Aktuellt

EU och teknologiskiftet

2020-02-06

Fredrik Heyman i samtal med Olle Jansson, Uppsala Universitet och Björn Sandén, Chalmers tekniska högskola och moderator Cecilia Garme.

Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av bokserien Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet, som lanserades vid ett seminarium i Stockholm 5 februari. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

 

2020-02-05 Fredrik Heyman talar EuropaperspektivWEBB.jpg

Fredrik Heyman, IFN,  i samtal med Cecilia Garme.

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson skriver om digitaliseringens effekter på jobb-och produktivitetsdynamiken. Hur kan EU dra nytta av digital teknologi för att skapa nya jobb och samtidigt säkerställa att det ökade välståndet som följer av digitaliseringen kommer hela EU till del istället för att skapa ökade klyftor mellan länderna? Fredrik Heyman förklarade att forskningen visar att digitaliseringen förväntas ha stora effekter på jobb-och produktivitetsdynamiken men att EU hittills halkat efter USA och att det är väldigt stora skillnader gällande hur långt digitaliseringen kommit inom Europa. På frågan från moderatorn Cecilia Garme om vad han skulle ge för råd till EU:s politiker, svarade han:

– Man kan jämföra med de mikroreformer som gjordes i Sverige efter 90-talskrisen för att få ordning på ekonomin och vi kan se att de fungerade.  Det behövs ett antal mikroreformer även nu, sa Fredrik Heyman och förklarade att dessa skulle kunna underlätta för företagen att kunna utnyttja digitaliseringen för att bli mer produktiva och därigenom skapa nya jobb.

2020-02-05 Marten Blix i panel EuropaperspektivWEBB.jpg

Björn Lundqvist, Stockholms universitet, Pernilla Rendahl, Göteborgs universitet och Mårten Blix, IFN, med moderator Cecilia Garme.

Digitaliseringen ändrar också möjligheterna till beskattning, visar IFN-forskaren Mårten Blix och medförfattaren Emil Bustos i sitt kapitel. Skattesystemen har inte hängt med när vi konsumerar och producerar varor och tjänster på nya sätt.  Forskarna menar att det behövs ett nytt skattesystem som stödjer den strukturomvandling som är en konsekvens av digitaliseringen.

–Urholkade skattebaser är särskilt problematiskt för länder med omfattande välfärd och hög skatt på arbete, sa Mårten Blix. Till viss del kan skattesystemet kompensera för att digitaliseringen gör produktionsfaktorerna mer rörliga. – Risken är dock att åtgärderna förvärrar ekonomins funktionssätt och därmed försämrar tillväxten, avslutar Mårten Blix.

 Europaperspektiv är en tvärvetenskaplig publikation som årligen samlar svensk, aktuell EU-forskning inom ekonomi, juridik och statsvetenskap. Forskarna ger också policyrekommendationer. Lars Oxelheim är affilierad till IFN och sedan 23 år tillbaka redaktör för Europaperspektivs ekonominätverk.  Han beskriver bakgrunden till valet av årets tema, teknologiskiftet:

– Det kändes angeläget att ta upp detta ämne eftersom anledningen till att vi har en kris i ekonomin är att vi står i ett teknologiskifte och det håller tillbaka investeringarna. Det kräver en enorm omställningsförmåga på ett eller annat sätt i Europa. Det hotar demokratin om man inte handskas med det på rätt sätt, det hotar även produktiviteten, berättar Lars Oxelheim och tillägger – Man kan ju diskutera om det är ett skifte för den fjärde industriella revolutionen, som den ibland kallas, har kommit gradvis. Men vi har kommit till en kritisk tidpunkt och måste adressera detta nu.

Presentationen på Norra Latin i Stockholm direktsändes av SVT Forum. Förutom några av författarna medverkade även Energi-och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S), Samuel Engblom, Samhällspolitisk chef, TCO, Daniel Forslund (L) Innovationslandstingsråd, Jessika Roswall (M) Europapolitisk talesperson och Jon Simonsson, Ordförande i Kommittén för teknologisk innovation och etik. Lanseringen fortsätter nu med konferenser i Göteborg, Malmö, Helsingfors och Bryssel.

Läs mer om arbetet med Europaperspektiv i IFN:s nyhetsbrev

Se SVT Forums sändning här ( scrolla till ca 4:00)

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se