– Det är ett vällovligt initiativ, säger Lars Calmfors om att Dagens Nyheter engagerat honom och nationalekonomen Laura Hartman för att ”ge övergripande synpunkter på materialet och komma med förslag till kompletteringar”.
Han hoppas att granskningen ska bidra till ”att hyfsa debatten”. Men säger samtidigt att det givetvis finns en risk, eftersom ingen människa kan tänka på allt.
– Men vi ska komma ihåg att det är fråga om en tidning, inte en vetenskaplig peer-reviewed tidskrift. Och det är DN – inte vi – som ansvarar för den slutliga texten.
Dagens Nyheter kommer varje vecka fram till valet att genomlysa ämnen som opinionsinstitutet Ipsos identifierat som väljarnas viktigaste frågor. Det blir ett 50-tal artiklar som Lars Calmfors ska läsa och ge synpunkter på. De första faktakollade artiklarna har redan publicerats. De handlade om vårdköer och konsekvenserna av #metoo.
Hur går det till när du granskar?
– Journalisten sänder ett material till mig på ett tidigt stadium och sedan har vi en dialog. Men det är inte frågan om detaljkunskaper från min sida utan om en grov rimlighetsbedömning.
Även andra IFN-forskare agerar faktagranskare.
Richard Öhrvall har bidragit till faktakoll av Ebba Busch Thors (KD) uttalande i en DN-intervju att ”... efter andra världskriget [...] men vi hade hög tillit till varandra. Nu ser vi att tilliten till varandra går ned.” DN skriver: ” ...den senaste upplagan av European Social Survey som genomförts vartannat år sedan 2002 visar på en marginell nedgång i mellanmänsklig tillit i Sverige sedan 2002, någonting statsvetaren Richard Öhrvall uppmärksammade i oktober 2017”.
Per Skedinger, IFN, är ytterligare en forskare som kunnat lägga fakta till rätta. Han faktakollade Stefan Löfvens uttalande i SVT att en miljon svenskar riskerar att få sänkt lön om Alliansen får igenom sitt förslag om inträdesjobb. Han förklarade att forskningen inte ger tillräckligt stöd för Stefan Löfvens påstående. Det är svårt att dra slutsatser från amerikanska studier, sa han.
SVT, SR, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ska med faktakoll motverka desinformation. Faktakollen ska undersöka påståenden från politiska makthavare, men också påståenden som fått spridning i sociala medier. Redaktionerna kommer att göra faktakollarna var för sig, men ska hålla sig till gemensamma principer. Senare samlas materialet på en gemensam sajt. Projektet finansieras främst av redaktionerna, men Vinnova har givit stöd till den tekniska utvecklingen.
Källa: Mediavärlden