Aktuellt

Verktygen som tar oss ur krisen

2020-05-19

Den nya boken The Entrepreneurial Society – A Reform Strategy for Italy, Germany and the UK ger unika verktyg för att lösa Europas innovationskris, verktyg som är än mer viktiga efter coronakrisen. Mikael Stenkula, IFN, är en av författarna.

– Boken är unik så till vida att den baseras på ett europeiskt tvärvetenskapligt forskningsprojekt (FIRES) där man analyserat entreprenörskap och entreprenörskapspolitik ur ett brett perspektiv och ur många olika aspekter. Slutsatserna bygger på både historiska, ekonomiska och legala förhållanden och kombinerar data och metodanalys från flera olika discipliner, säger Mikael Stenkula.

Boken är en uppföljning på The Entrepreneurial Society – A Reform Strategy for the European Union där IFN-
forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson tillsammans med Mark Sanders, Utrecht University, tagit fram en plan för hur man kan stimulera entreprenörskap i Europa. För fem år sedan påbörjades projektet FIRES som skulle göra EU mer innovationsrikt och konkurrenskraftigt. I projektet samlades forskare från nio institutioner i nio länder för att tillsammans ta fram forskning kring vad som krävs för att EU inte ska halka efter gällande entreprenörskap och innovationskraft. I den nya boken, som avslutar projektet, applicerar forskarna analysmetoden på tre länder som representerar olika typer av europeiska ekonomier: Storbritannien, Tyskland och Italien.

EU är inte homogent, varje land är unikt med sin egen historia, kultur och traditioner vilket resulterat i att alla europeiska länder har utvecklat sina egna unika institutionella ramverk som är anpassade just för det egna landet, berättar Mikael Stenkula. Det finns ingen quick fix som passar alla.
– Att generellt lyfta fram en viss framgångsfaktor är svårt. Vi identifierar de vi bedömer vara de viktigaste flaskhalsarna i de olika ekonomierna som behöver åtgärdas, men samtidigt ska man vara klar över att alla faktorer hänger ihop på ett eller annat sätt, säger Mikael Stenkula och tillägger att det finns grundläggande förutsättningar som måste vara på plats, som exempelvis grundläggande fri- och rättigheter i kombination med ett fungerande och opartiskt politiskt och juridiskt system.

När FIRES-projektet påbörjades 2015, var stämningen i Europa dyster. Vi var påverkade av finanskrisen och mörka moln tornade upp sig vid horisonten. Idag står vi mitt i coronakrisen. Hur påverkar den entreprenörskapet och innovationsklimatet i Europa på kort och på lång sikt, tror du?

– På kort sikt innebär de restriktioner som politiker och myndigheter infört att man medvetet skadeskjuter en stor del av näringslivet och flera branscher har bokstavligen tvärnitat. Många små- och medelstora företag går en dyster framtid till mötes och vi ser nu bara början av den kommande kris som kan vänta runt hörnet i de prognoser om kraftigt stigande arbetslöshet och fallande BNP som media rapporterar om, säger Mikael Stenkula.

Han lägger till att de makroekonomiska åtgärder som man brukar ta till för att stimulera ekonomin i liknande situationer är tveeggade.
– Det finns ju en anledning till att vissa branscher helt tappat sitt kundunderlag med tillhörande efterfrågan och denna nedgång ska inte upprätthållas med stimulanser.
Vad behöver göras istället?
– Det behövs tillfälliga understöd till de företag vars verksamheter drabbas så att allt det arbete som många kämpande entreprenörer har lagt ner i sina företag inte ska gå till spillo över en natt på grund av en viruspandemi som är bortom deras kontroll, säger Mikael Stenkula.
Men coronakrisen skapar också nya möjligheter för ett kreativt entreprenörskap och innovationer, anser Mikael Stenkula. Affärsverksamheter som tidigare byggt på social interaktion skulle kanske kunna förändras och utvecklas och behovet av social distansering öppnar upp för nya typer av affärsmöjligheter. Samtidigt finns det branscher som ser ett uppsving. Det handlar till exempel om den digitala sektorn, något som Mikael Stenkula själv märker i sitt arbete där han numera undervisar universitetsstudenter digitalt.
Du pratar om kortsiktiga åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av coronakrisen. Vad behöver göras på lång sikt?
– Frågan är hur ekonomin kommer att se ut post-corona. Kommer vi att återgå till en ekonomi som ser ut såsom den gjorde innan pandemin eller kommer våra levnads- och konsumtionsmönster ändras påtagligt? Det senare kommer att kräva en ändrad struktur och uppbyggnad av näringsliv och företag. Oavsett vad, kommer en återuppbyggnad av allt som nu slås ut, eller en omfattande förnyelse av 
näringslivets utbud, att kräva entreprenöriell vilja och kompetens.

Är era modeller mer relevanta i dag?
– När vi började detta EU-projekt såg världen helt annorlunda ut. Storbritannien var fortfarande kvar i EU och något coronavirus hade gemene man aldrig hört talas om. Vår bok skrevs i en helt annan kontext och hade inte sin grund i en pandemikris som sökte lösningar. Men med det sagt så är behovet av entreprenörskap och framgångsrika innovationer avgörande för att en ekonomi ska kunna utvecklas och förnyas. Oavsett hur många länder som är med i EU och oavsett om vi lever under en pandemi eller inte, säger Mikael Stenkula och avslutar:– Jag skulle nästan kunna säga att behovet av entreprenörskap, om möjligt, är ännu större efter att denna pandemikris är över. De europeiska ekonomierna och näringslivet kommer att vara i starkt behov av att byggas upp och förnyas igen. Vår bok ger en bra grund för hur man kan försöka anpassa en framgångsrik entreprenörskapspolitik efter varje lands unika förutsättningar.

Här kan du ladda ned The Entrepreneurial Society – A Reform Strategy for Italy, Germany and the UK 

Här kan du ladda ned The Entrepreneurial Society – A Reform Strategy for the European Union 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se