Thomas Tangerås och Henrik Horn deltog vid American Economic Associations möte i San Diego. Porträttfoto: Karl Gabor.
Tillsammans har de utvecklat en teori för hur man ska förstå mellanstatliga investeringsskyddsavtal. Det finns internationellt ca 2 300 sådana avtal som skyddar utländska investeringar mot offentliga ingrepp av värdländerna, och även Sverige har ett stort antal sådana avtal.
Avtalen har på senare tid blivit mycket kontroversiella. Exempelvis handlade kritiken både av TTIP-avtalet mellan EU och USA och av CETA-avtalet mellan EU och Kanada i hög grad om investeringsskyddet. Framför allt kritiserades att dessa slags avtal ger privata investerare möjlighet att driva rättsliga processer mot enskilda länder utanför de inhemska rättssystemen.
Henrik Horn och Thomas Tangerås visar i sin studie att de enkla konfliktlösningsmekanismerna som finns i de flesta avtal kan ge tillräckligt investeringsskydd utan att snedvrida ländernas incitament att genomföra önskvärda miljöåtgärder och åtgärder inom andra områden. Rätt utformat kan därför investeringsskydd vara välfärdshöjande. Men författarna visar också att det är utlandsinvesterare som gör vinster genom avtal mellan utvecklade länder. De vinsterna sker på bekostnad av resten av samhället.