Aktuellt

Vem älskar kollektivavtal?

2018-02-15

Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, presenterade på torsdagen rapporten "Hur fungerar kollektivavtalen?".

Färre är med i facket och det beror på ändrat beteende hos löntagarna snarare än strukturella förändringar på arbetsmarknaden, förklarar Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) i en rapport som presenterades i dag i Stockholm. Organisationsgraden har sjunkit med 16 procent, sa Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER. Rådet lyfter fram Tyskland som varnande exempel. Där har facklig anslutning fallit med nästan 30 procentenheter under de tre senaste decennierna. Det här visar att förändringar kan komma snabbt [även i Sverige], sa Calmfors.

AER förklarar att lägre facklig organisationsgrad minskar fackets möjligheter att tvinga företag att teckna kollektivavtal. "Därför blir det på sikt viktigare för avtalssystemets fortlevnad hur kollektivavtalen fungerar för företagen." Rådet har låtit utföra en enkätundersökning av hur företagen ser på kollektivavtalen.

– Generellt har företagen en förvånansvärt positiv syn på kollektivavtal, sa Lars Calmfors när rapporten presenterades.

60 procent av företagen skulle vilja teckna avtal även om fackets möjligheter att genom stridsåtgärder tvinga fram avtal minskade. Endast 15 procent skulle inte vilja det. Större företag är mer positiva till kollektivavtalen än mindre företag.

Lars Calmfors förklarade att kollektivavtalen är mer anpassade till stora än små företag. Synen på kollektivavtalen varierar kraftigt mellan olika branscher. Mest negativ är företagens inställning i byggbranschen. Den enda punkt där byggföretagen gör en förmånlig bedömning av sina kollektivavtal är ”ger företaget ett bra anseende”. Inom vård och omsorg, information och kommunikation samt juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ser företagen i princip vare sig negativa eller positivta effekter av kollektivavtalen förutom att avtalen ”ger företaget ett bra anseende”.

 

2018-02-15 AER Per Skedinger.jpg
Per Skedinger IFN och ledamot av AER, förklarade hur sifferlösa avtal fungerar.

 

Företag med sifferlösa avtal gör de mest fördelaktiga bedömningarna av avtalen. Rådet förklarar att detta "visar att sifferlösa avtal innebär större lönespridning och att lönerna reagerar mer på arbetskraftsbrist än annars".

– Sifferlösa avtal ger 2 till 3 procent högre timlön men inte höjd månadslön eftersom man går ner i arbetstid, sa Per Skedinger, IFN och ledamot av AER, när han presenterade delar av AER-rapporten. Han förklarade också att företag med sifferlösa avtal är mer nöjda än andra företag.

Rådet menar att det bör finnas starka drivkrafter för parterna att göra avtalen mer attraktiva för företagen: "Det skulle kunna ske genom mer av lokal lönebildning och större flexibilitet i fråga om vilka anställningsvillkor som avtalen reglerar."

 

2018-02-15 AER publik.jpg
Många var de intresserade som kom till seminariet i Stockholm där AER presenterade rapporten "Hur fungerar kollektivavtalen?".

 

Rapporten kommenterades av tre experter:

– Det är en mycket intressant rapport och ett viktigt bidrag till forskningen, sa Lena Granqvist, samhällspolitisk chef på Saco.

– Den här rapporten liksom alla andra rapporter från AER innehåller något nytt. Det är alltid roligt att läsa dessa rapporter, sa Åsa Olli Segendorf, enhetschef på Riksbanken.

- En väldigt bra rapport. Det är få saker i den som jag inte håller med om, sa Charlotta Stern, vice vd på Ratio.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion. I denna deltog Lars Calmfors, IFN och AER, Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal,                   Anna-Karin Hatt, vd Almega, Karin Johansson, vd Svensk Handel och Martin Linder, förbundsordförande för Unionen.

 

2018-02-15 AER panel.jpg
Från vänster ses Karin Johansson, Martin Linder, Lars Calmfors, Anna-Karin Hatt och Tobias Baudin.

Ladda ner rapporten

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se