots det är en miljard människor till långt över vad jorden klarar. Befolkningsmängden måste vända neråt och för att det ska lyckas krävs åtgärder som ska stärka kvinnors rättigheter världen över, anser de.

Läs mer

Läs även replik


2020-07-31 Dagens Industri, Omni, Fplus

Professor varnar för hemarbetet: ”Bolagen börjar ta skada”

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Dagens Industri om Folkhälsomyndighetens rekommendation att hemarbete ska fortsätta under hösten.

Enligt Henrekson var hemarbete nog en bra lösning under våren, men nu börjar företagen ta skada. Enligt Henrekson förenklades situationen i våras av att mycket redan låg i pipeline och medarbetare visste vad som skulle göras. En annan aspekt av hemarbete är att spontan interaktion mellan medarbetare är central för ett företags utveckling. Till slut börjar bolagens verksamhet ta skada, säger Magnus Henrekson och tillägger:

– Den punkten har vi nog redan nått.

Läs artikeln i Dagens Industri

Läs notis på Omni

Läs notis på Fplus


2020-07-31 Svenska Dagbladet

Anderssons supergrupp oenig om svensk strategi

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet om den grupp av rådgivande ekonomer som ska arbeta tillsammans med finansminister Magdalena Andersson som han är medlem i. Även Lars Calmfors, IFN, medverkar i gruppen och omnämns i artikeln.

"Professor Lars Calmfors är en skarp kritiker av den svenska coronastrategin, och tycker att lockdown hade varit ett bra alternativ"

Enligt SvD är flera i gruppen kritiska mot regeringens hantering av coronakrisen och har olika syn på hur den framgent bör hanteras. Ett sätt är att stimulera ekonomin genom ett förslag lanserat av Roger Svensson, IFN:

"Daniel Waldenström pekar på behovet av att stimulera konsumtionen, och nämner ett förslag om Gesell-pengar från ekonomkollegan Roger Svensson. Det handlar om att skapa en tillfällig valuta, och dela ut en summa till medborgarna. Det speciella med att valutan snabbt avtar i värde, vilket gör att det inte går att spara pengarna – om de inte konsumeras blir de värdelösa."

Läs mer


2020-07-29 Expressen/Dina Pengar

Paren som drar in mest pengar: Sök där du bor

Joacim Tåg, IFN, intervjuas i Expressen om vad som hindrar kvinnor från att nå näringslivets topp. 

"Det är som vd eller toppchef i ett stort bolag man kan lyfta en verklig monsterlön. De flesta som gör det i dag är män – men det finns undantag. Att vara hemma mycket när barnen är små är en nackdel karriärmässigt, visar en svensk studie. – Under den tiden har männen hunnit byta jobb och klättra vidare i karriären, säger Joacim Tåg vid Institutet för näringslivsforskning. "

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-07-28 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Coronastöden har präglats av tidsnöd – i höst måste de förändras

Lars Calmfors, IFN, skriver om coronastöden i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter:

Under hösten måste coronastödens inriktning förändras skriver han:

"Det behövs fortsatt stora resurstillskott till vård och omsorg. Men också olika former av investeringsstöd är ändamålsenliga. Det gäller till exempel stöd för att snabbt anpassa arbetsplatser och kommunikationer till krav på social distansering. En övergångsfas då inte minst många utrikes födda kommer att stå utan jobb bör utnyttjas till insatser för att förbättra språkkunskaperna för dem som behöver det. Såväl lågutbildade i allmänhet som många högre utbildade skulle kunna använda tid som permitterade eller arbetslösa till att utveckla sin digitala kompetens. Sådana utbildningslyft förutsätter både en expansion av program och ekonomiska incitament för att delta och uppnå resultat i dem. "

Läs mer

 


2020-07-25 TV4 Nyheterna

Kritik mot rapport där Sverige sägs klara ekonomin bäst

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i TV4 Nyheterna om en brittisk rapport som visar att Sverige klarat ekonomin bäst under coronapandemin. Lars Calmfors anser att det är för tidigt att dra den slutsatsen.

Se intervjun här


2020-07-25 TT, Dagens Industri, Svenska Dagbladet, Omni , Hallandsposten, Sydsvenskan, Norra Skåne m.fl.

Rapport: Svensk ekonomi har klarat krisen bäst i Europa

Lars Calmfors, IFN, har intervjuats av TT i en intervju som är publicerad i ett flertal tidningar. 

En ny brittisk rapport visar att Sverige är det land i Europa som klarat ekonomin bäst under första kvartalet 2020 under pågående coronapandemi. Men Lars Calmfors menar att det är för tidigt att säga:

”Vi har stängt ner mindre än andra länder vilket kan ha gjort att vi klarat oss något bättre hittills. Men det hela kommer att bero på vad som händer under hösten: Har vi fått ner smittspridningen tillräckligt eller kommer den att öka igen? Ökar den så kommer det att slå mot ekonomin.”

Läs mer

Läs även notis i Omni

Läs artikeln i SvD

 


2020-07-17 World of Property

Lars Calmfors: "Coronakrisen kan bli långvarig"

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika i World of Property att coronakrisen kan bli långvarig.

"En vanlig syn har varit att vi nu befinner oss i en kris men att ekonomin kommer att omstarta och börja återgå till normalitet inom några månader. Det är förmodligen en alldeles för optimistisk bedömning. Jag tror att vi snarare bör tänka i termer av tre faser: akut kris nu, en övergångsperiod på 1–2 år och först därefter en mer definitiv återgång till normalitet." 

Läs mer


2020-07.14 Dagens Nyheter

2020-07-14 Sockerbitar till företagen ger ofta sur eftersmak för kommunerna

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn i Dagens Nyheter  om kommuners och regioners försök att locka till sig investerare.

"Det finns forskning om vad som förklarar långsiktig ekonomisk utveckling. Den pekar bland annat på vikten av enkelhet, opartiskhet och effektivitet i den offentliga förvaltningen. 

Det ska inte krävas näringslivsutvecklare eller tillväxtstrateger som öppnar dörrar för att företag ska få kontakt med kommunen. När kontakt etablerats, bör den offentliga maktutövningen ske opartiskt. Idealet måste vara att det inte ska vara avgörande om en företagare är kompis med kommunpolitikerna eller inte. Detta sätt att tänka kring ekonomisk tillväxt tycks tyvärr gå på tvärs mot mycket av det som sker i den lokala tillväxtpolitikens namn."

Läs mer


2020-07-09 SVT Nyheter

Rekordmånga dollarmiljonärer i Sverige

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av SVT Nyheter om att dollarmiljonärerna i Sverige blivit fler:

– De i toppen har blivit mycket rikare, men det har också många andra i den svenska befolkningen, säger nationalekonomen Daniel Waldenström.

Enligt Daniel Waldenström finns det flera förklaringar till att även många andra i den svenska befolkningen blivit rikare:

– Hushållen i Sverige har en hel del tillgångar på börserna i form av pensionssparande, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi på på Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer och se inslaget här

Läs även notis i Nyheter 24

 


2020-07-09 Sveriges Radio,Ekot

Rekordmånga dollarmiljonärer i Sverige

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Ekot om att de svenska dollarmiljonärerna har blivit fler:

– Varje gång vi får en ekonomisk nedgång så stimulerar man genom att tillföra pengar till systemet. Samtidigt ondgör man sig över att det leder till ökade förmögenhetsskillnader. Det är en effekt som är ofrånkomlig av det sättet att försöka lösa krisen på, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd på Institutet för Näringslivsforskning.

Den som har investeringsbara tillgångar på en miljon amerikanska dollar räknas som dollarmiljönär. Ekot rapporterar att enligt IFN hade Sverige dessutom över 200 miljardärer, varav omkring 40 dollarmiljardärer.

– Det är bra att det är fler som är med och delar men det är ju inte så att alla får vara med och dela det här, så det leder samtidigt till ökade förmögenhetsskillnader, säger Magnus Henrekson.

Läs mer och hör inslaget här


2020-07-09 fplus

142 000 dollarmiljonärer – Sverige på plats 23

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i fplus om att de svenska dollarmiljonärerna har blivit fler:

– Sverige har haft en ökad internationalisering av kapitalet, ökade vinster, stigande börser och flera framgångsrika it-företag, säger Andreas Bergh.

Läs mer

Läs även i Dagens PS


2020-07-06 Fokus

Arbetsförmedlingen förstärks – och ställs inför nya utmaningar

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i tidningen Fokus om att Arbetsförmedlingen nu tillfälligt anställer 400 personer som blivit arbetslösa till följd av coronakrisen. Men detta kommer att påverka omstöpningen av Arbetsförmedlingen, enligt Lars Calmfors:

– Omstöpningen blir ännu mer problematisk med tanke på den situation vi befinner oss i nu. Det är omvittnat svårt att få ut folk med anställningsstöd i arbete exempelvis, säger han.

Läs mer

Läs även notis i fplus

Läs även notis hos Omni


2020-06-30 Dagens Industri

Nationalstaten på egen hand har ingen framtid

Daniel Waldenström, IFN, är en av undertecknarna till en debattartikel i Dagens Industri.

Sverige kan inte stå utanför i de stora avgörande framtidsfrågorna inom EU, skriver de, och varnar för ett Europa med allt mer populism.

Läs mer


2020-06-30 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Stora behov av att reformera arbetslöshetsförsäkringen

Lars Calmfors, IFN, skriver om arbetslöshetsförsäkringen  i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter.

Han är positiv till mycket som föreslås i den nya utredningen om arbetslöshetsförsäkringen, men är kritisk till att frågan om en konjunkturberoende arbetslöshetsförsäkring har avfärdats:

"Det har varit svårt att få upp en konjunkturberoende arbetslöshetsförsäkring på agendan. Frågan har inte passat in i den traditionella svenska debatten.

Fast under coronakrisen har arbetslöshetsersättningen ändå tillfälligt höjts. Det är bra. Men eftersom principen om konjunkturanpassning aldrig etablerats blir det svårt att återgå till mindre generösa villkor efter krisen. Facken lär göra motstånd. Det kan bidra till att låsa fast arbetslösheten på en hög nivå. Risken är särskilt stor om krisen innebär en kraftig strukturomvandling av ekonomin. Skälet är att den effektiva ersättningsgraden – arbetslöshetsersättningen i förhållande till den lön en arbetslös inledningsvis kan få på ett nytt jobb (som kan kräva upplärning) – då kan antas öka. "

Läs mer


2020-06-26 Kvartal

Kan digitaliseringen rädda vården?

Mårten Blix, IFN, skriver om digitaliseringen av vården tillsammans med Nasim Farrokhnia, forskningschef på Kry i en artikel i Kvartal.

"Hälsokostnaderna för pandemin ökar dramatiskt för varje dag som går. Pandemin tvingar fram nya digitala lösningar i allt snabbare takt, och en fortsatt digitalisering av vården kan skapa förutsättningar att i realtid upptäcka sjukdomsmönster för hela befolkningen."

Läs mer


2020-06-28 Svenska Dagbladet

”LO har rätt om 3:12-reglerna”

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, Marin Andersson, affilierad till IFN och Åsa Hansson, affilierad till IFN, är tre av fyra forskare som skriver om skattepolitik i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Reglerna i kapitalbeskattningen används i allt högre utsträckning av höginkomsttagare som skatteplanerar för att kringgå den höga skatten på arbete, skriver de.

"Det politiska målet att ha skatter på ungefär dagens nivå med tydlig progressivitet kan uppnås betydligt effektivare än i dag. Bättre än att ensidigt avskaffa eller skärpa 3:12-reglerna är att reformera flera delar av skattesystemet samtidigt i syfte att minska möjligheterna till skatteplanering och i stället gynna produktivt entreprenörskap, risktagande och utbildning. Förslag värda att överväga i en sådan reform är personaloptioner, sänkt eller avskaffad statlig inkomstskatt, höjt grundavdrag, ökad fastighetsskatt och enhetlig moms. Den viktiga lärdomen från historien är att regler som på pappret ser ut att ha en skarp fördelningsprofil kan genom skatteplanering förr eller senare urvattnas."

Läs mer


2020-06-25 Arbetet

Ådahl och Calmfors överens: Högre a-kassan bort på sikt

Lars Calmfors, IFN, medverkade i ett SNS-webbinarium om utredningen av a-kassan.  Något som tidningen Arbetet skriver om:

Webbinariet handlade även om huruvida generösare regler för a-kassan är bra under kriser. Om krisen leder till en strukturomvandling på sikt av arbetsmarknaden, är det inte bra att ha kvar generösa regler menade Lars Calmfors. Skillnaden kan minska mellan arbetslöshetsersättningen och den lön som en person får på ett nytt jobb som kanske är mindre kvalificerat och har en lägre lön. Om så sker, tror Lars Calmfors att arbetslösheten kan ligga kvar på en hög nivå. Trots det vill Lars Calmfors ändå se konjunkturberoende arbetslöshetsersättning på sikt:

– Tyvärr har den frågan varit svår att få upp på agendan i debatten i  Sverige. Men nu under coronakrisen så har villkoren i försäkringen ändå gjorts mer generösa vilket jag tycker är väldigt bra. Problemet är att det kommer bli svårt att gå tillbaka till mindre generösa villkor efter krisen eftersom man aldrig har försökt etablera principen om konjunkturberoende.

 

Läs mer

 


2020-06-25 Studio Ett, Sveriges Radio

Hur mår svensk politik idag?

Johan Wennström, IFN, medverkade i ett samtal i Studio Ett, Sveriges Radio om läget i svensk politik. Har coronakrisen ritat om den politiska kartan, eller är den politiska vardagen tillbaka igen frågade sig Studio Ett. 

Johan Wennström ser att vi börjar närma oss vanlig politisk vardag igen, han ser ett mönster i att det tycks finnas plats för en fråga åt gången. I samtalet medverkade även Lars Ohly, f.d. partiledare Vänsterpartiet och Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.

 

Hör samtalet här


2020-06-25 Dagens Industri

Utdelningsförbudet skadar företagandet

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en debattartikel av Anders Börjesson och Malin Nordsjö publicerad i Dagens Industri.

Den privata sektorn måste stå för skatteintäkterna för att försörja offentliga sektorn och ge resurser till välfärd och omsorg, skriver debattörerna, men påpekar att det inte är något som kan tas för givet:

" Vi påmindes om detta när vi läste Magnus Henreksons viktiga påpekande i lördagens Di att det under perioden 1950–1990 inte skapades några nya jobb i den privata sektorn. Den utvecklingen var inte hållbar."

Läs mer

 


2020-06-23 Lag&Avtal

Facken och krisen: Så säger professorerna

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Lag &Avtal om coronakrisens effekter på fackförbunden. Korttidsarbetet håller lönerna uppe, men en ökad arbetslöshet stärker arbetsgivarnas position. Coronakrisen ger argument för vårdfackens krav på lönepåslag och tryggare arbetsformer.

– Fackföreningar med flera medlemmar har fler att ta ut i konflikt, men de 17 000 som LO vuxit med i år innebär ingen avgörande skillnad, säger Lars Calmfors.

Läs mer


2020-06-22 Dagens Arena

Sverige är på väg att bli ett fattigare land

Henrik Jordahl, IFN, omnämns i en ledare i Dagens Arena där Liv Beckström menar att växande inkomstskillnader och sjunkande livsförhoppningar är ett större hot mot tilliten än konflikten om mångkultur:

"Redan 2007 visade forskaren Henrik Jordahl med jämförelser mellan länder att cirka 50 procent av mellanmänsklig tillit förklaras av inkomstskillnader. Ändå visar vår utveckling att på många områden har USA kommit till Sverige och med den riskerna för en minskad tillit och ökad polarisering.

Med vilka partikonstellationer kommer inkomstspridningen inte öka, med konsekvenser som fortsatt tillitsförlust och försvagad demokrati? Som Bo Rothstein och Sören Holmberg konkluderar är låg tillit gränsande till misstro definitivt inte bra för ett samhälle, speciellt inte om det finns i större politiska grupperingar."

 

Läs mer


2020-06-22 Göteborgs-Posten

Lögn, förbannad lögn och PISA

Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, omnämns i en debattartikel i Göteborgs-Posten angående Sveriges resultat i PISA-testen och hur dessa mäts.

Skribenten Ingrid Bossedahl menar att det är dags att sluta jämföra skolresultat mellan nationella skolsystem och att mätningar av den här typen har i det närmaste ofrånkomliga osäkerheter.

Läs mer


2020-06-19 Barometern

Villan stärker samhället

Niclas Berggren, IFN, omnämns i en ledare i Barometern. Enligt skribenten Martin Tunström följer medborgaranda och större engagemang i samhället av ägandet av den egna bostaden.

Det finns andra värden av äganden av den egna bostaden än de rent ekonomiska, skriver han:

"Docenten i nationalekonomi och tidigare redaktören för tidskriften Ekonomisk debatt, höglandsbördige Niclas Berggren hänvisar till ny forskning som understryker starkt positiva konsekvenser av enskilt bostadsägande."

Läs mer


2020-06-17 Skolvärlden

Längre terminer ger resultat senare i livet

Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet,  intervjuas av Skolvärlden om sin forskning om hur skolreformer som ledde till längre terminer på 1930-och 40-talen resulterade i högre löner och bättre pension.

Therese Nilsson och hennes medförfattare Martin Fischer och Martin Karlsson menar att det också idag är viktigt att ge extra undervisningstid i ett tidigt skede i skolgången:

– Nära var sjätte elev går idag ut nian utan att ha gymnasiebehörighet. Vi vet idag att investeringen tid är svår att kompensera för i efterhand. Om du redan hamnat efter är det svårt att hämta upp kunskap sent under högstadiet. Så varför kommer lovskolan in så sent som i åttan och nian? Ligger du efter då kommer du kanske in på gymnasiet, men därifrån höjer du dig inte speciellt mycket, resonerar Therese Nilsson.


Läs mer


2020-06-17 Skolvärlden

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, intervjuas av Skolvärlden om sin forskning som visar att barn med adhd eller diabetes typ 1 väljs bort av skolor i samband med ansökningsprocessen till den obligatoriska förskoleklassen:

– De här människorna får en sämre start på sin skolgång, och samma strukturer av att väljas bort kan dyka upp igen när man väljer ny skola längre fram i livet. Det kan i förlängningen påverkar utbildningsgrad och möjligheterna på arbetsmarknaden på lång sikt. Och det här påverkar även skolsegregationen, säger Mats Hammarstedt.

Läs mer

 


2020-06-17 Altinget

Forskare: Damma av förslag – ändra utnämningssätt till kommunala bolag

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet och Gissur O Erlingsson, Linköpings universitet och affilierad till IFN, skriver en debattartikel i Altinget om bolagstyrelser i kommunala bolag idag.

Det är oklart vems intressen styrelseledamöterna i kommunala bolag i första hand bör representera. Forskarna skriver att risken för politisering av styrelsearbetet måste minska.

"Vi frågade 648 fullmäktigeledamöter och bolagsstyrelseledamöter i 30 svenska kommuner vems intressen bolagsstyrelseledamöterna bör representera: Bolagets, partiets, kommunens eller medborgarnas? Svaren varierade kraftigt. Det råder alltså delade meningar bland kommunpolitiker om vems intressen bolagsstyrelseledamöterna i första hand bör representera."

Läs mer

 


2020-06-17 Aftonbladet

Vad gör vi åt att skolor väljer bort vissa barn?

Mats Hammarstedts IFN-forskning refereras till i en debattartikel i Aftonbladet skriven av Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten

"Skolor vill inte ta emot elever med diagnoser eller inlärningssvårigheter, larmar rektorer som ombeds lämna referenser på elever som ska byta skola.

En forskningsstudie från Institutet för näringslivsforskning visar att både fristående och kommunala grundskolor väljer bort barn med diagnoser. Det är helt oacceptabelt. Det är barnen som väljer skola, inte skolan som väljer barn."

Läs mer


2020-06-16 TV4 Nyheterna

Kortare sommarlov lönar sig – i vuxen ålder: "Tror vi kan göra den satsningen"

Therese Nilsson, IFN, intervjuas av TV4 Nyheterna om sin forskning om hur längre skolterminer påverkar elever positivt på lång sikt. Elever med fler kortare lov och längre terminer får både bättre lön och högre pension i vuxen ålder.

Se inslaget här


2020-06-15 Svenska Dagbladet

”Mer skoltid i låg ålder gynnar barn hela livet”

Therese Nilsson, IFN och Martin Fischer, affilierad till IFN, samt Martin Karlsson skriver om längre skolterminer i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Längre skolterminer i låg ålder gynnar barn längre fram i livet, visar deras forskning som nu presenteras som en SNS-rapport.

"Under tisdagen presenterar vi  en ny SNS-rapport om betydelsen av mer undervisningstid. Den visar att längre terminer i grundskolan ger märkbart positiva effekter på inkomster och pensioner. Det har stor betydelse när insatserna sätts in: ju tidigare, desto större effekt. Ökad undervisningstid för yngre elever kan därför vara ett verktyg för att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan."

Läs mer

Läs även referat på fplus


2020-06-15 Dagens Nyheter

Utnämningsskandal skakar Islands regering

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Nyheter om en hotande regeringskris i Island. Finansminister Bjarni Benediktsson kallades på måndagen till förhör i Alltingets konstitutionsutskott. Han anklagas för att ha stoppat utnämningen av Islands ledande ekonom, Thorvaldur Gylfason till uppdraget som redakgör för Nordic Economic Policy Review. Detta av politiska skäl eftersom Gylfason varit en mycket skarp kritiker av den isländska regeringens  ekonomiska politik som ledde fram till krisen 2008–2009.

Lars Calmfors säger att det är oacceptabelt att politiska överväganen ska styra vem som får den här typen av uppdrag.

Läs mer

 


2020-06-12 Dagens Industri

Lägre skatter främjar sysselsättning

Magnus Henrekson, vd IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri att lägre skatter främjar sysselsättning:

Efter en obefintlig jobbtillväxt i den privata sektorn under den andra halvan av 1900-talet, var läget i början av 2020 helt annat. Enligt Magnus Henrekson är det mest närliggande hypotesen för trendbrottet att fråga sig om det kan ha något att göra med lönsamheten i att äga och driva företag och anställa människor.

Läs mer

Läs även notis i fplus

 


2020-06-11 Sunt Förnuft Skattebetalarna.se

Politikerna begriper inte företagande

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Skattebetalarnas tidning Sunt Förnuft.

Enligt Magnus Henrekson förstår regeringen inte betydelsen av rätt kapitalbeskattning för tjänstesektorn: 

– 3:12-reglerna har bidragit till att ge Sverige en enorm jobbtillväxt. Det borde framkomma oftare i debatten, säger han.

Läs mer


2020-06-10 Aftonbladet

Vi behöver sansa oss om diskrimineringen

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Aftonbladet om den debatt som nu förs som en följd av Black Lives Matter-manifestationerna.

Han skriver att forskning visar att diskriminering av utrikesfödda förekommer i Sverige men att detta inte nödvändigtvis är samma sak som rasism:

"Är det då korrekt att fullt ut sätta likhetstecken mellan denna diskriminering och rasism? Inte nödvändigtvis.

Diskrimineringen kan ha sina rötter i rasism (preferensbaserad diskriminering) men kan också ha sin förklaring i att det finns en osäkerhet hos exempelvis arbetsgivare och hyresvärdar kring värdet av, och innehållet i, utbildningar från utlandet och andra faktorer (statistisk diskriminering).

Utrikes födda personer stöter tveklöst på andra svårigheter på arbets-, bostadsmarknaden och andra delar av samhället än vad personer som är födda i Sverige gör.

Vilka dessa svårigheter är avgör förmodligen vilka åtgärder som är bäst lämpade för att åtgärda situationen. Såväl forskning som anekdoter visar att diskriminering förekommer. Men diskussionen om denna bör föras nyanserat och innehålla många dimensioner.

Debatten om diskriminering får exempelvis inte skymma det faktum att utrikes födda personer kan stärka sina möjligheter till etablering på arbetsmarknaden genom att utbilda sig i Sverige.

Den som vill förbättra utrikes födda möjligheter i Sverige gör det säkert bäst genom att föra en sansad diskussion om diskrimineringen och vilka åtgärder som verkningsfullt kan motverka den."

Läs mer


2020-06-08 Fplus

Därför blev Sverige Europas mobboffer – så oroliga bör företagen vara

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Fplus om Sveriges coronastrategi.

– Det främsta problemet är att Sveriges strategi är dålig i sig – av den enkla anledningen att den inte har lyckats hålla nere smittspridningen. Nu väcker det omvärldens skepsis. Men strategin är även tveksam ur ekonomisk synpunkt, säger Lars Calmfors. 

Läs mer


2020-06-06 Omni, Fplus

Experter oeniga om ökad smittspårning: Inte görbart

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Omni om nyttan av storskaliga tester:

"Ekonomen Lars Calmfors säger att det inte går att beräkna de exakta vinsterna men att dessa kan vara väldigt stora om man kan få ner smittspridningen med hjälp av uppskalad testning."

Läs mer

Läs även hos Fplus


2020-06-06 Expressen

Lär av Södertälje – satsa på att lyfta problemskolorna

Magnus Henrekson, IFN, blir omnämnd i Anna Dahlbergs ledare i Expressen. Hon skriver om satsningar på skolor med sämre resultat och hänvisar till Expressens granskning av Sveriges Pisa-resultat, en granskning där Magnus Henrekson medverkade:

"Enligt Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, befinner sig drygt en tredjedel av alla 15-åringar i Sverige på den lägsta nivån vad gäller läsfärdighet. Det går inte att gallra bort den verkligheten i längden."

Läs mer


2020-06-05 Fokus

Mucka aldrig med en pensionär

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Fokus i ett reportage om pensionerna.

"En som också funderat över förutsättningarna för att få till de stora politiska projekten är ekonomen Magnus Henrekson, professor vid Institutet för näringslivsforskning. – Det kräver ansvariga politiker som sätter sig in i frågorna på djupet och är beredda att ta stora grepp och tänka längre än fyra år. Det handlar om att jobba fram rejäla statliga utredningar och omge sig med besjälade tjänstemän. Han lyfter fram »århundradets skattereform« 1989/90 som ett lyckat exempel, även om undantagen från grundprinciperna snart blev många. – Har man väl gått ifrån en princip är det stor risk för fortsatt urholkning, och det har ju tyvärr blivit en risk för pensionssystemet i och med det nya förslaget. Annars måste jag säga att den reformen är imponerande. Vi lånar inte av framtiden, pensionen är kopplad till den aggregerade inkomsten. Verkligen snyggt jobbat."

Läs mer


2020-06-05 Dagens Industri

Skolmarknaden kan göras ännu bättre

Gabriel Heller Sahlgren, IFN, omnämns i en debattartikel skriven av Emanuel Örtengren, Timbro, i Dagens Industri.

Skolmarknaden kan göras ännu bättre, skriver Emanuel Örtengren, och det krävs forskning för att veta vilka åtgärder som fungerar:

Gabriel Heller Sahlgren har skrivit en ny forskningsöversikt som går igenom vad den empiriska forskningen säger om skolvalsreformernas effekter på kvalitet och kostnader, likvärdighet, skolsegregation och betygsinflation.

Läs mer


2020-06-03 TV4 Nyheterna

De får betala coronanotan: ”Blivande pensionärer” De får betala coronanotan: ”Blivande pensionärer”

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av TV4 Nyheterna om effekterna av coronakrisen. När de summor som nu lånas för att hantera coronakrisen ska betalas tillbaka, blir det framtidens pensionärer som får stå för notan säger Magnus Henrekson.

Se inslaget här


2020-06-03 Studio Ett, Sveriges Radio

Förslag om gemensam minimilön i Europa

Per Skedinger, IFN, intervjuas av Studio Ett i Sveriges Radio om EU-kommissionens förslag om gemensamma minimilöner.

Under onsdagen presenterade EU-kommissionen remissvar på förslaget att införa gemensamma minimilöner i Europa, nåpgot som Per Skedinger utrett åt EU-kommissionens organ för sysselsättning och social innovation ( EaSI).

Han anser att EU-gemensamma lagstadgade minimilöner inte är rätt väg att gå.

Läs mer och hör intervjun här


2020-06-03 Svenska Dagbladet

Tegnell ångrar sig – vad borde Sverige göra nu?

Lars Calmfors, IFN, medverkar i Svenska Dagbladets ledarpodd om vilken coronastrategi Sverige bör ha framöver.

Läs mer och lyssna här


2020-06-03 Uppsala Nya Tidning

Politiserad välvilja hör inte hemma i forskning

Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN, omnämns i en ledare i Uppsala Nya Tidning som tar upp Expressens granskning av de svenska Pisa-resultaten.

Redan när resultaten blev offentliga, fanns det skäl att ifrågasätta om de stämde, skriver UNT:

"Sverige hade nämligen den högsta uteslutningsgraden av samtliga OECD-länder, 11,1 procent av eleverna behövde inte skriva provet. Det antogs bero på den höga flyktinginvandringen, nyanlända ska väljas bort på grund av bristande språkkunskaper. Men samtidigt deltog 99 procent av de tyska eleverna i Pisa-mätningen. Forskarna Magnus Henrekson och Johan Wennström skrev om detta i tidskriften Kvartal (17/12 2019)."

Läs mer


2020-06-03 Svenska Yle

Expressen: Sveriges PISA-placering håller inte streck - Utbildningsstyrelsen: Finland har följt reglerna

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i Svenska Yles artikel om Expressens granskning av de svenska Pisa-resultaten.

Expressen skriver att utlandsfödda elever och elever med svaga språkkunskaper har exkluderats från att göra Pisa-testet. Det bryter mot OECD:s regler.

"Enligt tidningens beräkningar skulle de svenska resultaten i läsförståelse vara minst mellan 5 och 13 poäng lägre om Sverige hade följt OECD:s regelverk. 13 poäng mindre betyder att Sveriges PISA- placering sjunker med över tio placeringar i den internationella rankingen.

- Det här är oerhört allvarligt, förklarar Magnus Henrekson professor vid Institutet för Näringslivsforskning för Expressen.

För enligt Henrekson används Pisa resultaten som ett mått på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid."

Läs mer


2020-06-03 Expressen

Skolverkets GD: Inga skäl ifrågasätta vår studie

Magnus Henrekson, IFN, har medverkat i Expressens granskning om Sveriges Pisa-resultat.  Utbildningsminister Anna Ekström (S) begär att OECD ska göra en ny granskning av resultatet, men Skolverkets generaldirektör ser inte att det finns anledning att tvivla på de resultat som rapporterats in. Enligt Expressen exkluderades en stor mängd utlandsfödda elever. Fler elever än vad det finns nyanlända exkluderades från att skriva provet.

"Statistik från Migrationsverket, Skolverket och SCB visar man maximalt fick undanta 1,9 procent av Sveriges 15-åringar från att delta i PISA 2018 för att de var nyanlända. Ändå plockades av allt att döma över sju procent bort på denna grund. Expressens beräkningar har analyserats och granskats av professor i nationalekonomi Magnus Henrekson."

Läs mer

 


2020-06-03 Expressen

Pisa-myglet i skolan är ett svek mot de svagaste

Magnus Henrekson, IFN, nämns i en ledare i Expressen om den granskning som tidningen har gjort om Sveriges Pisa-resultat. Magnus Henrekson medverkade i granskningen.

"Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskat på skolans utveckling, uttryckte det så här i Expressens granskning:

”De påstådda förbättringarna i PISA jämfört med 2015 har tolkats som att ‘nu har allt vänt’. Detta har i sin tur försvagat viljan att genomföra de kunskapsreformer som är så avgörande för Sveriges framtida välståndsutveckling – och som betyder allra mest för de elever som inte har förmånen att ha välutbildade föräldrar med en stark förankring i det svenska samhället.”

Att utbildningsminister Anna Ekström nu har bett OECD att granska Sveriges Pisa-resultaten igen är ett bra första steg."

Läs mer


2020-06-02 Expressen

Sveriges PISA-framgång bygger på falska siffror

Magnus Henrekson, IFN, har medverkat i en granskning i Expressen. Sveriges resultat i Pisa-testen kan bygga på falska siffror, visar granskningen.

Enligt Expressen har en stor mängd utrikesfödda elever och elever med svaga resultat felaktigt sorterats bort från att göra provet. Enligt OECD:s regler ska de elever som studerat svenska i ett år eller längre, skriva provet. Tidningens granskning visar att Sveriges Pisa-resultat skulle sett sämre ut om elever inte felaktigt sorterats bort.

– Det här är oerhört allvarligt, särskilt som Pisa-resultaten i praktiken kommit att användas som ett mått både på hur den svenska skolan står sig i jämförelse med andra länder och hur den utvecklas över tid, säger Magnus Henrekson till Expressen.

Läs granskningen här

Läs även notis i Omni

Läs även notis i fplus

Läs även artikel på svt.se

Läs även notis på allanyheter.com

Läs även ledare i Kristianstadsbladet

Läs även i Aftonbladet


2020-06-02 TT, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Ny Teknik, Jönköpings-Posten, Norrbottens-Kuriren m.fl.

Forskare: Lättare säga upp av personliga skäl

Lars Calmfors, IFN, är en av forskarna som intervjuats av nyhetsbyrån TT , publicerat i ett 20-tal tidningar, om utredningen om arbetsrätten.

Att utredningens förslag ger mer utrymme åt arbetsgivarsidan är något som Lars Calmfors håller med om:

– Förändringarna innebär en balansförskjutning, det kan man inte komma ifrån, säger professor Lars Calmfors.

Läs artikeln i Göteborgs-Posten

Läs även i Bohuslänningen


2020-06-01 Svenska Dagbladet

Vässad strategi räddar både liv och ekonomi

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med forskarna Staffan Engblom, Tove Fall, Stefan Hanson ochHannes Malmberg om att Sverige bör ändra sin coronastrategi. Storskalig testning, smittspårning och isolering kan rädda både liv och ekonomi, anser de.

"Det har förts en diskussion om hur vi ska väga de hälsomässiga vinsterna av restriktioner i form av social distansering som minskar smittspridningen mot deras ekonomiska kostnader. Men det är delvis fel debatt. Sverige kommer att sitta fast i nuvarande situation så länge vi har en omfattande smittspridning/.../ Testning, spårning och isolering är en strategi som använder detaljerad information  för att slå till med precision."

Läs mer

Läs även artikel om debattartikeln i Expressen

Läs även notis hos Omni

Läs även notis på Ekonominyheter.se


2020-05-31 Svenska Dagbladet

Özge Öner:Från dem som förmår till alla, oavsett behov

Özge Öner, IFN, skriver om medborgarlöner i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet:

"De medel som krävs för att finansiera en medborgarlön skulle tvinga flertalet länder att kraftigt utöka välfärdsbudgeten. Ett hinder som framförs från både höger och vänster är att alla befintliga bidrag, som bostads- och barnbidrag, samt offentliga pensioner, måste avskaffas för att medborgarlön ska vara ekonomiskt hållbar. Frågan är dessutom ifall vi skulle acceptera de låga invandringsnivåer som vore en förutsättning för medborgarlön?"

Läs mer

Läs även notis hos allanyheter.com


2020-05-28 Affärsvärlden

Fullt ös – arbetslös

Lars Calmfors och IFN:s forskning refereras till i en krönika av Staffan Sahlén i Affärsvärlden.

"Nationalekonomen Lars Calmfors och ett antal forskarkollegor tittade häromåret på arbetslöshetsfrågan för IFN:s räkning.

Man kom fram till ett antal tänkbara lösningar som fungerat i andra länder: Utbildning, aktiv arbetsmarknadspolitik, att se över anställningsformerna (det vill säga göra dem mindre rigida som till exempel den nu pågående LAS-diskussionen) samt så kallade enkla jobb, eller om man så vill lägre betalda jobb."

Läs mer


2020-05-27 Svenska Dagbladet

”Flera krisåtgärder skadar ekonomin”

Henrik Jordahl, IFN och Örebro unviersitet, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet om krisåtgärder som skadar ekonomin.

Det handlar framför allt om åtgärder som ska vara tillfälliga men riskerar att bli permanenta, såsom höjningen av arbetslöshetsersättningen:

"Att höja ersättningen i a-kassan kan till exempel framstå som en motiverad krisåtgärd. Men högre a-kassa kommer i själva verket att driva upp arbetslösheten ännu högre."

Läs mer

Läs även i fplus

Läs även notis i allanyheter.com

 


2020-05-26 P1-morgon Sveriges Radio

Vilken coronastrategi är bäst för ekonomin?

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, deltog i ett samtal i P1-morgon, Sveriges Radio.

Han efterlyser bland annat en kommission som ska utvärdera Sveriges coronastrategi.

Hör samtalet här


2020-05-24 Fplus

Får vi inte permittera måste vi säga upp

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Fplus  som skriver om beskedet att permitteringsstöd inte får kombineras med utdelning. Något som skapar förvirring och osäkerhet hos företag.

"Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för näringslivsforskning, IFN, är kritisk till att beslutsfattarna verkar så ointresserade av att sätta sig in i företagens förutsättningar. – Jag tycker att det är förvånande att de som fattar de här besluten inte bryr sig om att sätta sig in i vilka effekter de får i praktiken. Tre-fyra telefonsamtal är allt som behövs för att förstå."

Läs mer


2020-05-24 Dagens Nyheter

Tre experter svarar: Så ska du tänka kring midsommar, arbetsliv och lantställen under pandemin

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, är en av tre experter som svarar på frågor om pandemin i Dagens Nyheter.

Läs mer


2020-05-24 Godmorgon, världen!, SR

Historien bakom Sveriges självständiga myndigheter

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Sveriges Radios Godmorgon, världen! om de svenska myndigheternas självständighet.

Hör intervjun här


2020-05-22 Kvartal

Fredagsintervjun: Lars Calmfors

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Kvartals fredagsintervju. 

Han tvivlar på den svenska coronastrategin, både gällande hälsa och samhällsekonomin:

– Det är inte alls givet att en strategi som innebär att vi får ha relativt mycket nedstängning kanske under lång tid ger mindre ekonomiska kostnader när vi summerar.  – Jag tycker inte att vi ska drabbas av vild panik. Men vi ska inte heller vara så lugna att vi inte vidtar rätt åtgärder, säger han bland annat.

Läs mer och hör intervjun här


2020-05-20 svt.se

Experten: Därför köper Kina Norwegian nu

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas på SVT Nyheter om det kinesiska köpet av Norwegian.

– Problemet med kinesiska företagsuppköp är att man har väldigt starka band till kinesiska staten. och så finns det ingen symmetrisk spelplan, säger han.

Se klipp och läs mer här

Se även notis på allanyheter.com


2020-05-19 TT, Omni, Dagens Industri, Skånska Dagbladet

Coronaskulden kommer ta lång tid att betala

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av TT, publicerat i Omni, Dagens Industri m.fl.

Riksgälden tror att det kan ta upp till tio år efter coronakrisen att få ned Sveriges skuld till den nivå som gällde före krisen. Lars Calmfors anser att den bedömningen är för optimistisk om inte skatter höjs eller budgeten stramas åt.

Läs mer


2020-05-19 Dagens Nyheter

De liberala reformerna var noga genomtänkta – förutom skolpengen

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver  en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter.

Han hänvisar till forskning av honom själv och Gissur Erlingsson där reformer som liberaliserade Sverige under 1980-och 90-talen studerades. Enligt forskningen kunde nästan alla reformer kopplas till ett omfattande utredningsarbete, skriver Andreas Bergh.  Men skolpengens införande följde inte mönstret. Förutsättningarna för en likvärdig skola ändrades och incitament för betygsinflation skapades. Andreas Bergh är därför positiv till Björn Åstrands utredning om ökad likvärdighet i skolan:

"Den utreder inte alla aspekter av skolpengen, och den hade idealiskt genomförts för länge sedan, men den är gediget genomförd och har tagit hjälp av forkare som kan frågorna som utredningen berör. Dess förslag är konkreta och fullt genomförbara även på ganska kort sikt."

Läs mer


2020-05-18 Norran

Mikael Bengtsson: När det tillfälliga blir det nya normala

Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare i Norran.

Mikael Bengtsson skriver om regeringens tillfälliga höjning av a-kassan och hänvisar till Andreas Bergh:

Det är betydligt lättare för politiker att genomföra förbättringar än försämringar. Eller som Andreas Bergh, välfärdsforskare, nationalekonom och liberal samhällsdebattör, konstaterar i en intervju med sajten Arbetsmarknadsnytt (8/5 2020): ”Inget är så permanent som en tillfällig politisk åtgärd.”

Läs mer


 

 


2020-05-18 Svenska Dagbladet

Johan Wennström: Åsiktskorridoren är ett verkligt problem

Johan Wennström, IFN, skriver en kommentar på Svenska Dagbladets kultursidor om coronakrisen och den så kallade åsiktskorridoren:

"Det är endast det faktum att vi inte ens nu, i ett för landet sällsynt kritiskt läge, tycks kunna vidga åsiktskorridoren som jag har haft synpunkter på. Det borde gå att diskutera med människor som kritiserar den svenska linjen utan att betrakta dem som icke vid sina sinnens fulla bruk. Och den politiska oppositionen borde kunna sköta sin uppgift snarare än att förringa sig själv som ”hobbyepidemiologer”."

Läs mer

Läs även Thomas Steinfelds text


2020-05-18 Bohuslänningen, Motala Vadstena Tidning

Svend Dahl: Låt inte Socialdemokraterna äventyra arbetslinjen

Andreas Bergh, IFN, omnämns i en ledare av Svend Dahl i Bohuslänningen och Motala Vadstena Tidning.

"Som en del av de ekonomiska krispaketen har regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna gjort det enklare att kvalificera sig för a-kassa och dessutom höjt taket för ersättningen. Det är kortsiktigt rimligt, för att mildra konsekvenserna av den pågående krisen, men problematiskt på sikt eftersom risken är att de temporära krisåtgärderna inte rullas tillbaka som planerat. “Inget är så permanent som en tillfällig politisk åtgärd”, konstaterade nationalekonomen Andreas Bergh nyligen i en intervju med sajten Arbetsmarknadsnytt (8/5)."

Läs mer

Läs även i MVT


2020-05-16 Svenska Dagbladet

Johanna Möllerström: Vi är inte alla lika inför coronaviruset

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i en kolumn på Svenska Dagbladets ledarsida om hur coronaviruset slår ojämlikt.

Ojämlikheten har flera aspekter och Johanna Möllerström fokuserar främst på hur pandemin tycks slå mot kvinnorna hårdare än mot männen rent ekonomiskt:

"Från den akademiska världen finns det redan studier som visar hur förödande detta är för kvinnorna. Till exempel har produktionen av nya forskningsartiklar sedan USA stängde ner i mars analyserats. Män har under den tiden färdigställt lika många artiklar som under samma period förra året, medan antalet nya artiklar från kvinnor har sjunkit signifikant.

Covid-19 har helt enkelt försatt mammorna i en situation där de istället för att skriva ner sina banbrytande forskningsresultat ägnar dagarna åt att försöka förhindra att barnen river huset. En lovvärd och nödvändig insats, naturligtvis, men till priset av en kraftigt ökad ojämlikhet mellan könen."

Läs mer


2020-05-15 SVT Rapport och SVT Nyheter

Statsskulden skenar efter coronalånen

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter och Rapport om statsskulden efter coronalånen:

"Många minns 90-talskrisen med fasa när Sveriges offentliga skuld steg till nästan 80 procent av BNP och skuldsaneringen blev en smärtsam historia för många. Nu lånar staten återigen stora summor pengar för att täcka underskottet i statsfinanserna. 

– Min gissning är att vi hamnar på ett underskott i offentlig sektor på 10 till 12 procent av BNP, ungefär lika mycket som 1993, alltså värsta året i vår 90-talskris, säger nationalekonomen Lars Calmfors.

Läs mer och se inslaget här

 


2020-05-14 fplus och Arbetsmarknadsnytt

Borg: Därför slår coronakrisen hårdast mot Sverige

Lars Calmfors, IFN, medverkar i Stockholms Handelskammares Omstartstkommission. fplus och Arbetsmarknadsnytt skriver om det första webbinariet:

"Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, uttryckte stor oro över den avtagande tillväxten till följd av coronakrisen.

– Det kommer att bli en skakig start efter krisen. Försiktighetssparandet kommer att vara högt. Investeringar kommer att ligga lågt och utslagningen från arbetsmarknaden blir stor. Nu kommer det inte heller att bli lika lätt att få till en tillväxt som det var efter nittiotalskrisen. Då fick vi tillväxt genom ett stort kronfall. Något sådant kan vi inte se framför oss."

Läs mer

Läs även i Arbetsmarknadsnytt


2020-05-13 Realtid

Magnus Henrekson lämnar institutet för näringslivsforskning efter 15 år som vd.

Magnus Henrekson, IFN, lämnar tjänsten som vd. Något som Breakit skriver om.

"Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN), har efter 15 år som vd beslutat att lämna sin tjänst för att gå i pension. Detta framkommer av ett pressmeddelande.

– Det har varit 15 fantastiska och stimulerande år som vd för IFN. Jag ser nu fram emot att på heltid kunna ägna mig åt forskning och samhällsdebatt, säger Magnus Henrekson, i en kommentar.

– Magnus har stått för ett visionärt, produktivt och synligt ledarskap under sin utomordentliga ledning av IFN. Han har personligen i hög grad medverkat till IFNs starka roll och ställning i samhällsdebatten, säger IFNs styrelseordförande Staffan Bohman."

Läs mer


2020-05-13 Dagens Industri

Expertrådet: Regeringen har minst 1.000 miljarder i kriskassan

Lars Calmfors, IFN, är med i Omstartskommisionen . Dagens Industri skriver om deras första webbinarium:'

"Finanspolitiska rådet, regeringens expertråd, ger grönt ljus till finansminister Magdalena Andersson att blåsa på rejält för att lindra coronakrisen. Men en utdragen återhämtning ställer nya krav på politikens innehåll, varnar professor Lars Calmfors."

Läs mer


2020-05-08 Arbetsmarknadsnytt

Forskare: "Den höjda a-kassan kan leda till arbetslöshet"

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av Arbetsmarknadsnytt om den tillfälliga höjningen av a-kassan. Något som han anser kan vara en tillfällig åtgärd som blir det nya normala. Ett exempel är den 25-procentiga momsen som började som en tillfällig omsättningsskatt på 1 procent. Kort efter att den tillfälliga skatten togs bort, ersattes den med momsen som gradvis gått upp till 25 procent. Även värnskatten  var tänkt som en tillfällig åtgärd, men fanns kvar i 25 år. Andreas Bergh menar att det inte går att utesluta att dagens sänkta krav för a-kassan kan bli permanent:

– Risken är då att ersättningarna blir lite för generösa vilket gör att det inte längre lönar sig att arbeta. Det kommer att försätta många i onödigt långa tider av arbetslöshet, säger Andreas Bergh.

Läs mer

 


2020-05-08 SVT Nyheter Småland, TT, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, TTela, News55, Norra Skåne

Ny studie: Barn med adhd och diabetes diskrimineras av skolor

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, är en av författarna bakom en ny studie. Han intervjuas av SVT Nyheter Småland och av TT.

Studien visar att barn med adhd och diabetes diskrimineras av skolor när deras föräldrar vill komma och hälsa på i skolorna i samband med att de ska välja skola för förskoleklass.

Och Mats Hammarstedt och hans medförfattare menar att detta kan ge effekter längre fram i livet:

– Det får effekter på barnens möjligheter till utbildning. Det kan vara avgörande för vilken skola man går på och vi vet att det kan få effekter på deras löner, inkomster och sysselsättning längre fram i livet, så det är en väldigt viktig fråga., säger Mats Hammarstedt.

Läs mer och se inslaget på SVT

Läs även TT:s text i Aftonbladet


2020-05-07 Akademikern

Spaning: Solo på giget?

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av Akademikern om gig-jobb.

"Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för näringslivsforskning. Han instämmer i bilden av gigekonomin som marginellt fenomen.
– Men vi har lämnat en arbetsmarknad som domineras av guldklockor och fasta anställningar. Att i större utsträckning använda timvikarier och tillfälliga anställningar är en trend som har pågått under lång tid, säger han.
Andreas Bergh menar att gigekonomin är ett fenomen som bara kommer att växa.
– Tekniken kommer sannolikt att fortsätta att utvecklas, vilket betyder att fler och fler tjänster blir möjliga och lönsamma att gigga kring. Dessutom tror jag inte att arbetsgivares behov av flexibilitet kommer att minska."

Läs mer


2020-05-07 Svenska Dagbladet

Digital vård växer i kris – men vad gör regeringen?

Mårten Blix, IFN, skriver en gästledare i Svenska Dagbladet om bristen på användningen av digitala redskap  under coronakrisen.

"Digitala verktyg borde även få en större roll att häjlpa oss ur krisen. Grunden är förstås att befolkningen måste testas brett och ofta."

Läs mer

Läs även notis i Fplus


2020-05-06

Har svenska politiker abdikerat i coronakrisen?

Lars Calmfors, IFN, intervjuades i Studio Ett, Sveriges Radio om bristen på politisk debatt om coronakrisen.

Han efterlyser en politisk debatt och en kommission som ska belysa de olika handlingsalternativen.

Läs mer och hör samtalet här


2020-05-06 P1-morgon Sveriges Radio

Hur effektiva är krispaketen till företagen – egentligen?

Anders Kärnä, IFN och Örebro Universitet, medverkade i ett samtal i P1-morgon om hur effektiva krispaketen till företagen är.

Det är viktigt att se till att stödåtgärderna blir tillfälliga och inte permanenta, sa Anders Kärnä som också betonade vikten av att se till att företag inte kan fuska.

Läs mer och hör samtalet här


2020-05-06 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Partierna går i samma fälla som när de tystnade i invandringsdebatten

Lars Calmfors, IFN, skriver en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter:

"Sverige har valt en egen strategi för coronabekämpningen. Samtidigt har vi fått mer smittspridning och fler dödsfall än grannländerna. Trots en polariserad debatt bland forskare och opinionsbildare har den politiska uppslutningen bakom strategin varit total. Opinionsundersökningar visar på ett stort förtroende bland medborgarna för både regeringens och Folkhälsomyndighetens agerande. Det finns skäl att reflektera över allt detta."

Lars Calmfors anser att regeringen bör tillsätta en kommission med oberoende forskare för att få en mer transparent värdering av olika sätt att hantera coronapandemin framöver.

Läs mer

Läs även en debattartikel som referar till krönikan

Läs även kommentar i Aftonbladet


2020-05-06 Expressen

Höjd a-kassa är som att kissa i byxorna

Lars Calmfors, IFN, forskning hänvisas till i en debattartikel i Expressen skriven av Timbros Caspian Rehbinder.

Han anser att regeringens förstärkning av arbetslöshetsersättningen är det största steget bort från arbetslinjen på flera år och att det kommer leda till en högre arbetslöshet och sämre återhämtning efter krisen.

"Professor Lars Calmfors har gått igenom 28 studier från olika länder. I 24 av dem finns tydliga bevis för att höjd arbetslöshetsersättning minskar övergång från arbetslöshet till jobb."

Läs mer

 

 

 


2020-05-05 Studio Ett, Sveriges Radio

Är svenskar okritiska patrioter?

Johan Wennström, IFN, medverkade i Studio Ett, Sveriges Radio, i ett samtal om coronakrisen fört med sig nationalism och patriotism.

Läs mer och hör samtalet här

Läs även kritik av samtalet i en ledare i Helsingborgs Dagblad


2020-05-04 Svenska Dagbladet

Framförallt unga kvinnor som varslats

Malin Gardberg, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om Arbetsförmedlingens scenario där man räknar med en arbetslöshet på 14 procent i september som en följd av coronapandemin.

Efter att ha betonat att Svergie inte är en isolerad ö i krisen utan är beroende av vad som sker i omvärlden, svarar hon på frågan om hur länge varseltalen kommer att liga på de nuvarande nivåerna:

– Det beror på hur länge man i Sverige kommer att ha företag nedstängda på grund av den här krisen men också hur länge företag, framförallt i Europa och Sydeuropa, kommer att ha produktionen nedstängd på grund av krisen, säger Malin Gardberg.

Läs mer


2020-05-03 Breakit

Gratis pengar till alla – vet vi om det egentligen funkar?

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av podden Kapitalet, något som Breakit skriver om. Det handlar om idén om en universell basinkomst. En idé som är äldre än vad man kan tro. Trots det vet vi fortfarande inte om det fungerar eller inte, skriver Breakit.

"Idén med basinkomst har experimenterats med på många olika håll i världen, med olika syften och resultat. Bland annat i Finland. I två års tid fick 2000 slumpvis utvalda arbetslösa finländare ta emot 560 euro skattefritt i månaden från staten. Syftet var att undersöka om det ökade sysselsättningen. 

"I Finland såg man inte några försämrade sysselsättningsutfall, utan även de som hade större frihet sysselsatte sig i lika stor utsträckning som de som hade lite mer krav på sig", säger Andreas Bergh som är välfärdsforskare vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning i Stockholm." 

 

Läs mer


2020-05-02 Svenska Dagbladet

Turkiet gav Sverige skador i pr-kriget

Özge Öner, IFN, skriver i en ledarkolumn i Svenska Dagbladet om det pr-krig som hon menar pågår i och med coronapandemin.

Nyligen hämtade Turkiet hem en misstänkt coronasjuk man från Sverige. Det blev ett sätt för regimen i Turkiet att plocka pr-poäng, menar Özge Öner, och detta gjordes på Sveriges bekostnad genom att man svartmålade svensk sjukvård. Nu måste Sverige svara på kritiken, tycker Özge Öner.

Läs mer

Läs även notis i fplus

Läs även notis hos Omni


2020-04-30 Studio Ett, Sveriges Radio

Annorlunda första maj för ett parti på uppgång

Johan Wennström, IFN, intervjuas av Studio Ett i Sveriges Radio om läget i inrikespolitiken och specifikt Socialdemokraternas uppgång i opinionen.

En uppgång, som enligt Johan Wennström till stora delar beror på att partiet börjat använda sig av begrepp som "nationen".

Hör mer


2020-04-30 TT, Sydsvenskan,Helsingborgs Dagblad, HelaGotland, Norra Skåne, Västerbottens-Kuriren, News55, Ttela.se, Affärsliv.com, Södermanlands Nyheter, Uppsala Nya Tidning, Barometern,

Tungviktare positiva till nytt coronastöd

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av TT ( publicerat i bland annat Sydsvenskan) om regeringens utökade åtgärdspaket för företagen för att hjälpa dem genom coronakrisen.

"Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, ser också tidsbegränsningen som rimlig till att börja med. Men han tillägger i en mejlad kommentar:”Det kan vara rimligt att börja med det men det är möjligt att stödet måste förlängas längre fram när situationen bättre kan överblickas”.

Läs mer


2020-04-29, Svenska Dagbladet

Reformeringen av AF är igång igen: ”Obegripligt”

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Svenska Dagbladet om förändringarna av Arbetsförmedlingen.

"Regeringens värsta scenario är 13,5 procents arbetslöshet. Nu varnar experter för att januariavtalet förlänger krisen på arbetsmarknaden. Trots det fortsätter reformeringen av Arbetsförmedlingen som om inget har hänt. ", skriver Svenska Dagbladet.

Reformeringen av Arbetsförmedlingen fortsätter till stora delar. Men det finns ett dilemma:

– Man har försatt sig i en situation där det är svårt att gå tillbaka. Personal har slutat, man har varslats och man har sagts upp. Det är inte bara att trycka på en pausknapp och säga att då kommer vi tillbaka till där vi var, säger Lars Calmfors.

Läs mer 


2020-04-29 P1-morgon, Sveriges Radio

Pandemin visar på svagheter med produktion utomlands

Magnus Henrekson, IFN, medverkade i ett samtal i P1-morgon, Sveriges Radio.

Samtalet belyste svagheterna med att lägga produktion utomlands. Magnus Henrekson tror att vi som en följd av coronakrisen kommer att se att allt fler företag väljer att flytta produktionen till sina hemländer eller sina närområden, åtminstone den närmaste tiden.

Läs mer och hör samtalet här


2020-04-28 Dagens Nyheter m.fl.

Vi tar fram en handfast plan för en omstart av Sverige

Lars Calmfors, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, ingår i den nya Omstartskommissionen. Idag skriver de i Dagens Nyheter om hur arbetet är tänkt att bedrivas.

Omstartskommissionen är ett initiativ av Stockholms Handelskammare. De vill bidra med en plan för hur Sverige kan starta om efter coronakrisen.

"Det är /.../ fullt möjligt att tänka strategiskt och systematiskt även i brinnande kris. Omstartskommissionen hoppas kunna bidra till fokus, analys och konkreta policyförslag för att stödja Sveriges långsiktiga inriktning. Vi kommer att under våren och sommaren anordna seminarier och hearings om vårt arbete, delrapporter ska läggas fram – och när budgetarbetet börjar och Riksdagen öppnar, vill vi kunna bidra med en rejäl och handfast plan för hur vi omstartar Sverige."

Läs mer

Läs även notiser i fplus, Omni, Realtid, Dagens Opinion, Placera, Dagens Juridik


2020-04-28 Hufvudstadsbladet

Svensk forskare om coronaekonomin: Norge klarar sig bäst, Finland ligger sämst till

Lars Calmfors, IFN, interjvuas av Hufvudstadsbladet om hur de nordiska ländernas ekonomier påverkas av coronakrisen.

De nordiska länderna hanterar coronakrisen olika och ekonomiskt kommer det leda till att Norge kommer att klara sig, medan Finland ligger sämst till, säger Lars Calmfors. En av anledningarna är att Finland har en hög skuldsättning.

Läs mer ( bakom betalvägg)


2020-04-28 Dagens Industri

Inför ett moratorium för skatter och avgifter

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en debattartikel i Dagens Industri där Gabriel Urwitz, ordförande AB Segulah skriver om att ett moratorium bör införas för skatter och avgifter:

"Det finns flera ekonomer ( Magnus Henrekson, John Hassler) som framfört förslag om att staten borde utveckla en statlig avbrottsförsäkring, det vill säga att staten går in som försäkringsgivare och använder samma principer som privata avbrottsförsäkringar."

Läs mer


2020-04-26 Uppsala Nya Tidning

Pandemins ekonomiska konsekvenser oroar mest

Ola Andersson, Uppsala universitet och affilierad till IFN, intervjuas av Uppsala Nya Tidning om en ny studie som visar att svenskar är mer oroade av pandemins ekonomiska konsekvenser än av själva sjukdomen.

– Vi har inte hunnit titta tillräckligt djupt på de bakomliggande orsakerna, det kommer vi göra. Men man kan ju tänka att nyheterna domineras av börsras, permitteringar och liknande som kan påverka, säger Ola Andersson.

Läs mer bakom betalvägg


2020-04-26 Svenska Dagbladet

Skolor ratar barn med adhd och diabetes

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, är en av tre forskare som skriver en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Deras fältexperiment visar att sexåriga barn vars föräldrar tar kontakt med skolor och söker efter information om plats i den obligatoriska föreskoleklassen och samtidigt har antingen diagnosen adhd eller diabetes typ 1 väljs bort av skolorna. 

Läs mer

 


2020-04-27 fplus

S hemliga plan att ta över näringslivet

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av fPlus.

Fplus refererar till tidningen Affärsvärlden som har uppgifter om att staten vill öka ägandet i krisande företag genom en så kallad solvensstödsnämnd.

– Det ligger i farans riktning att vänsterargumentationen och socialismen kan vinna mark om några år. Om det etableras en verklighetsbeskrivning att företagen endast överlever tack vare statliga stöd på skattebetalarnas bekostnad kan det aktualisera krav som ökat statligt ägande och hårdare beskattning av företagen, säger Andreas Bergh till fPlus.

Läs mer


2020-04-24

Näringslivet gick bättre än väntat i mars: Kan bero på att vi höll samhället öppet

Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, har intervjuats av SVT Nyheter och Rapport. 

Preliminär statistik från SCB visar att näringslivet som helhet gick överraskande bra i mars men att prognosen för april ser mörkare ut.

– I mars hade krisen bara delvis slagit igenom. En förklaring är också att dagligvaruhandeln som är stor gick bra. En del av det är att vi ersatt restaurangbesök med matinköp och en del är hamstring som kommer att slå tillbaka med lägre inköp framöver, säger Lars Calmfors.

Läs mer

Se även notis i fplus


2020-04-24 Jönköpings-Posten och 2020-05-25 Nya Wermlands-Tidningen

Debatt: Ekonomiskt andrum genom sänkta skatter

Andreas Bergh och Henrik Jordahl, IFN, skriver en debattartikel i Jönköpings-Posten om coronakrisen och företagen:

"Många små och medelstora företag som nu dras med höga fasta kostnader och nästan inga intäkter kommer att vara avgörande för sysselsättningens återhämtning efter krisen, och därmed för framtidens skatteintäkter.

Att ge företagen andrum genom att för en tid upphäva deras skattskyldighet kan bli en stor samhällsekonomisk vinst. Inga skattepengar kommer in från företag som tvingas i konkurs. Att stödja företag genom att sänka deras skatter är en enkel åtgärd som innebär att stöden hamnar på den nivå som företagen normalt sett bidrar med."

Läs mer

Läs även i NWT

 


2020-04-23 Dagens Nyheter

Andreas Bergh: När krisen kommer är det viktigare att vara flexibel än prepper

Andreas Bergh, IFN, skriver om flexibilitet på arbetsmarknaden i en ledarkönika i Dagens Nyheter.

"Kriser minskar behovet av arbetskraft i vissa delar av samhällsekonomin och ökar det på andra håll. Om löner tillåts förändras av dessa förändrade mönster underlättas anpassningen – men just detta område har länge varit en av den svenska modellens svagaste punkter. Bemanningsföretagen och den så kallade gigekonomin är fenomen som växt för att det funnits ett behov av ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Den flexibiliteten bör bejakas, inte motverkas."

Läs mer

Läs även notis i fplus


2020-04-21 Dagens Industri

En ny globalisering

Fredrik Sjöholm, affilierad till IFN, är en av artikelförfattarna till en debattartikel i Dagens Industri.

Coronakrisen har kortslutit globaliseringen, skriver författarna och efterlyser ett slags ekonomiskt vaccin som minskar risken för såväl protektionism som pandemier.

Läs mer


2020-04-20 Arbetsmarknadsnytt

Så flyttar facket fram sina positioner under krisen

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika i Arbetsmarknadsnytt om en förändring av arbetsmarknaden som följd av coronakrisen.

"Det syns ett oroväckande mönster i flera av de åtgärder som hittills har presenterats: De ändrar balansen på arbetsmarknaden."

Han menar att facken och fast anställda gynnas av flera av de åtgärder som nu presenterats och att ägare, arbetsgivare och flexibelt anställda missgynnas.

 

Läs mer


2020-04-20 Aftenposten

Storskalatesting for covid-19 er klok økonomisk politikk

Erik Lindqvist, affilierad till IFN, och fem andra ekonomiforskare skriver en debattartikel i Aftenposten om de ekonomiska fördelarna med storskalig testning för att identifiera och isolera personer som är smittade av coronaviruset.

Tester ger besked om personer kan gå till jobbet eller delta i andra samhällsaktiviteter utan risk för att smitta andra och storleksordningen på den ekonomiska nyttan är troligen på 0,5 till 2 procent av BNP, skriver forskarna.

Läs mer


2020-04-18 Svenska Dagbladet

Ta tillbaka den lilla kontrollen

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver om kontroll i kristid i en krönika i Svenska Dagbladet:

"Forskningen visar att det kan hjälpa att ta kontroll i det lilla. Det är något som alla vi som inte kommer utveckla vaccin mot covid-19 kan ta fasta på."

Läs mer


2020-04-18 Svenska Dagbladet

Först fick Nora Bavey panik – sedan bytte hon strategi

Alexander Ljungqvist, Handelshögkolan i Stockholm och affilierad till IFN, interjvuas av Svenska Dagbladet.

Tidningen skriver om företag som drabbas av coronakrisen och frågar vilka som kommer att drabbas hårdast.

– Oerfarna grundare och oerfarna investerare. De som har varit med om krissituationer tidigare är förberedda. De förebereder sig genom att minska kostnaderna och höja priserna, säger Alexander Ljungqvist.

Läs mer

 

 


2020-04-18 Expressen

Så kan pandemin förändra hela vår världsekonomi

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Expressen i en artikel om hur coronapandemin kan förändra världsekonomin.

Solidaritet ställs mot möjliga nya sprickor  i samhället, skriver Expressen:

– Sverige är särskilt utsatt med tanke på att vi har ett så enormt utanförskap redan, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning.

Läs mer ( bakom betalvägg)

Se även notis i Allanyheter.com


2020-04-17 Göteborgs-Posten

Staten måste ta över hela kostnaden för permitterade medarbetare

Magnus Henrekson, IFN, skriver i en debattartikel i Göteborgs-Posten om regeringens stödpaket till företagen. Han anser att de är för små, krångliga och senfärdiga och uppmanar näringsliv och fackförbund att göra gemensam sak i att kräva åtgärder som bevarar företagen under krisen.

"Det ligger i allas intresse att i grunden livskraftiga svenska företag överlever coronakrisen. Alternativet vore förödande för det svenska samhället i stort men alldeles särskilt för de stora grupper som redan innan krisen hade svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden."

Läs mer


2020-04-16 Dagens Industri, Omni

Professorerna spår höjd pensionsålder och högre skatter

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Dagens Industri om coronakrisen. Han säger att att det krävs ett mirakel för att en rejäl finanspolitisk konsolidering ska kunna undvikas efter krisen.

– Den kommer att vara plågsam och behöva innefatta även skattehöjningar, säger han.

Läs mer i Dagens Industri

Läs notis på Omni

Läs notis hos fplus


2020-04-16 Nya Wermlands-Tidningen

Otillräcklig coronabudget

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare om vårändringsbudgeten i Nya Wermlands-Tidningen.

De tycker att regeringen inte gör tillräckligt och hänvisar till flera nationalekonomer, bland annat ordföranden för Finanspolitiska rådet, Harry Flam och tidigare ordföranden Lars Calmfors:

"Nuvarande ordföranden Harry Flam säger att det viktigaste är att undvika konkurser, och en annan tidigare ordförande, Lars Calmfors, kritiserar senfärdigheten och vill bland annat ha hyresstöd.

Om regeringen har svårt att lyssna på Moderaterna borde de i alla fall ta till sig av vad nationalekonomerna säger, innan tiden runnit iväg. "

Läs mer


2020-04-14 Svt Nyheter, Rapport

Ekonomiprofessorerna: ”Ös på med mer pengar”

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter och Rapport om regeringens besked om utökat statligt permitteringsstöd:

"Professor Lars Calmfors, som var ordförande i Finanspolitiska rådet på alliansregeringens tid, tycker dagens besked om statligt permitteringsstöd på upp till 80 procent av lönekostnaden är bra, men att det behövs mer stöd till bland annat hyror.

– Man ska inte täcka 100 procent av företagens kostnader, men merparten , säger Lars Calmfors."

Läs mer och se inslaget här

Läs även notis hos Omni

 


2020-04-14 Studio Ett, Sveriges Radio

Regeringen lättar på reglerna om korttidspermittering

Lars Calmfors, IFN, kommenterade regeringens nya åtgärdspaket i Studio Ett, Sveriges Radio.

Att lätta på reglerna för korttidspermitteringar är bra, men mer behöver göras menar Lars Calmfors.

Hör inslaget här

 


2020-04-11 Kvartal

Veckopanelen special: Den krisande ekonomin

Magnus Henrekson, IFN, medverkar i Kvartals veckopanel om coronakrisens inverkan på ekonomin. 

Han säger bland annat att Sverige varit förhållandevis dåliga på att inse vikten av att näringslivet ska kunna övervintra för att ekonomin sedan ska kunna starta igång igen när coronakrisen bedarrat.

Hör podden här

Läs även notis i fplus

Läs även notis i Omni


2020-04-10 Arbetsvärlden

Så ser arbetsmarknaden ut när coronakrisen är över

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Arbetsvärlden om arbetsmarknaden efter coronapandemin.

"Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, har forskat om hur tidigare kriser slagit mot den svenska ekonomin och arbetsmarknaden.

Han bedömer att det kommer att ske en del strukturförändringar i ekonomin på både några års och längre sikt.

– Om coronahotet kvarstår under några år så drabbas rese-, hotell- och restaurangbranschen av mer bestående problem än vad många förmodligen räknar med. Då måste tidigare anställda hitta ny sysselsättning i områden som expanderar, vilket kan vara vård, omsorg och hemleveranser, säger han."

Läs mer


2020-04-10

Lars Calmfors medverkade i Rapport

Lars Calmfors, IFN, intervjuades i ett inslag i Rapport, SVT, om regeringens stödpaket.

Se inslaget här ( med start ca 4:27 in i sändningen)


2020-04-09 Aftonbladet

Professorn: Blir onödiga konkurser utan mer stöd

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Aftonbladet om coronakrisens effekter på företag. Han anser att regeringen behöver ta till fler krisåtgärder för att inte riskera att många företag går i konkurs.

– Åtskilliga företag står på randen till att gå omkull. Utan mer stöd och någon form av konkursmoratorium så kommer det bli många onödiga konkurser. Det kommer att göra det svårt att återstarta ekonomin och leda till arbetslöshet som blir långvarig. Då får vi ingen snabb rekyl i ekonomin när det vänder, säger Lars Calmfors.

Läs mer


2020-04-07 Svenska Dagbladet

Coronavirusets inverkan på ekonomin ”Varför tar inte facken strid för att rädda jobben?”

Magnus Henrekson, IFN, skriver om den svenska modellen i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

"En i stort sett enig ekonomkår förespråkar statliga insatser som bevarar företag och arbetsplatser under krisen. Det är anmärkningsvärt att inget av de tre stora facken har krävt samma sak."

Läs mer

Läs även notis hos allanyheter.com

Läs även notis i fplus

 


2020-04-07 Kvartal

Europa splittrat om coronaobligationer

Lars Calmfors, IFN, har intervjuats av Kvartal i en artikel om coronaobligationer:

"Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare på Institutet för näringslivsforskning. Han ledde för 25 år sedan den statliga utredningen om svenskt deltagande i valutaunionen. Under finanskrisen var han kritisk till euroobligationer, men är nu öppen för ”coronaobligationer”.

Calmfors säger att man måste väga risken för ”moral hazard” mot de dramatiska konsekvenserna av den yttre chock som just nu drabbar euroländerna. För honom, liksom många andra, skiftar vikterna i vågskålen, säger han."

Läs mer


2020-04-07 Magasinet Syre

Pandemin kan ge ny ekonomisk elit

Andreas Bergh, IFN och Lunds Univeristet och Daniel Waldenström, IFN, omänmns i Magasinet Syres artikel om ekonomisk ojämlikhet.Tidskriften refererar tidigare intervjuer gjorda med TT och forskning.se.

Läs mer


2020-04-06 Svenska Dagbladet, Allanyheter.com

”Efter krisen får vi ställa om till Made in Sweden”

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och IFN, intervjuas om globalisering och coronakris i Svenska Dagbladet:

"Företag flyttar hem produktion – vad som tidigare var märkt ”Made in Poland” kan efter coronakrisen vara ”Made in Sweden”. Det spår Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som forskar om globalisering och svensk arbetsmarknad."

Läs mer

Läs även notis


2020-04-06 fplus

Ekonomer vädjar: 100 miljarder räcker inte – öppna plånboken rejält

Magnus Henrekson, IFN, omnämns när fplus skriver om regeringens krispaket och ekonomers samsyn kring att åtgärderna inte räcker:

"Hittills har regeringens krispaket innehållit till en total summa på 100 miljarder. Men för att de svenska företagen ska hålla sig livskraftiga krävs en liknande utdelning varje månad i sex månader, menar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, IFN."

Läs mer


2020-04-06 P3 Dystopia, Sveriges Radio

Covid-19 och den ekonomiska krisen

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i P3 Dystopia i ett avsnitt om covid-19 och den ekonomiska krisen.

Vilka  ekonomiska konsekvenser kan bekämpningen av covid-19 leda till? .Flera experter menar att vi riskerar att gå in i den första depressionen sedan 1930-talet, skriver P3 Dystopia.

Lyssna här


2020-04-05 Expressen

Gesell-pengar kan få fart på hela ekonomin

Roger Svensson, IFN, skriver i en debattartikel i Expressen om hur en tillfällig valuta, Gesell-pengar, kan få fart på ekonomin.

Läs mer

Läs även notis hos Omni

Läs även notis i fplus


2020-04-03 Göteborgs-Posten

Storskalig testning kan rädda liv och ekonomin

Magnus Henrekson, IFN, skriver i en debattartikel i Göteborgs-Posten med Tove Fall, Uppsala universitet och Mats Bergman, Södertörns högskola om hur storskalig testning av coronasmitta kan rädda liv och ekonomin.

Läs mer


2020-02-04 Studio Ett, Sveriges Radio

15 miljarder kommunkronor - hur långt räcker det?

Lars Calmfors, IFN, deltar i samtal i Studio Ett om regeringens stödpaket till kommunerna. 

Hör samtalet här


2020-04-02 Forskning.se

De rika blir allt rikare

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas om ekonomisk ojämlikhet av forskning.se. De allra rikaste har ökat, skriver forskning.se:

"Tittar man i stället på förmögenheter sticker toppen ut ännu mer. Att denna grupp har ökat kraftigt beror bland annat på att många – inte bara de rikaste – placerat sina pengar i värdepapper, pensionsfonder och fastigheter, som ökat stadigt i värde under hela 2000-talet. Samtidigt har det tillkommit nya miljardärer; entreprenörer som snabbt byggt en förmögenhet på att lansera en produkt vid rätt tillfälle, som Spotify, Minecraft och Klarna.

– Det kan bli ”the winner takes it all”, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, som forskar kring de allra rikaste."

Läs mer


2020-04-02

Özge Öner:Avglobaliseringschock har drabbat världen

Özge Öner, IFN, skriver om en avglobaliseringschock i en krönika i Svenska Dagbladet.

"Om jag ska spå framtiden så kommer världen-efter-corona med en ny politisk verklighet. Världens utrymme för identitetspolitik kommer minska. Den nya vardagen blir lokal – inte global."

Läs mer

Läs även notis i fplus


2020-04-02 Kvartal

Så kan krisande företag räddas

Magnus Henrekson, IFN och Tommy Furland, autkoriserad revisor, skriver om regeringens åtgärdspaket  i Kvartal .

De anser att lån inte är tillräckligt för att rädda krisande företag. Istället skulle statliga bidrag som betalas ut via företagens skattekonton kunna vara lösningen.

Läs mer


2020-04-02 Blekinge Läns Tidning

Även medelklassen behöver ekonomisk trygghet

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare om arbetslöshetsersättning i Blekinge Läns Tidning:

"Sverige har i takt med att taket i arbetslöshetsersättningen inte har följt med löneutvecklingen allt mer gått mot en modell med grundtrygghet med kompletterande privata arbetslöshetsförsäkringar. Som professor Lars Calmfors konstaterade för några månader sedan innebär dagens tak att bara cirka en femtedel av de anställda skulle få 80 procent i a-kassa om de påbörjar en arbetslöshetsperiod (DN den 23 oktober 2019).

För att undvika att taket återigen halkar efter allt för mycket borde det knytas till löneutvecklingen i samhället. Den arbetslöshetsersättning alla löntagare är med och finansierar måste också ge medelklassen ekonomisk trygghet i händelse av arbetslöshet."

Läs mer


2020-02-04

Victoria väljer vit kavaj från Baum und Pferdgarten

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i en artikel i Svensk Damtidning som skriver om att Kronprinsessparet deltog vid SNS webbinarium om coronakrisen där Magnus Henrekson var en av talarna.

"Under seminariet, som sändes online, samtalade en panel om coronapandemins kortsiktiga och långsiktiga effekter på liv och hälsa samt effekterna på ekonomi och näringsliv.

Medverkande under seminariet gjorde, förutom Victoria och Daniel:

Mats Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola, Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, Uppsala universitetm Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN), Patrik Tigerschiöld, styrelseordförande i Bure Equity."

Läs mer


2020-04-01 Dagens Industri

Rädda landets ekonomi och öka statsskulden

Martin Andersson, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Dagens Industri tillsammans med Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund, båda Entreprenörskapsforum, att statens åtgärder inte räcker:

"Kraftfulla ekonomiska insatser försenas på grund av en politisk rädsla för en betydligt högre statsskuld. Men finanspolitiska principer bör inte upprätthållas på bekostnad av många företags överlevnad."

Läs mer


2020-04-01 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Regeringens krispaket räcker inte – nu måste finansministern våga mer

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter att regeringens krispaket inte är tillräckligt.

"Sverige får inte göra om misstagen från finanskrisen. Att agera kraftfullt och snabbt kan framstå som dyrt, men alternativet är ännu mer kostsamt."

Läs mer

Läs även i fplus

Läs även analys på SVT.se


2020-03-30 Fokus

Riksdagens finansutskott: Inget stöd till bolag som gör aktieutdelningar

Henrik Jordahl, IFN och Örebro universitet, intervjuas av Fokus om möjligheten att låta staten ta över ägande av vissa bolag till följd av coronakrisen:

"/.../ att det blir en vinst för statskassan och skattebetalarna är inte alls säkert, säger Henrik Johrdahl, professor i nationalekonomi Örebro Universitet och forskare på institutet för näringslivsforskning. Det beror på hur det går för företagen.

– Erfarenheten visar att staten inte är en så bra företagsägare, säger han.

– Det finns också en risk att det blir långvarigt, stora poster kan vara svåra att sälja."

Läs mer


2020-03-31 Studio Ett, Sveriges Radio

Ökat statligt ägande i krisens spår?

Magnus Henrekson, IFN, medverkade i ett samtal med Ola Pettersson, chefsekonom LO, i Studio Ett, Sveriges Radio. Kan ökat statligt ägande vara ett sätt att rädda ekonomin efter coronakrisen?

Hör samtalet här


2020-04-01

Det behövs en rättvis fastighetsskatt

Åsa Hansson, Lunds universitet och IFN,  skriver en debattartikel om förändrad fastighetsskatt med Andreas Bergström, Fores i Svenska Dagbladet.

I en ny rapport för Fores har Åsa Hansson undersökt förändringarna av fastighetsskatten. Enligt rapporten har reformen av fastighetsskatten trissat upp värdet på de dyraste bostäderna och samtidigt gjort skattesystemet mindre utjämnande. Därför behövs en högre fastighetsskatt, skriver Åsa Hanson och Andreas Bergström.

Läs mer

Läs replik här

Läs en ledare på ämnet här

Läs slutreplik här


2020-03-31 Dala-Demokraten

Debatt: Samhället kan förändras i grunden

I en debattartikel i Dala-Demokraten av Erik Normark, hänvisas till Daniel Waldenström, IFN, och en tidigare intervju där Waldenström resonerar kring att svensk ekonomi är beroende av vår export.

Läs mer


2020-03-29 Svenska Dagbladet

2020-03-29 Nationalekonomer: Bygg ut testkapaciteten för coronaviruset

Erik Lindqvist, affilierad till IFN, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att en snabbuppbyggnad av testkapacitet och smittspårning kan göra det möjligt att undvika att covid-19 leder till en mycket djup recession. Artikeln är skriven av flera nationalekonomer.

Läs mer

Läs replik här

Läs slutreplik här


2020-03-28 Sveriges Radio, Ekonomiekot Extra

Väst stänger ner – tar Kina över ledartröjan?

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, medverkade i ett samtal i Ekonomiekot Extra om Kinas ekonomiska makt och hur den kan gynnas av coronapandemin.

Hör samtalet här

 


2020-03-28 Svenska Dagbladet

”Äldre krisåtgärder håller inte nu, regeringen”

Martin Andersson, affilierad till IFN, är en av tre nationalekonomer som i en debattartikel i Svenska Dagbladet efterlyser fler åtgärder för att mildra coronakrisens ekonomiska effekter.

"Åtgärder som fungerade under 1990-talskrisen och finanskrisen har inte samma verkningskraft i dag. Räntekostnader bör nu sättas till noll där det är möjligt och ett tillfälligt moratorium införas vad gäller företagens amorteringar och räntor."

Läs mer


2020-03-27 Dagens Industri

Hemmamarknad viktig för vårt välstånd

Magnus Henrekson, IFN, skriver en debattatikel i Dagens Industri om den inhemska tjänstesektorns betydelse för vår ekonomi.

"Huvuddelen av det svenska välståndet emanerar från varor och tjänster producerade i Sverige för svenska brukare och konsumenter. Vi kan därför inte stilltigande se på när den inhemska tjänstesektorn förtvinar och dör under coronakrisen i tron att det är exportindustrin som ensam kan och ska vara räddningen för svensk ekonomi när krisen äntligen är över."

Läs mer


2020-03-27 Dagen

Elisabeth Sandlund: Corona ställer etiken på sin spets

Magnus Henreksons, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter refereras av Elisabeth Sandlund i en ledare i tidningen Dagen:

"Kanske är det fullt möjligt att både rädda den svenska ekonomin och hålla tillbaka smittspridningen. Professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson skriver i en debattartikel i DN att det svenska handlingsutrymmet, tack vare allt det vi samlat i ladorna, är stort. Det kostar att undvika en systemkollaps – men vi har råd. Den svindlande summan av 100 miljarder kronor i månaden går att klara utan att statsskulden blir ohanterlig, även om det handlar om att insatserna behövs under ett halvår. Och, påpekar han, kanske så mycket som 50 procent av beloppet kommer tillbaka till den offentliga sektorn i form av moms, sociala avgifter och inkomstskatt.

Kanske kan vi ändå rädda alla hundra får."

Läs mer


2020-03-27 Arbetsvärlden

”Bristen på tillväxt påverkar människan”

Moderata Ungdomsförbundet refererar till Magnus Henreksons, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter i en debattartikel i Affärsvärlden:

"Först ska sägas att det ekonomiska perspektivet inte handlar om att sätta tillväxt mot folkhälsan, utan det handlar om hur bristen på tillväxt påverkar ett samhälle och därmed påverkan människan. Magnus Henrekson, VD på Institutet för Näringslivsforskning, fruktar att över 600 000 jobb kan försvinna inom det närmaste kvartalet. Sveriges redan höga arbetslöshet riskerar att växa ytterligare och förutom de uppenbara ekonomiska konsekvenserna går det inte att förringa även ekonomins betydelse för folkhälsan."

Läs mer


2020-03-27 Svenska Dagbladet

Johanna Möllerström: Coronaförstörelsen av företag är inte kreativ

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Svenska Dagbladet om ekonomiska aspekter av coronakrisen:

"Jag håller tummarna för att de ekonomiska stimuli som nu görs världen över räddar favoritkaféer, den mysiga restaurangen på hörnet och min dotters älsklingsklädmärke. Och blir det så kommer jag, som ivrig anhängare av marknadsekonomi och kapitalism, för en gångs skull att tacka staten för en god insats."

Läs mer


2020-03-25 Sydsvenska Dagbladet

Ger mer stöd till företag. Men ställ krav därefter.

Magnus Henreksons, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter refereras i Sydsvenska Dagbladets och Helsingborgs Dagblads  ledare om stödpaketet till företagen:
 
"Ekonomiprofessor Magnus Henrekson menar i sin tur att företag inte kan överbrygga krisen med hjälp av lån även om de skulle vara räntefria. Staten måste vidta massiva åtgärder för att sänka företagens kostnader, skriver han på DN Debatt. Bland annat bör staten ta hela kostnaden för permitterade anställda inom tjänstesektorn samt ge uppskov med betalning av bank- och hyresskulder. Sammanlagt handlar det om åtgärder för uppemot 100 miljarder kronor i månaden under ett halvår.
Det har Sverige råd med, resonerar Henrekson, eftersom statsskulden internationellt sett är låg. En stor del av pengarna kommer tillbaka till stat, kommuner och regioner via skatt och sociala avgifter. Och alternativet, med företagskonkurser och snabbt stigande arbetslöshet, kan bli ännu dyrare för staten."
 
Läs mer
 
 

2020-03-25 Dagens Industri

Öppna Sverige innan företagen går under

Lars Calmfors och Magnus Henrekson, IFN, hänvisas till i en debattartikel i Dagens Industri av Indiskas vd Karin Lindahl:

"De åtgärder som regeringen hittills presenterats är helt otillräckliga. Det är, milt sagt, förvånande. Det saknas inte expertröster inom nationalekonomi som kan vägleda regeringen (Lars Calmfors, Magnus Henrekson med flera)."

Läs mer


2020-03-25 Dagens Nyheter

Ewa Stenberg: Viruset har gett januarisamarbetet en helt ny agenda

Dagens Nyheters Ewa Stenberg skriver om Lars Calmfors och Magnus Henrekson, IFN, i en analys av januaripartiernas åtgärdspaket:

"Ansedda ekonomer har talat om ekonomiska stimulanser som är betydligt större än de som redan har lagts fram. Lars Calmfors har efterlyst snabba åtgärder. ”Vi skulle kunna hantera en ökning av statsskulden med 10-20 procent av BNP om det behövs. Då pratar vi om 500-1 000 miljarder kronor. Det utrymmet bör vi använda, sade Calmfors till SVT i veckan.

Professor Magnus Henrekson skrev igår på DN Debatt att staten för att undvika en systemkollaps behöver ge företagen permitteringsersättning och annan hjälp för upp till 100 miljarder kronor i månaden. ”Vi är nu i ett läge där risken för en ekonomisk depression är överhängande.”

Henrekson varnade för hundratusentals, i värsta fall över en miljon, förlorade jobb annars."

Läs mer


2020-03-25 Affärsvärlden

Utan jobbet stannar livet

I en krönika i Affärsvärlden, skriver Peter Benson om Magnus Henreksons, IFN, debattartikel i Dagens Nyheter:

"Enligt ekonomiprofessor Magnus Henrekson kan 600 000 svenska arbetstillfällen försvinna på tre månader. Antalet livschanser som grusas i en längre lockdown motsvarar ett mänskligt lidande som rimligen vida överstiger det man kan undvika genom att fördröja covid-19."

Läs mer


2020-03-25 EFN TV

Professor: Svårt att starta en pausad ekonomi

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av EFN TV om coronakrisen

" Det finns en tro om att det går bra att pausa ekonomin och sedan bara starta igång den igen. Daniel Waldenström menar att det kan vara så i vissa fall, men lång ifrån i alla:

"Det finns en risk att vi har förstört kapitalstrukturer, att värdekedjor vittrar sönder."

När det gäller åtgärdspaket så menar Waldenström att det gjorts en del bra saker i Sverige men att det behövs ännu mer och precisare stöd. På längre sikt kommer bland annat förmögenheter, inkomstklyftor och pensioner att påverkas om processen blir utdragen."

Läs mer och se inslaget


2020-03-25 P1-morgon, Sveriges Radio

Ekonomer vill se mer stöd för att undvika depression

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i P1-morgon i Sveriges Radio om sin debattartikel i Dagens Nyheter om coronakrisen.

Magnus Henrekson föreslår bland annat att staten ska stå för lönekostnaden för permitterad personal och att det ska införas ett moratorium för vissa skulder.

Hör samtalet här

 

 


2020-03-25 Dagens Nyheter

”100 miljarder i månaden kan rädda oss från krasch”

Magnus Henrekson, IFN, skriver i Dagens Nyheter  om åtgärder som kan rädda ekonomin.

" För att undvika en systemkollaps, där företagskonkurser och snabbt stigande arbetslöshet leder till en krasch på finans-och bostadsmarknaden krävs nu att staten träder in med permitteringsersättning, ersättning för andra fasta kostnader och moratorium för vissa skulder. Även om detta skulle kosta 100 miljarder i månaden i ett halvår är det hanterligt."

Läs mer

Se även notis i fplus och allannyheter.com

 


2020-03 24 Expressen-tv

Lars Calmfors: ”Det är bråttom”

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Expressen-tv om Svenskt Näringslivs åtgärdspaket.

Se intervjun här


2020-03-24 Dagens Arena

Björn Elmbrandt: Kerstin Hessius har fel

Magnus Henrekson, omnämns i en krönika av Björn Elmbrandt i Dagens Arena:

" Den internationella arbetsorganisationen ILO tror därför att minst 25 miljoner jobb försvinner. Här hemma gissar ekonomen Magnus Henrekson att 600 000 jobb kan gå upp i rök på några månader. Finanskrisen 2008 gav ett tilväxttapp på 4,5 procent. Nu kalkylerar somliga att vi i väst får en årlig tillbakagång på 10 procent. Det finns flera skäl till att det kan bli värre den här gången."

Läs mer


2020-03-23 Aftonbladet

Lars Calmfors: Regeringen måste agera fort – annars väntar våg av konkurser

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Aftonbladet.

" Det krävs ett antal mycket konkreta och direkta åtgärder för att undvika att en konkursvåg sveper över landet. TIden är knapp – inom två veckor måste de vara på plats, enligt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning."

Läs mer


2020-03 23 Morgonstudion, SVT och SVT Nyheter

Ekonomiprofessor: Behövs direktstöd till småföretag och utvidgad a-kassa

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i SVT:s Morgonstudion om coronakrisen. Regeringen måste sätta in åtgärder snabbt, anser han och säger att det behövs direktstöd till småföretag och utvidgad a-kassa.

 

Läs mer och se intervjun här


2020-03 22 Dagens Nyheter, Altinget.se

Andreas Bergh: Magdalena Andersson lovar 300 miljarder som inte finns

Andreas Bergh, IFN,  och Lunds universitet, skriver i en krönika i Dagens Nyheter om statens åtgärdspaket.

"Journalister för okritiskt vidare det som regeringen lovar att satsa för att bromsa coronakrisen. I praktiken är beloppet bara en tiondel så stort, skriver han.

Läs mer

Se även notis i Altinget.se


2020-03-22 SVT Nyheter

Pensionsfonds-vd: Vi måste ha en plan

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SVT Nyheter om coronakrisen och regeringens åtgärder för att hjälpa företagen.

Regeringen behöver ta bort den ränta på 6,6 % som företagen får på sina lån, säger han:

– Man måste ta bort räntan helt. Man kan också fundera på om Riksbanken skulle kunna låna direkt till företagen, utan bankerna som mellanhand. Eller ge bankerna garantier mot förluster på kriskrediter till företag, säger han.

Läs mer


2020-03-20 TV4 Nyheterna

Daniel Waldenström medverkade i TV4 Nyheterna

Daniel Waldenström, IFN, intervjuades av TV4 Nyheterna om de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Se nyhetssändningen här


2020-03-22 Svenska Dagbladet, Breakit

Ekonomerna slår larm – varnar för en depression

Lars Calmfors, IFN och Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet. Coronakrisen kan leda till en depression, säger de.

Magnus Henrekson konstaterar att Sverige kan få en massarbetslöshet på grekiska nivåer eller värre.

Lars Calmfors anser att företagens anstånd med att betala in skatter inte räcker eftersom företagen krävs på en ränta på 6,6 % på det uppskjutna beloppet.

Läs mer

Läs även notis i breakit


2020-03-21 Expressen/Dina pengar, News55

Kö för att gå med i facket: ”Tusentals ansökningar”

Magnus Henrekson, IFN, omnämns i Expressen/Dina pengar i en artikel om coronakrisens ekonomiska effekter.

Läs mer

Läs även notis i news 55


2020-03-21 Aftonbladet

Svenska företagen varslar tusentals

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av Aftonbladet om coronakrisens effekter på ekonomin.

Han säger att coronakrisen skulle kunna leda till att 600 000 personer blir arbetslösa på tre månader, vilket ska jämföras med 600 000 jobb som försvann på sex år under krisen i början av 1990-talet:

– Det är främst arbetstillfällen i tjänstesektorn som riskerar försvinna. Ett tjänsteföretag kan inte ta igen en förlorad dag. Ett lastbilsföretag kan tillverka nu och sälja senare, men det går ju inte för tjänsteföretag. Så för dem handlar det om att snabbt göra sig av med kostnader. Och kostnaderna är huvudsakligen personalen, säger Magnus Henrekson.

Läs mer

 

 


2020-03-21

Regeringens krispaket löser inte småföretagens problem

Martin Andersson, affilierad till IFN, är en av tre ekonomer som skriver på DN Debatt om regeringens krispaket. Åtgärderna löser inte småföretagarnas problem, menar författarna:

"Åtgärderna för att hålla uppe efterfrågan med sänkta räntor och beredskapen att vidta finanspolitiska åtgärder är föredömliga. Men de aviserade krispaketen löser inte det som kan beskrivas som en efterfrågekollaps."

Läs mer


2020-03-20 Svenska Dagbladet, TT, Ystad Allehanda m.fl.

Vi måste få hjulen att rulla igen

Daniel Waldenström, IFN, intervjuades av nyhetsbyrån TT i en artikel som publicerades i bland andra Svenska Dagbladet.

"Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), kallar det hela ett gigantiskt experiment där världens länder bidragit till att stänga ned stor del av den globala ekonomin genom utegångsförbud och stängda gränser.

Vad konsekvenserna blir är högst oklara.

– Den här krisen är till skillnad från många andra tidigare kriser kopplad till en politisk intervention. Det gör att väldigt sunda verksamheter kan sopas undan bara för att politiker bestämt sig att stänga ned hela ekonomier – det vill säga en total kollaps, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt viktigt att regeringen tar in den ekonomiska konsekvensen i den här diskussionen i sin hantering av krisen omedelbart."

Läs mer


2020-03-20 Studio Ett, Sveriges Radio

Ekonomiska konsekvenser av att bromsa smittan

Daniel Waldenström, IFN, medverkade i ett samtal i Studio Ett om de ekonomiska konsekvenserna av att bromsa smittan.

Det är lite av en ny situation i debatten, fokus har gått från att vara fullt ut på hälsoläge och smittspridning till att också fundera på vilka de ekonomiska konskevenserna blir, sa Daniel Waldenström.

Jag tycker att regeringen har skött sig bra, men att de måste göra ännu mer för att föra in både de ekonomiska och hälsomässiga perspektiven, sa han.

Läs mer och lyssna här


2020-03-20 Nyhetsbyrån TT, Svenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad, m.fl.

Professor: En katastrofal utveckling för industrin

Magnus Henrekson, IFN, har intervjuats av TT angående Volvo Cars och AB Volvos produkstionsstopp till följd av coronakrisen. En katastrofal utveckling, enligt Magnus Henrekson. " Det är ett helt ekosystem som stannar, säger han."

Läs mer i Svenska Dagbladet

Intervjun publiceras även i ett flertal andra tidningar.

 


2020-03-20 Dagens Industri

Professor: 600.000 jobb kan försvinna på tre månader

Magnus Henrekson, vd IFN, intervjuas av Dagens Industri om coronakrisen. 600 000 jobb kan försvinna på tre månader. Nu är det läge för staten att fungera som det försäkringsbolag det är tänkt att vara. Från regeringen krävs ett krispaket i storleksordningen 100 miljarder kronor i månadern, säger han.

Läs mer

Läs även notis i alla nyheter.com

 

 

 


2020-03-20 Nyhetsbyrån Direkt, Affärsvärlden, Dagens PS, Nya affärer

Professor: Guldläge för Kina när västvärlden stänger

Daniel Waldenström, IFN, intervjuas av Nyhetsbyrån Direkt om coronakrisens effekter på världsekonomin:

"Kina drar nu igång sin produktion samtidigt som vi stänger ned och kanske till och med svälter ihjäl flera av våra stora företag. Nu har Kina chansen att ta in 20 år på bara ett halvår genom att ta marknadsandelar från väst. Vi kan få se en global maktförskjutning ekonomiskt och politiskt som kan få väldigt långtgående konsekvenser", säger han.

Läs mer

 


2020-03-20 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Folkhälsomyndigheten har fått för stor makt i coronabekämpningen

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter att Folkhälsomyndigheten har fått för stor makt i coronabekämpningen.

"Min syn är att beslut om åtgärderna mot coronasmittan i slutändan måste vara politiska. De ska självfallet bygga på medicinsk expertkunskap om olika ingrepps effektivitet. Men en myndighet som Folkhälsomyndigheten bör vara försiktig med att göra mer värderingsmässiga avvägningar. Ansvaret för dem ligger i stället på det politiska systemet som måste kunna välja såväl mer som mindre långtgående åtgäder än vad myndigheten rekommenderar."

Läs mer

 


2020-03-20 Arbetet

Calmfors om corona­krisen: Statens åtgärder räcker inte

Tidningen Arbetet har intervjuat Lars Calmfors, IFN,  om coronakrisen.  Han anser att det behövs mer stödåtgärder:

" Jag tror att det behövs mycket mer i form av stödåtgärder. Stödet man kan få vi korttidsarbete är alldeles för litet. Halva lönekostnaden räcker inte långt om försäljningen i stort sett fallit bort." Enligt Lars Calmfors kan man jämföra med länder som Norge och Danmark där åtgärderna varit mer omfattande.

Läs mer


TT, Omni, Svenska Dagbladet, Östgöta-Correspondenten, TTela, m.fl.

Ekonomer: Så djup blir coronakrisen

Lars Calmfors och Magnus Henrekson, IFN, intervjuas av nyhetsbyrån TT i en text om de ekonomiska konsekvenserna av corona-krisen.

Lars Calmfors anser att de krisåtgärder som regeringen hittills presenterat är bra men långt ifrån tillräckliga.

Magnus Henrekson säger: " Om det här skulle hålla på några månader är 600 000 jobb borta och då är vi inne i en lika djup kris som på 1990-talet och då står staten där med socialbidrag, a-kassa och fallisemnag på huslån och då följer bostadspriserna med nedåt. Då blir det väldiga problem."

Läs mer

 


2020-03-18 fplus

Forskaren: Bara då kan entreprenörskapet vinna mot corona

fplus har gjort en lång intervju med Magnus Henrekson, IFN, om coronakrisen och entreprenörskap.

"Vid tidigare kriser i historien har entreprenörerna klivit fram och varit en katalysator för innovation, nytänkande och teknikutveckling. Kan entreprenörskapet även denna gång rädda oss fråen en ekonomisk kollaps? Entreprenörskapsforskaren Magnus Henrekson ser möjligheter, men också problem." skriver fplus

Läs mer

 


2020-03-18 Studio Ett, Sveriges Radio

Ekonomin drabbas hårt av coronaviruset

Magnus Henrekson, IFN, intervjuades i Studio Ett om ekonomiska åtgärder som ska mildra coronakrisen.

Läs mer och hör samtalet här


2020-03-18 Nyhetsbyrån Direkt

Korttidsarbete behöver vara mer generöst

Lars Calmfors, IFN, har intervjuats av Nyhetsbyrån Direkt om coronakrisen.

" Sverige har tack vare sin tidigare strama finanspolitik och låga statsskuld ett klart bättre utgångsläge än de flesta andra länder.

Det säger ekonomiprofessor Lars Calmfors till Nyhetsbyrån Direkt.

"Det man har gjort är bra och ett steg på vägen, och det tar också tid att mentalt anpassa sig till hur stora stöd man behöver ge. Men det behövs mycket mer, läget är helt exceptionellt. Det är väldigt svårt att tro att det räcker med att potentiellt halvera lönekostnaderna, som man nu gör med stödet till korttidsarbete", säger han.

Han säger att andra länder, som Norge och Danmark, har en större subventionsgrad, och att det lär behövas i Sverige också.

"Jag tror egentligen att staten under en period skulle behöva ta nästan hela lönekostnaden, upp till en viss nivå. Jag är övertygad om att det behövs mer än i dag. Försvinner nästan alla försäljningsintäkter kan det inte räcka med den subventionsnivå man har nu, annat än om det här blir väldigt kortvarigt, men det är osannolikt", säger Lars Calmfors."

Läs mer


2020-03-17 Omni Ekonomi

Ekonom: Stäng inte börsen – handeln flyttar ut i ”rännstenen”

Omni Ekonomi skriver om Daniel Waldenströms, IFN, blogginlägg på Ekonomistas om börsstängning och coronakrisen.

"I extrema situationer kan det förstås finnas skäl för att stoppa börshandeln. Men i en kris är behovet av att kunna sälja tillgångar, ändra i portföljer och skaffa nytt kapital troligtvis ännu större", skriver Waldenström.

Läs mer

 

 

 


2020-03-16 Katrineholms Kuriren

Färre invandrare ger inte bättre integration

Lars Calmfors, IFN, omnämns i en ledare i Katrineholms Kuriren om migration kontra integration. Calmfors medverkade nyligen i ett seminarium hos Fores. Färre invandrare ger inte automatiskt bättre integration, visar forskning.

Läs mer


2020-03-16 Aftonbladet

Så påverkas du av regeringens krispaket

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av Aftonbladet om regeringens krispaket. De 300 miljoner kronor som är avsatta räcker inte, menar Calmfors:

– Många företag lär hamna i en så svår situation att det krävs mer, säger han.

Läs mer

 


2020-03-15 Dagens Nyheter

Nationalekonomen om coronakrisen: "Kan bli ett BNP-fall på flera procent"

Dagens Nyheter har intervjuat Lars Calmfors, IFN, om de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen. Lars Calmfors säger att det är omöjligt att säga vad kostnaden blir i slutändan, men drar paralleller till 90-talskrisen. Under 90-talskrisen föll BNP kraftigt tre år i rad och fallet slutade på totalt cirka fem procent. Enligt Calmfors kan man inte utesluta en liknande utveckling:

 – Det kan mycket väl bli ett BNP-fall i den storleksordningen. Men en trolig skillnad mot 90-talskrisen är att en nedgång blir mer koncentrerad i stället för att som då dra ut över flera år, säger han.

Läs mer

Läs även notis i Aktiebladet

Läs även ledare i Södermanlands Nyheter


2020-02-13 Katrineholmskuriren

Lindbecks läxor måste läras igen

Joacim Broman skriver om Assar Lindbeck, IFN, i en ledare i Katrineholmskuriren. Broman menar att det är tid för en ny Lindbeckkommission.

Läs mer

Läs även i Hallandsposten


2020-03-12 Rapport, SVT

Lars Calmfors intervjuades i Rapport om coronaviruset och regeringens åtgärdspaket

Lars Calmfors, IFN, intervjuades av Rapport om de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset och regeringens åtgärdspaket. Han säger att staten behöver göra mer, exempelvis betala sjuklönen åt arbetsgivarna:

– Det är väldigt svårt att förutse exakt vad som kommer att hända, men det är mycket möjligt att man måste ta stora kostnader för att förhindra att företag går i konkurs och att det slår hårt på sysselsättningen.

Lars Calmfors tror också att det behövs riktade stöd till drabbade branscher.

Se inslaget på svt play ( publicerat 12 mars, tillgängligt en vecka)


2020-03-12 Folkbladet

Bildt och Lindbeck pekade på krisen

Vidar Andersson skriver i en ledare i Folkbladet om Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. Han skriver om ett seminarium som hölls nyligen för att fira Lindbecks 90-årsdag och om behovet av en möljig ny Lindbeck-kommission idag.

Läs mer


2020-03-11 Expressen

Nya coronaläget: Löfven backas upp av M och KD

Lars Calmfors, intervjuades av Expressen om coronaviruset och politiska åtgärder. Han menar att finansminister Magdalena Anderssons öppning kring större stimulanser kan vara ett tecken på att man försöker frångå det finanspolitiska ramverket:

" – Det finns en sådan risk. Och jag är tveksam till så breda stimulanser, säger han."

Läs mer


2020-03-11

Sammankomster med fler än 500 personer stoppas

Lars Calmfors, IFN, medverkade i Studio Ett, Sveriges Radio, om coronaviruset och politiska åtgärder.

Läs mer 


2020-03-11 Dagens Nyheter

2020-03-11 Politiker – inte Folkhälsomyndigheten – behöver ta täten i coronabekämpningen

Lars Calmfors, IFN, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om coronabekämpningen. Hur långt sträcker sig en expertmyndighets ansvar och vilket ansvar har politiken, frågar han sig.

"Min uppfattning är att betydligt kraftigare åtgärder borde ha vidtagits på ett tidigt stadium, eftersom kostnaderna för dessa förefaller begränsade jämfört med de kostnader som kan uppkomma på längre sikt vid omfattande smittspridning. Men dessa avvägningar är i grunden värderingsmässiga och bör göras på politisk nivå."

Läs mer

Läs även Heidi Avellans text i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad där hon hänvisar till Lars Calmfors


2020-03-08 Svenska Dagbladet

EU måste klargöra sin ståndpunkt i Syrien

Özge Öner, IFN och University of Cambridge, skriver i en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet om Syrienfrågan. Debatten har hamnat snett, menar hon:

"Debatten som nu förs om EU och migrationen borde i stället handla om hur man kan förhindra att människor behöver fly."

Läs mer


2020-03-06 Svenska Dagbladet

Dubbla utbildningar – inget jobb: "Varför"?"

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Svenska Dagbladet i en artikel om arbetslöshet bland utrikes födda.Ett sätt att få fler i arbete är genom utbildning, säger han:

– Utbildningssatsningar verkar fungera bra för just den här gruppen. Olika typer av anställningsstöd är också en effektiv åtgärd, men förhållandevis dyrt, säger Lars Calmfors. 

Han säger också i intervjun att han vill se fler nya typer av enkla jobb med lägre minimilön än idag, men poängterar att det inte finns något enkelt svar.

Läs mer


2020-03-04 Svenska Dagbladet

Professor: Vanlig politik biter inte mot corona

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, intervjuas i Svenska Dagbladet om politiska åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av Coronaviruset:

– Det kan hända att traditionell finanspolitik har en viss positiv effekt. Men jag ställer mig tvekande till att den är särskilt stor i det här läget. Effektiviteten är sannolikt väldigt mycket mindre än i en normalsituation, säger Lars Calmfors.

Läs mer

 


2020-03-03 Axess magasin

Närhet spelar roll

Özge Öner, IFN och University of Cambridge skriver om urbana privilegier i Axess:

"En välmående urban elit måste engagera sig för dem som bor i små och sämre fungerande samhällen. Självcentreringen skapar distans och överlägsenhet mot de mindre priviligierade."

Läs mer

 

 


2020-02-29 Jönköpings-Posten

Gustav Juntti: Journalister är inte tjänstemän, Bylund

Gustav Juntti hänvisar till forskning av Christian Bjørnskov, affilierad till IFN och Stefan Voigt i en ledare i Jönköpings-Posten om SD:s syn på mediepolitik och de andra partiernas agerande.

Läs ledaren här

Studien hittar du här


2020-02-26 Liberal Debatt

Kapitalismen och välfärdsstaten – tillsammans följs de åt

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om marknadsekonomi, kapitalism och välfärdsstaten i senaste numret av Liberal Debatt:

"Debatten om ekonomi mellan höger och vänster bygger ofta på en motsättning mellan å ena sidan kapitalism och marknadsekonomi och å andra sidan höga skatter och omfördelande välfärdsstat. Empiriskt sett är dock mönstret det motsatta: Länder med mer kapitalism och marknadsekonomi har i genomsnitt en större stat och högre skatter."

Läs mer 


2020-02-24 Sydsvenska Dagbladet, Helsingborgs Dagblad

Ledare: Nej, hon är inte en ängel för hemlösa

Sydsvenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad skriver om bostadssituationen i en ledare och nämner Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet.

Läs artikeln bakom betalvägg


2020-02-22 Jönköpings-Posten, Tranås Tidning, Skövde Nyheter, Vetlanda-Posten, Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad, Värnamo Nyheter, Smålänningen, Västgöta-Bladet, Falköpings Tidning, Skaraborgs Läns Tidning, Lokaltidningen Västbo-Andan

Gustav Juntti: Vem är missnöjd när SD är störst?

I en ledarkrönika i Jönköpings-Posten hänvisas till forskning av Andreas Bergh och Anders Gustafsson, IFN. Ledarskribenten undersöker förklaringsmodeller till SD:s framgångar. Andreas Bergh och Anders Gustafsson visar med sin forskning att ekonomisk globalisering inte bidragit till framväxten av populistiska partier, ett argument som annars använts i den politiska debatten.

Läs mer


2020-02-18 Dagens Nyheter

Andreas Bergh: Globaliseringens förlorare borde få känna sig som de vinnare de är

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om globaliseringens vinnare och förlorare i en krönika på ledarplats i Dagens Nyheter.

Den som ses som en förlorare på grund av globaliseringen borde i själva verket ses som en vinnare, är Andreas Berghs tes. 

Läs mer

Läs även notis

Läs även ledare i Skånska Dagbladet

Läs även ledare i Norra Skåne


2020-02-16 Challenges.fr

Pourquoi les chiffres sur la montée des inégalités de Piketty sont contestés

Franska Challenges.fr skriver om en artikel om ojämlikhet  i The Economist där Daniel Waldenström, IFN, intervjuades. Artikeln tar upp att Pikettys analys kring ökningen av ojämlikheten ifrågasätts allt mer:

"Selon Daniel Waldenström, Institut de recherche d'économie industrielle à Stockholm), il n'existe de données fiables sur la répartition de la richesse que dans trois pays en dehors des Etats-Unis: au Royaume-Uni, au Danemark et en France."

( Enligt Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning, Stockholm, finns det bara tillförlitliga uppgifter om fördelningen av välstånd i endast tre länder utanför USA: i Storbrittanien, i Danmark och i Frankrike)

Läs mer bakom betalvägg

 

 

 


2020-02-15 Värnamo Nyheter

Samåkning räddar liv och skattemedel

Gustav Juntti skriver om Uber och taxibranschen i en ledarkrönika i Värnamo Nyheter. Han hänvisar till en rapport av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet.

Läs mer


2020-02-12 Arbetsmarknadsnytt

Experter: Därför försvinner ungdomars jobb

Arbetsmarknadsnytt har intervjuat IFN-forskaren Fredik Heyman om hur automatiseringen påverkat de jobb som traditionellt sett varit ungdomars väg in på arbetsmarknaden.

"De jobb som anses vara i riskzonen för att försvinna inom en snar framtid är så kallade rutinjobb. Fredrik Heyman, forskare i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), säger att dessa typer av arbeten är lättare att automatisera. Statistik visar också att de jobb som kan kategoriseras som rutinjobb har minskat i betydelse de senaste 20 åren."

Läs mer

 


2020-02-13 Publikt

Märket som styr våra löner

Fackförbundet ST:s tidning Publikt har skrivit om industrimärket och lönebildningen. De har bland annat intervjuat Lars Calmfors, IFN som är en av dem som väckt frågan om märket även framöver ska sättas på samma sätt som hittills. 

Läs mer

 


2020-02-12 Omni Ekonomi, Fplus, Dagens PS, Dagens Industri

Expert: OECD:s skattereform är en tickande budgetbomb

Omni Ekonomi och Fplus skriver om IFN-forskaren Daniel Waldenströms blogginlägg hos Ekonomistas. Där beskriver han OECD:s önskan om en global bolagsskattereform som en tickande budgetbomb för Sverige.

Läs mer hos Omni

Läs mer i Fplus

Läs blogginlägget på Ekonomistas

Läs även i Dagens PS

Läs även i Dagens Industri


2020-02-10 Blekinge Läns Tidning

Kvacksalveri ger ingen tillväxt

Blekinge Läns Tidning skriver om platsmarknadsföring i en ledare. De hänvisar till forskning av bland andra Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet:

"I Ekonomisk Debatt (nr 7 2019) beskriver Andreas Bergh och Gissur Ó Erlingsson att "de enstaka systematiska studier om utvärderat effekten av platsmarknadsföring visar på inga eller mycket begränsade effekter." En studie från USA visade att platsmarknadsföring hade en direkt negativ effekt på kommunen."

Läs mer


2020-02-09 Dagens Industri

EU måste klara teknikskiftet

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, och redaktör för Europaperspektiv skriver om EU:s utmaningar i och med det pågående teknikskiftet i en debattartikel i Dagens Industri.

" Sverige, som i den digitala omställningen har kommit längre än de flesta andra länder, bör här vara en drivande och enande kraft. Om medlemsländerna misslyckas med att nå enighet blir priset högt och teknologiskiftets utlovade ekonomiska, politiska och miljömässiga vinster kommer att gå EU förbi."

Läs mer


2020-02-09 Svenska Dagbladet

Fakta torteras tills den samarbetar

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på ledarisdan i Svenska Dagbladet om hur fakta kan bearbetas och tolkas.

Läs mer


2020-02-07 Studio Ett, Sveriges Radio

USA öppnar för jätteaffär med Ericsson

Magnus Henrekson, Vd IFN, medverkade i Studio Ett i Sveriges Radio i ett samtal om USA:s justitieminister William Barrs uttalande om att USA bör öveväga att köpa in sig i det svenska telekombolaget Ericsson.

Hör samtalet här

 

 


2020-02-06 Hufvudstadsbladet

Svensk ekonomiprofessor: Marins regering har ingen finanspolitisk plan för framtiden

Hufvudstadsbladet har intervjuat Lars Calmfors, IFN , angående hans kolumn i Dagens Nyheter om den finska regeringens bristande finanspolitiska plan.

Läs mer


2020-02-05 Ystads Allehanda

Arvsskatt är inte liberalt

Ystads Allehanda och Blekinge Läns Tidning hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, IFN, i en ledare om arvsskatt.

Läs mer

Läs mer i BLT


2020-0205 SVT Nyheter

Ekonomisk elit drar ifrån vanliga löntagare

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i SVT Nyheter, TV och webb, om LO:s rapport "Makteliten – i en egen bubbla" som visar att toppcheferna inom näringslivet aldrig har tjänat så mycket jämfört med vanliga löntagare som nu.

Magnus Henrekson ser inte att situationen är lika allvarlig som LO menar:

– De som tjänar allra mest, om vd:n gör ett bra jobb, är aktieägarna. Så man kan se det som att vd:n fattar viktiga operativa beslut som skapar de här värdena, och får del av det. Sedan betalar vd:n ungefär två tredjedelar av sin ersättning i skatt dessutom, säger Magnus Henrekson. ​

 

Läs mer

Läs även nyhet i Arbetsmarknadsnytt

Se även notis i DagensPS

 

 

 


2020-02-04 Kvartal

Debatten om ständigt växande klyftor

Samhällsdebattören Mikael Sandström hänvisar till forskning av bland andra Daniel Waldenström, IFN, i en essä i Kvartal om inkomstklyftor.

Läs mer


2020-02-04 Dagens Nyheter

Lars Calmfors: Finland står inför stora problem med sina offentliga finanser

Lars Calmfors, IFN och Stockholms universitet, skriver om Finlands ekonomi i en kolumn på Dagens Nyheters ledarsida.

"En åldrande befolkning pressar upp utgifterna. Därför behövs en tydlig plan för att öka sysselsättningen och minska budgetunderskottet. Den nya finska regeringens hittills aviserade politik är inte tillräcklig."

Läs mer

Läs även notis hos realtid.se

 

Kolumnen har även uppmärksammats i finsk media:

Läs även notis i Verkkouutiset.fi ( på finska)

Läs även i Ilta-Sanomat

Läs även i Uusi Suomi

Läs även i Kaleva.fi


2020-02-03 Svenska Dagbladet

”Kinas konflikter med Sverige är ett test”

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och IFN, skriver om Kinas konflikter med Sverige i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

"Det är tydligt att Kina ser konflikterna med Sverige som ett test på hur mycket man kan köra med små länder. Undfallenhet från svensk sida kommer att stå oss dyrt på längre sikt, skriver professor Fredrik Sjöholm."

Läs mer


2020-01-31 Svenska Dagbladet

”Slopa flerbarnstillägg – för miljöns skull”

Magnus Henrekson,IFN, är en av undertecknarna när nätverket Population Matters Sweden skriver en debattartikel om flerbarnstillägg i Svenska Dagbladet.

"Det är fel att ge statligt stöd för ett ökat barnafödande, eftersom det inte föds för få barn i Sverige. Att skaffa färre barn är det mest miljövänliga som vi som individer kan göra." Skriver de bland annat.

 

 

Läs mer

Läs replik här

Läs även ledare i Skånska Dagbladet

 

 


2020-01-29 TT,Norrbottens Affärer, Omni Ekonomi, Corren.se, Södermanlands Nyheter, Folkbladet, Norrländska Socialdemokraten m.fl.

Hack i kurvan- inkomstklyftan minskade 2018

Nyhetsbyrån TT har intervjuat Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om att inkomstklyftorna minskade för första gången på länge under 2018. Andreas Bergh anser att fallande aktiekurser och en dämpad bostadsmarknad är huvudförklaringarna och att minskningen förmodligen bara är ett hack i kurvan.

Läs mer

Läs även notis hos Omni


2020-01-29 Arbetsmarknadsnytt

Andreas Bergh: Den ökande ojämlikheten beror inte på lönerna

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver om den ökande ojämlikheten i en krönika i Arbetsmarknadsnytt:

"Har du dragit vinstlotten på bostadsmarknaden? Då är du en av dem som bidrar till den ökande ojämlikheten, menar Arbetsmarknadsnytts nygamle krönikör Andreas Bergh. Han vill se sänkta marginalskatter och en översyn av hela skattesystemet."

Läs mer

Läs även notis i fplus


2020-01-24 Svenska Dagbladet

De stora kostnaderna för äldre ligger framför oss

Anders Gustafsson, IFN och Örebro universitet, är en av tre artikelförfattare i en debattartikel i Svenska Dagbladet.  Det är problematiskt att lyfta fram den äldre delen av befolkningen som förklaring till kommuner och regioners ökade kostnader. De stora kostnaderna för äldre ligger framför oss, skriver forskarna och för bland annat fram befolkningsökningen generellt som en av förklaringarna.

 

Läs mer


2020-01-23 Svenska Dagbladet

”Miljarder slösas bort i industripolitiken”

I en debattartikel av Jan Jörnmark och  Christian Ekström i SvD Näringsliv, refereras det till Anders Gustafssons avhandling Industrial policy: Political considerations, payoffs and peculiar incentives. Anders Gustafsson är affiilierad till IFN och forskar även vid Örebro universitet.

Läs mer


2020-01-23 Folkbladet

Det offentliga Sverige behöver samla ihop sig

Widar Andersson nämner Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i en ledare i Folkbladet

Lindbeckkommissionen blev en framgångssaga som omfamnades av statsministrarna Bildt, Carlsson och Persson och vars förverkligade förslag fick upp Sverige rejält på fötter igen. /.../ Nu står Sverige där igen med huvudet farligt nära betongväggen. Problemen går självklart att lösa även denna gång. om det offentliga Sverige med de stora partierna i spetsen förmår att samla ihop sig likt man en gång gjorde runt sunt förnuft à la Assar Lindbeck så är ingenting omöjligt."

Läs mer

 


Fplus 2020-01-21

Forskare: Så vittrar äganderätten sönder–"Sverige illa ute som rättsstat"

Fplus skriver om äganderätten i Sverige och intervjuar Andreas  Bergh, IFN och Lunds universitet. Fplus hänvisar till en ranking av den kanadensiska tankesmedjan Fraser som gjort en kartläggning av länder ekonomiska frihet. Sverige ligger nu på plats 35, men låg på plats 20 i förra rapporten: Kategorierna "rättsväsendets oberoende" och "skyddet för äganderätten" är de två kategorier där Sverige framför allt rasar.

– Det är viktigt att vi håller koll på utvecklingen. Sverige har tidigare utmärkt sig vad gäller rättsstat och skydd för äganderätten. Men när man tar en institution för given så finns risken att man slutar vårda den aktivt, säger Andreas Bergh till Fplus.

Läs mer


2020-01-21 Dagens Nyheter

Andreas Bergh: Finanskrisen var männens fel – får barnen lära sig i skolan

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter om hur läroböcker i samhällsvetenskap lär ut ekonomi till gymnasieelever:

"Ibland tenderar läroböckerna att börja analysen en bra bit från kärnfrågan, utan att först lära ut det basala. Det kanske tydligaste exemplet är när ”Stringent Samhällskunskap 2-3” (Studentlitteratur igen) i sitt första kapitel vill visa hur samma fenomen kan analyseras ur olika perspektiv, och tillämpar detta på finanskrisen. Det är en bra idé, som skulle kunna leda till att olika förklaringar till krisen kontrasteras mot varandra: Bankers riskabla utlåning, den amerikanska centralbankens låga räntor åren före krisen, det så kallade moral hazard-problem som uppstår när banker vet att de kommer att bli räddade om de hamnar i problem och de täta och kanske korrupta banden mellan USA:s finanssektor och den politiska sfären."

Läs mer i DN

Läs även ledare i Folkbladet och Östgöta-Correspondenten

Läs även nyhet i Fplus


2020-01-21 Dagens Arena

Hotet mot svenska modellen kommer inte från Bryssel

Almegas tidigare vd Göran Trogen skriver i en debattartikel i Dagens Arena om EU:s planer på minimilöner och hänvisar till forskning av Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN och en rapport de skrev för Arbetsmarknadsekonomiska Rådet där de fann att det närmast är en norm idag att företag bör ha avtal.

Läs mer


2020-01-18 Svenska Dagbladet

Inför ett byråkratitak i välfärden

Mårten Blix, IFN, skriver en gästledare i Svenska Dagbladet om att införa ett byråkratitak i välfärden:

"När regeringens välfärdskommission nu inleder sitt arbete efter årsskiftet vore det ett utmärkt nyårslöfte att låta 2020-talet bli startskottet för en trimmad byråkrati där vård- och omsorgspersonal får ägna huvuddelen av sin tid åt kärnuppgifterna. Det behövs inte en byråkratiutredning för att införa ett byråkratitak."

Läs mer


2020-01-18 SVTNyheter

Kollektivavtalen hotas när fler nobbar facket

SVT Nyheter har intervjuat Lars Calmfors, IFN om den svenska kollektivavtalsmodellen. En modell som hotas av att allt fler väljer att inte vara med i ett fackförbund.

"– Man ska inte underskatta den här utvecklingen. Det är ett hot mot kollektivavtalen att fackets möjligheter att upprätthålla systemet minskar, säger professor Lars Calmfors. "

Läs mer

 


2020-01-17 Studio Ett Sveriges Radio

Assar Lindbeck i intervju: "Välfärden är en ömtålig planta"

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, intervjuas av Studio Etts Magnus Thorén i en 25 minuter lång intervju om sin gärning och samhällssyn.

Läs mer och hör intervjun här


2020-01-15 Le Monde

Les pays nordiques vent debout contre un salaire minimum imposé par l’Union européenne

Le Monde har intervjuat Per Skedinger, IFN, om det nordiska motståndet mot EU-gemensamma minimilöner.

Pour l’économiste Per Skedinger, ce système « autorégulateur » présente l’avantage de la flexibilité : « Il permet de fixer différents types de revenus minimums, en fonction de l’âge, de l’expérience ou de la profession, ce qui produit des niveaux relativement élevés, comparé au reste de l’Union européenne. »

( För ekonomen Per Skedinger ger det nordiska "självreglerande systemet" en fördel för flexibiliteten. "Det gör det möjligt att fastställa olika typer av minimlön beroende på ålder, erfarenhet eller yrke och det gör att det blir relativt höga lönenivåer jämfört med resten av EU")

Läs mer


2020-01-14 Deutschlandfunk

Europäischer Mindestlohn Skepsis bei schwedischen Gewerkschaften

Tyska Deutschlandfunk har intervjuat Per Skedinger, IFN, om europeiska minilöner och den svenska skepsisen till dessa:

" En minimilön på EU-nivå är inte önskvärt i Sverige eftersom det skulle äventyra parternas självbestämmande/..."/, säger Per Skedinger.

Läs mer och lyssna på inslaget här


2020-01-14 ETC.se

Självklart ska de 1000 som tjänar mest hjälpa oss att rädda välfärden

Tidningen ETC skriver om sin granskning av inkomstskillnader i en ledare. De hänvisar bland annat till IFN-forskaren Daniel Waldenström och en tidigare intervju:

" "Det har varit en exceptionellt gynnsam tid att äga kapital i Sverige de senaste 20–30 åren", sa då nationalekonomen Daniel Waldenström (som samarbetar med Piketty) till Dagens ETC."

Läs mer


2020-01-14 ETC.se

Svenskarna som tjänar mest – och drar ifrån alla andra i raketfart

Tidningen ETC har intervjuat Daniel Waldenström, IFN, om inkomstskillnader.

Läs mer (bakom betalvägg)


2020-01-13 Arbetet

Calmfors: Fackens lönekrav är för låga

Tidningen Arbetet har intervjuat Lars Calmfors, IFN, om avtalsrörelsen. Fackens krav på 3 procents löneökningar är för låga, säger Lars Calmfors. Han menar också att löneökningarna varit för låga de senaste åren:

– De låga löneökningarna har bidragit till den bristsituation som vi har på arbetskraft idag, och därmed till en ineffektiv fördelning av arbetskraften mellan olika delar av ekonomin, säger han.

 

Läs mer 

Läs notis i Dagens Industri

Läs notis i Fplus

Läs notis hos Omni

Läs notis på Allanyheter.com

Läs nyhet hos ETC

Läs notis av Nyhetsbyrån Direkt


2020-01-11 Svenska Dagbladet

Özge Öner: Demokratier är inte immuna

Özge Öner, IFN, skriver i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida om demokratiers skörhet:

"När väljarna förlorar tron på statens förmåga att garantera grundtrygghet, samt säkerhet från våld och kriminalitet kan statens försvagning ske snabbt. Det är därtill svårt att lappa och laga i ett demokratiprojekt som i alltför hög grad redan tar in vatten.

Gamla och etablerade demokratier är möjligen stabilare men knappast immuna mot sammanbrott."

Läs mer

 


2020-01-10 Kristianstadsbladet

Ledare: Våga slåss för svenska värderingar

Kristianstadsbladets Carolin Dahlman, hänvisar bland annat till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet och Mats Perssons, Stockholms universitet, debattartikel i Dagens Nyheter om invandring och behovet av reformer av välfärdssystemet.

Läs mer

 


2020-01-09 Magasin t.

Därför har svenskarna aldrig varit rikare

Nättidningen Magasin t. har intervjuat Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet om svenskarnas ekonomiska välstånd:

" – Svenskarna har aldrig varit rikare än nu. Vi har fått en bättre privatekonomi och ett högre välstånd. Förändringen är kraftig och den har skett i högre takt än de flesta andra länder i Europa, säger Andreas Bergh, nationalekonom vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning."

Läs mer

Läs även notis i fplus


Uppsala Nya Tidning, Enköpings-Posten

Ledare: Populismens ursprung är långt ifrån entydigt

I en ledare i Uppsala Nya Tidning och Enköpings-Posten, refereras till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet och Anders Gustafssons, IFN och Örebro universitet, studie om globalisering och populism. Ekonomisk globalisering och populism hänger inte samman, skriver de.

"De två nyttjar valresultat för populistpartier vid 267 val i 33 europeiska länder mellan 1980 och 2016, som matchas mot det mest vedertagna indexet för olika former av globalisering. Om globalisering skapar ojämlikhet och i förlängningen populism borde sådana partier växa mer i globaliserade länder. Men ingenstans finns ett sådant mönster. /.../"

Läs mer

Läs även i Enköpings-Posten


2020-01-07 Dagens nyheter

Lars Calmfors: Fel tid för Sverige att nu gå med i EU:s bankunion

I en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, IFN, om EU:s bankunion:

"Argumenten för och emot ett svenskt deltagande i EU:s bankunion väger relativt jämnt. En samlad bedömning ger dock slutsatsen att det är för tidigt att gå med."

Läs mer

Läs även notis hos Altinget.se

Läs även notis hos EFN


2020-01-07 Folkbladet

Politiska låsningar som skadar vårt land

I en ledare i Folkbladet skriver Widar Andersson om Assar Lindbecks debattartikel i DN om invandringen:

Det är enligt Lindbeck och Persson tre faktorer som avgör varför invandring är gynnsamt för vissa länder men oynnsamt för andra: Invandringens omfattning, invandringens sammansättning och mottagarlandets "förmåga att ta emot invandrarna på ett meningsfullt sätt". "

Widar Andersson drar slutsatsen " Läget är allvarligt. De politiska låsningarna behöver bändas upp. Sverige behöver en socialdemokrati som genomför sitt program från 2018."

Läs mer


2020-01-06 Svenska Dagbladet

Ogenomtänkt förslag om minimlön i EU

Per Skedinger, IFN, har utrett frågan om minimlöner åt EU-kommissionen och skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att:

"En klåfingrig reglering av löner inom EU riskerar att leda till ökad politisk splittring. Det är antagligen det sista som EU-projektet behöver för närvarande."

Läs mer

Läs notis i Fokus

Läs notis hos Omni

Läs notis hos fplus


2020-01-04 Dagens Nyheter

"Sverige illa rustat för fortsatt stor invandring"

Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, skriver  i en debattartikel i Dagens Nyheter  tillsammans med Mats Persson, Stockholms universitet, om behovet av stora reformer som följd av invandringen:

"Den stora invandringen har skapat ett segregerat Sverige utan homogen befolkning. Vårt samhälle är illa rustat för att hantera fortsatt stora invandrarströmmar. Nu krävs dyra och politiskt smärtsamma reformer av bostadsmarknad, arbetsmarknad, rättsväsende och skola."

Läs mer

Hör Ekot

Läs notis i fplus

Läs replik i ETC

Läs replik i Syre

Läs ledare i Världen idag


2020-01-01 Expressen

App-jobben kan försvinna lika fort som de kom

I en ledare i Expressen, skriver Patrik Kronqvist om gig-ekonomin, som blev omdebatterad under 2019. Bland annat hänvisar han till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet:

"Nationalekonomen Andreas Bergh kontrade i Dagens Nyheter med att lyfta fram de nya appar som göra att man kan få hjälp med allt från att montera möbler till att hämta mat och köra bort grovsopor. Det innebär att man inte behöver ha så mycket kontakt med de människor som utför tjänsterna, menade han."

Läs mer


Aktuell forskare

Pär Holmberg, docent.

Ämnesområden: Auktioner, elmarknad, energi, spelteori

Några av de frågor Pär Holmberg försöker besvara i sin forskning:

  • Hur ser elproducenternas budgivning ut på elmarknaden?
  • Hur påverkas budgivningen av marknadsregler, information, ställtider och flaskhalsar i elnätet? 

 

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se