Aktuellt

IFN-forskning med bäring på coronakrisen

2020-03-20

Foto: Istock

Vi står mitt i en global kris vars like vi inte sett förut, världen stängs ned och ekonomin avstannar när exceptionella åtgärder vidtas. Samtidigt som myndigheter och länder gör allt de kan för att minska virusets spridning, faller börsen. Flera företag lägger varsel och oron för kommande arbetslöshet är utbredd. För att dämpa de samhällsekonomiska konsekvenserna har regeringen och riksbanken lanserat flera åtgärdspaket. Här samlar vi artiklar om forskning på IFN som kan appliceras på hanteringen av coronakrisen.

 

Lärdomar av tidigare kriser

Lars Persson är vice vd på IFN och forskar tillsammans med kollegorna Fredrik Heyman och Pehr-Johan Norbäck. De tittar bland annat på strukturreformer och vilka reformer som lyfte Sverige efter 90-talskrisen. Trots att coronapandemin är en unik situation finns det lärdomar att dra från tidigare ekonomiska kriser, anser Lars Persson:

– På kort sikt kommer hanteringen av krisen från ett ekonomiskt perspektiv vara inriktad mot att inte låta hjulen stanna fullständigt i ekonomin. I en situation där stora delar av samhället håller på att stängas ner på grund av en historiskt stor negativ chock, gäller det att se till att de som förlorar eller riskerar att förlora jobbet, får finansiellt stöd och att företag kan finansiera sin verksamhet och kunna betala sina anställdas löner så dessa fortfarande kan efterfråga varor och tjänster, säger Lars Persson. Det finns också en risk för utbudschock när leveranser inte kommer fram. Det kan leda till en samtida efterfråge-och utbudschock.

Enligt forskarna gör denna historiskt stora negativa efterfråge- och utbudschock den kortsiktiga krishanteringen av coronachocken mycket unik. Däremot kan vi försöka använda oss av lärdomar från tidigare ekonomiska chocker i Sverige när det gäller de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna. Samtidigt, betonar Lars Persson, måste vi inse att i den osäkerhet som råder kring den nuvarande situationen så är lärdomarna av hur tidigare chocker hanterats också förknippade med väldig osäkerhet. – Vi har helt enkelt aldrig tidigare varit i denna situation, säger Lars Persson.

Sverige har drabbats av omvärldschocker med jämna mellanrum sedan efterkrigstiden. Under 1970- och 1980-talen påverkades vi starkt av omvärldsfaktorer som exempelvis höjt oljepris. Vårt sätt att hantera kriserna har sett olika ut.

– Sverige valde initialt att ”stoppa huvudet i sanden” och försökte skydda sig mot omvärldsförändringar genom devalveringar och en rad reformer och regleringar som skyddade vissa typer av grupper, företag och anställda. Under 1990-talskrisen ändrades inriktningen på krisåtgärderna och Sverige och det svenska näringslivet öppnades upp och konkurrensutsattes, säger Lars Persson.

Makroekonomiska reformer som införandet av en flytande växelkurs, stabila budgetregler och en oberoende riksbank, brukar lyftas fram som förklaringar till hur Sverige lyckades vända utvecklingen efter 1990-talskrisen.  IFN:s forskning visar istället att en rad effektivitetshöjande reformer som genomfördes under 1990-talet, exempelvis avregleringar på produktmarknader, införandet av en ny konkurreslagstiftning, öppnandet för utländska direktinvesteringar, en omfattande skattereform och en mer decentraliserad lönebildning, också var avgörande för den framgångsrika strukturomvandlingen. Samtidigt ökade svenska företag sin användning av den nya informations-och kommunikationsteknologin i snabbare takt än företag i de flesta andra länder. Enligt Lars Persson fick allt detta sammantaget en positiv inverkan på jobb-och produktivitetsutvecklingen i de svenska företagen. I en nyligen publicerad forskningsartikel ––  ”Has the Swedish Business Sector Become More Entrepreneurial than the U.S. Business Sector––visar Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Fredrik Andersson att Sveriges näringsliv efter 1990-talskrisen och 15 år framåt i flera dimensioner varit mer entreprenöriellt, till och med mer entreprenöriellt än det amerikanska näringslivet.

– Sverige har haft en avsevärt högre andel nystartade företag och fler nya jobb har kommit från dessa. I USA har unga företags betydelse minskat under flera decennier. Här är utvecklingen inte densamma.

Hur kan man förklara det?

– Framförallt kan detta förklaras av en mycket dynamisk tjänstesektor där många nya jobb har skapats i små och medelstora svenska företag, säger Lars Persson.

En annan bidragande orsak till att ekonomin hämtade sig efter 1990-talskrisen är att arbetsproduktiviteten utvecklades starkt, visar IFN:s forskning. Det svenska näringslivet genomgick en fundamental omvandling där småföretag skapade jobb och där små företag som blivit stora skapade produktivitetstillväxt. Lars Persson ser flera faktorer som förklarar varför det svenska näringslivet hade en positiv jobb-och produktivitetsutveckling efter krisen i början av 1990-talet. Institutionella och teknologiska förutsättningar är avgörande för vilka företag som växer och skapar nya jobb. Teknikutvecklingen och globaliseringen innebär att olika typer av företag kommer att vara mer eller mindre effektiva under olika tidsperioder. Exempelvis har den tekniska utvecklingen under senare decennier inneburit att stora svenska tillverkningsföretag med fördel har utlokaliserat delar av sin verksamhet till mindre specialistföretag. Detta har medfört att fler har anställts i mindre företag, samtidigt som större företag har kunnat höja sin produktivitet.  Lars Persson säger att det är svårt att bedöma om den nuvarande krisen kommer att ha långsiktigt negativa effekter på denna gynnsamma utveckling.  Framför allt tillverkningsindustrin påverkas negativt när globala värdekedjor drabbas av förseningar av leveranser eller av att kunderna skjuter upp sina inköp, säger han. En konsekvens av coronakrisen kan bli att de multinationella företagen fortsätter att flytta produktionen närmare slutmarknaden för att minska riskerna. – Det kan minska produktiviteten men också ge länder som Sverige chansen att öka sin sysselsättning om rätt investeringar och rätt utbildningsinsatser görs, säger Lars Persson.

Relaterad forskning:

The Turnaround of the Swedish Economy: Lessons from Large Business Sector Reforms(Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck and Lars Persson), World Bank Research Observer, Vol. 34, Issue 2, August 2019.

Has the Swedish Business Sector Become More Entrepreneurial than the U.S. Business Sector?” (Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson and Fredrik Andersson), Research Policy, Vol. 48, Issue 7, 2019.

Who Creates Jobs and Who Creates Productivity? Small versus Large versus Young versus Old (Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck and Lars Persson), Economics Letters, Vol. 164, March 2018.

Digitization-based automation and occupational dynamics” (Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck and Lars Persson), Working Paper No. 1299, Research Institute of Industrial Economics, 2020, Economics Letter, Vol. 189, April 2020, forthcoming.

 

Pandemins effekter på globaliseringen

Hur påverkas globaliseringen av en pandemi som gör att länder stänger ner? Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, forskar bland annat om globalisering och ser att coronakrisen kommer att få stor påverkan på globaliseringen både på kort och lång sikt.

–  På kort sikt ser vi att land efter land stänger gränserna. Det ger stora kostnader, och även om syftet är uppenbart – att begränsa smittspridningen – skapar detta enorma kostnader med ganska osäkra fördelar: viruset har ju redan spritt sig till de flesta länder.
– På lång sikt ser det inte ljusare ut - bara mer osäkert. Världshandeln var kritiserad och ifrågasatt från många olika håll redan innan coronakrisen kom. Den ekonomiska globaliseringen framhölls exempelvis ofta som orsak till populismens framväxt - trots att ett sådant mönster är svårt att påvisa . Det finns därför en betydande risk att coronaepidemin - även om det skulle vara så lyckligt att den kan hanteras relativt snart - har gett världshandeln en betydande knäck, säger Andreas Bergh.

Lars Persson ser att den framtida globaliseringsprocessen i allt högre grad kommer att ske i tjänstesektorn. Med avancerad telekommunikation kommer tjänstejobb som tidigare inte var hotade av låglönekonkurrens nu konkurrensutsättas i en omvärld där samma tjänster nu kan utföras av arbetskraft  som har betydligt lägre löner. Lars Persson exemplifierar med plattformen Up Work:

– Med AI ( artificiell intelligens) och ML ( maskininlärning) börjar även avancerade tjänster som idag utförs av jurister och revisorer ersättas med avancerade datorprogram, säger Lars Persson och fortsätter  – För att minska smittspridningen är det just nu många arbetstagare som jobbar hemifrån med hjälp av avancerad, ny teknologi. Både företag och arbetstagare lär sig detta nya arbetssätt och därigenom påskyndas strukturomvandlingen.

I ett läge där länder sluter sig, infaller frågan om coronakrisen kommer att leda till en ökad protektionism och därigenom minskad globalisering. Lars Persson anser att den risken är överhängande och att det är fel väg att gå.

– Istället bör man införa reformer som ökar incitament för företagen att finna nya affärsmöjligheter, nyttja den nya tekniken, experimentera och växa – lokalt, regionalt såväl som globalt. Samtidigt är reformer som innebär ökad kvalitet, starkare incitament – och bättre möjligheter för utbildning och vidareutbildning – kanske ännu viktigare post-corona än pre-corona, där ny teknik kan ersätta alltfler arbetsuppgifter och omvärldschocker mycket snabbt kan förändra utbud och efterfrågan på olika typer av varor och tjänster, avslutar Lars Persson.

Relaterad studie:

"Globalization and Populism in Europe" ( Andreas Bergh och Anders Gustafsson), IFN Working Paper nr 1304.

 

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se