– Jag tackade ja för att IFN är en lika ovanlig som viktig institution. Ett privat forskningsinstitut som bedriver policyrelevant forskning om det svenska näringslivet och det svenska samhället. Det finns inget liknande i Sverige – knappt i Europa – och jag tycker att det fyller en allt viktigare roll i ljuset av de utmaningar som vi står inför som samhälle, säger Fredrik Sjöholm.
Han betonar att svensk välfärd vilar på ett konkurrenskraftigt näringsliv och de resurser som det genererar. För att det svenska näringslivet ska kunna bibehålla sin styrka krävs det att man lyckas navigera i en föränderlig värld med ökad globalisering och ökade krav på exempelvis en hållbar klimatomställning. Här spelar naturligtvis även det omgivande samhället en viktig roll. Han beskriver en stat som tyvärr kan uppfattas som att den i detta avseende inte fullgör sin uppgift, med illa fungerande skolor, universitet och högskolor som inte håller internationell toppklass, en infrastruktur som fallerar och osäker framtida energiförsörjning. Dessutom tar trygghetsfrågorna allt större plats i samhällsdebatten och det tycks som att spänningar och konflikter i samhället blir värre, säger han. Att komma till rätta med utanförskapet kräver enligt Fredrik Sjöholm stora ansträngningar. Vidare innebär en förändrad arbetsmarknad på grund av automatisering och globalisering, att riskerna för spänningarna i samhället ökar ytterligare. Fredrik Sjöholm tror att det vi gör de närmaste tio åren kommer att påtagligt påverka samhällsutvecklingen för framtida generationer och att det är där forskningen kommer in i bilden:
– För att man på ett rationellt och väl genomtänkt sätt ska adressera problemen behövs forskning och folk som tänkt djupt och länge på de här frågorna, säger Fredrik Sjöholm.
Vilken funktion fyller då IFN:s forskning jämfört med annan nationalekonomisk forskning som görs i Sverige?
– Fokuset är större på svenskt näringsliv och svensk ekonomi. Sedan är vi är väldigt tydliga med att vår forskning ska vara policyrelevant och att vi ska kommunicera forskningen till det omgivande samhället. Vi ser det som ett viktigt uppdrag att tillhandahålla vår forskning till media, tjänstemän och politiker. Det är akademins tredje uppgift, något jag uppfattar att man retirerat lite från inom universitetsvärlden.
Fredrik Sjöholm har erfarenheter både från universitetsvärlden och IFN. Han forskade här mellan 2006 och 2011 och flyttade sedan tillbaka till sitt Alma Mater Lunds universitet där han också var prefekt för den nationalekonomiska institutionen. Lunds universitet är Sveriges bästa fullskaliga universitet, säger han. Den största skillnaden, förutom att IFN är en mindre och rörligare organisation är frågan om finansieringen:
– På IFN måste vi hela tiden vara på tårna eftersom vi inte har tryggheten med årliga, statliga anslag. Vi måste ständigt visa oss så kompetenta och relevanta att forskningsfinansiärer av olika slag tycker att det är värt att stödja det vi gör, säger Fredrik Sjöholm och betonar att IFN måste fokusera på aspekter av stor relevans för det svenska näringslivet och samhället och kunna erbjuda en god analys av dessa kärnfrågor. Det krävs vetenskaplig publicering av hög kvalitet men forskningen måste också kommuniceras ut utanför den akademiska sfären. – Det räcker inte med det ena, man behöver bägge benen för att vara relevant, avslutar Fredrik Sjöholm.