Länk till studien ”What Is the Cost of Privatization for Workers?”.
– Ägandeformen av företag kan spela en betydande roll för produktivitet, löneinkomster och sysselsättning. Privatiseringar av offentligt ägda bolag leder till betydande ökningar för produktiviteten men orsakar även en omställningskostnad för anställda. Den ökade produktiviteten är dock så pass stor att den kan kompensera helt för omställningskostnad för anställda och därav bli samhällsekonomiskt effektiv, sade Martin Olsson.
Seminariet inleddes med att Joacim Tåg, programchef för forskningsprogrammet Företagens konkurrenskraft, hälsade välkommen. Martin Olsson presenterade sedan sin och Joacim Tågs artikel ”What is the Cost of Privatization for Workers?”, som undersöker effekten av privatisering av offentligt ägda bolag.
Martin inledde med att diskutera varför ägandeform kan tänkas påverka företagens produktivitet. Den första faktorn han beskrev var resurstillgång, exempelvis har börsbolag ofta bättre tillgång till externt kapital jämfört med icke börsnoterade bolag. En annan faktor är styrning och tidshorisont, där familjeägda bolag kan tänkas ha en annan styrning långsiktigt och större riskaversion. En tredje faktor är målsättning, där exempelvis offentliga bolag behöver balansera samhällsfunktion mot ekonomiska mål.
Martin menade även att väletablerad kunskap om företag kan förklaras genom olika ägandeformer. Företag med fler anställda tenderar att ha högre produktivitet, men detta mönster existerar inte inom olika ägandeformer, skillnaden existerar snarare i att exempelvis utlandsägda företag både är större och mer produktiva. Martin ställde frågan om detta är kausalt eller beror på selektion, det kan vara så att utländska investerare köper de mer produktiva bolagen, men det kan även vara så att de utländska investerarna gör bolagen mer produktiva.
I artikeln analyserar Martin och Joacim 553 privatiseringar mellan 1997 och 2017 som påverkade fler än 60 000 anställda. De studerar både hur bolagen och dess anställda påverkas av ägarförändringen. Resultatet visar att privatisering leder till en genomsnittlig ökning i produktivitet med 10–36 procent, vilket motsvarar ungefär 35 000–110 000 kr per år och anställd, och minskade sysselsättningen med 17 procent. Dessa effekter är även stabila över tid. Martin poängterade att vd-byte efter privatiseringen är viktig, då bolag som inte bytte vd inte upplevde samma effekter.
Personer som var anställda på dessa bolag ett år innan privatiseringen upplevde i genomsnitt 8 procent minskning av lönerna, motsvarande 19 500 kronor per år och anställd, som bestod upp till 8 år, och en ökad arbetslöshetsrisk med 12,5 procent. Vidare visar studien att löneinkomstbortfallet delvis kompenseras av statliga transfereringar, främst i form av arbetslöshetsersättning. Studien visar således att den ökade produktiviteten var mellan två och fem gånger större än det inkomstbortfall som drabbade anställda. Detta tyder på att de studerade privatiseringarna i studien har varit samhällsekonomiskt effektiva.
Efter Martins presentation följde en paneldiskussion. Per Skedinger, docent och forskare vid IFN samt adjungerad professor vid Linnéuniversitetet, var moderator och panelen bestod, utöver Martin Olsson och Joacim Tåg, av Ann-Therése Enarsson, vd för Futurion, och Johan Andersson, styrelseordförande för Mellby Gård. Paneldiskussionen handlade om vilka utmaningar som finns för olika typer av ägandeformer och hur samhället kan och bör hantera strukturomställningar.
Ann-Therése Enarsson påpekade vikten av långsiktighet och hållbarhetstänk inom stora förändringar och att resultaten i Martins och Joacims studie visar att det ofta kan vara de anställda som hamnar i kläm i privatiseringar. Ann-Therése menade att detta även är viktigt i andra strukturförändringar, exempelvis den aktuella AI-utvecklingen. Produktivitetsökningen teknologiska framgångar medför är något man vill åt, samtidigt måste man ha de anställda i åtanke.
Johan Andersson diskuterade vissa utmaningar och möjligheter han upplever hos familjeägda bolag. Exempelvis att det kan finnas en viss riskaversion men att detta leder även till att familjeägda bolag är stabila i turbulenta tider. Ett exempel Johan pekade på är att arbetslösheten är lägre inom familjeägda bolag under lågkonjunkturer. Vidare lyfte Johan att trots att de senaste decennierna har karaktäriserats av privatiseringar, finns det i dag dubbelt så många kommunala bolag jämför med 50 år sen. Detta upplever han är en stor utmaning för mindre bolag som agerar på kommunal nivå.
Per Skedinger kopplade samtalet till den pågående internationella situationen där det fanns en enighet hos panelen att det i oroliga tider är viktigt med kloka och långsiktiga beslut. Både Martin och Joacim poängterade avslutningsvis vikten av en mångfald av bolag och att politiken litar på marknadsprinciperna.