Aktuellt 2013

Assar Lindbeck 20 år efter Lindbeckkommissionen

2013-05-29


20 år efter Lindbeckkommissionen publicerar Ekonomisk Debatt (nr 4/2013) ett temanummer om dess arbete. I ett inlägg skriver Assar Lindbeck att nya problem har dykt upp, exempelvis ”… finansiell stabilitet och långvariga övergångsproblem i anslutning till ökad invandring av lågutbildade.” Han menar att både ofullständigt lösta och nya problem är svåra att lösa utan blocköverskridande politiska beslut.

Mycket återstår att göra, enligt Assar Lindbeck: ”Jag syftar bl a på en gradvis avveckling av hyresregleringen och regelförändringar på byggmarknaden, en reformerad arbetslagstiftning som minskar klyftan mellan insiders och outsiders, en ökad satsning på kvalitet snarare än i huvudsak kvantitet i utbildningen på alla nivåer, fortsatt bevakning av att socialförsäkringarna förblir långsiktigt hållbara, minskning av återstående fickor av fattigdom och en bättre boskillnad mellan offentliga myndigheter (inte minst domstolar) och intresseorganisationer."

Assar Lindbeck om arbetsmarknaden:
”När det gäller åtgärder som ökar outsiders utsikter på arbetsmarknaden är viktiga exempel lärlingssystem, omskolning av outsiders och sänkta ingångslöner för lågutbildade och oerfarna. Eftersom det under de fyra senaste decennierna har uppkommit flera perioder med hög och långvarig arbetslöshet menar jag att det finns goda skäl att reformera lagstiftningen med sikte på att stärka outsiders ställning på arbetsmarknaden i förhållande till insiders.”

Om bostadsmarknaden:
”Givetvis behövs också andra åtgärder än en avveckling av hyreskontrollen, framför allt en omstöpning av byggnadsregler och tillståndskrav som försenar och komplicerar bostadsbyggandet. Men det är viktigt att ha klart för sig att det inte går att ”bygga bort” bostadsbristen så länge som hyresregleringen finns kvar.”

Om finansmarknaden:
”När kommissionen föreslog ett nytt regelverk för penningpolitiken försummade vi, liksom andra, frågan om stabilitet på finansiella marknader (”finansiell stabilitet”). I dag förstår vi att den frågan är minst lika viktig som en låg och jämn inflation, enligt min mening ännu viktigare. Men vem, eller vilka, ska ta ansvaret för finansiell stabilitet? Min personliga bedömning är att det övergripande ansvaret (”finansiell makro-tillsyn”) bör ligga hos centralbanken.”

Om krav på ett budgetöverskott på en procent av BNP:
”Enligt min mening vore det i dag mer logiskt att först ställa upp ett långsiktigt mål för statskuldens andel av BNP och att från detta mål härleda ett krav för budgetsaldots lämpliga utveckling. Om man exempelvis ställer upp som mål att statens nettoskuld på lång sikt ska vara noll procent av BNP klarar man detta mål om staten upprätthåller en balanserad budget i genomsnitt över konjunkturcykeln (i stället för att sätta upp ett överskottsmål); det gäller oavsett BNP:s tillväxttakt, så länge den är positiv.”

Om invandring:
”Invandring gör befolkningspyramiden mer gynnsam för samhällsekonomi och offentliga finanser i Sverige. Men det förutsätter en någorlunda hög sysselsättning bland invandrare. Som vi vet är den i verkligheten låg bland lågutbildade invandrare, särskilt för invandrare som fått asyl och för anhöriga.”
På tal om rika länders reglering av invandringen hänvisar Assar Lindbeck till Gunnar Myrdal som ”underströk redan för över ett halvt sekel sedan att välfärdsstaten i rika länder är vad han kallade ett ’nationellt projekt’. Det är bakgrunden till att det är nödvändigt att göra en avvägning mellan etiska önskemål om en humanitär asylpolitik, …” Och har man, fortsätter Lindbeck, bestämt sig för att reglera invandringen ”är det naturligtvis nödvändigt att avvisa de som fått avslag på sina ansökningar att stanna i Sverige. I annat fall blir talet om reglerad invandring ett slag i luften.”
”Det behöver inte vara ett uttryck för rasism när många, också jag, hävdar att svenska institutioner har svårt att klara nettoinvandring över en viss storlek på ett acceptabelt sätt. Frågan är värd en mer sansad diskussion än den som vi har haft under senare år.”

Om EU:
Genom att Sverige blev medlem i EU 1995 har förutsättningarna för inhemsk ekonomisk politik förändrats sedan Ekonomikommissionen lade fram sin rapport. En viktig konsekvens är att svensk ekonomi har internationaliserats ytterligare. ”… det tycks också finnas en inneboende dynamik i EU-samarbetet i riktning mot ständigt ökad centralism också när det inte är fråga om gränsöverskridande verksamheter.”
”Sverige bör, enligt min mening, ha en dubbel strategi i vårt arbete inom EU: att dels vara pådrivande när det gäller EU:s roll att påverka gränsöverskridande verksamhet, dels verka återhållande när det är fråga om centralisering av politiska beslut till EU-nivå i andra syften.”

Läs Ekonomisk Debatt nr 4/2013

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se