Avtalet undertecknas av August Lindberg (LO) och Sigfrid Edström (SAF). Foto: Wikipedia
Grundandet av IFN
IFN (Institutet för Näringslivsforskning), som då hette Industriens Utredningsinstitut (IUI), grundades 1939, året efter Saltsjöbadsavtalet. Bakgrunden var att SAF och näringslivet ville ha en vetenskaplig och långsiktig analys av ekonomiska frågor som kunde ge ett kunskapsunderlag för både arbetsmarknadsrelationer och den ekonomiska politiken i stort.
Även om Saltsjöbadsavtalet inte var den direkta orsaken till grundandet av IFN, så bidrog det starkt till den institutionella miljö som gjorde grundandet möjligt. Avtalet hade stabiliserat relationerna mellan arbetsgivare och fack, vilket frigjorde energi och resurser till mer långsiktigt arbete. Näringslivet såg behovet av forskning för att kunna möta framtida samhällsutmaningar, och IUI/IFN blev ett sätt att skapa en kunskapsbas – med betoning på vetenskapligt grundad analys snarare än konflikt.
Sigfrid Edström spelade en viktig roll för bildandet av IUI/IFN. Han blev IUI:s förste ordförande och formulerade institutets uppdrag att bedriva "långsiktig forskning om ekonomiska och sociala förhållanden som är av betydelse för den industriella utvecklingen".
Slutsats
Saltsjöbadsavtalet kan alltså ses som en indirekt förutsättning för IFN:s tillkomst. Det skapade ett klimat av samförstånd och långsiktighet på arbetsmarknaden, vilket i sin tur öppnade för satsningar på forskningsinstitut som IFN. Men avtalet var inte den direkta anledningen – snarare en del av den bredare kontexten som gjorde grundandet möjligt.
I en av böckerna om IFN:s historia (sid 15 ff) finns en beskrivning av Saltsjöbadsavtalet och den betydelse avtalet har haft för den svenska modellen och för IUI/IFN som forskningsinstitut. Även i de tre inledande kapitlen i boken Ett forskningsinstitut växer fram finns gott om referenser till Saltsjöbadsavtalet och dess betydelse för IFN:s tillkomst.
Läs mer i IFN:s historiska skrifter
Texten är delvis framtagen med hjälp av AI.