Aktuellt 2013

Korruption på svenska

2013-04-09

Richard Öhrvall och Andreas Bergh.
Richard Öhrvall och Andreas Bergh.

Tänk om Sverige är som Island, varnar forskaren Andreas Bergh och hänvisar till rapporten ”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska”. Rapporten släpptes 9 april och har IFN-forskarna Andreas Bergh och Richard Öhrvall som medförfattare. Island ansågs i princip korruptionsfritt ända till dess att finanskrisen blottlade oegentligheter.

”Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska” är skriven av Andreas Bergh, docent i nationalekonomi IFN, Gissur Ó Erlingsson, fil.dr i statsvetenskap och docent vid Linköpings universitet, Mats Sjölin, professor i statsvetenskap, Linnéuniversitetet, och Richard Öhrvall, fil.mag. statsvetenskap IFN.

 

I studien har korruption definierats bredare än i lagens mening, dvs. inte bara mutor och bedrägeri utan ”maktmissbruk som gynnar en själv och/eller ens närmaste på bekostnad av skattebetalarna”.
Det visar sig att närmare 25 procent av svenskarna tror att politiker är inblandade i korruption och nästan hälften menar att det är vanligt att politiker och tjänstemän missbrukar sin makt/förtroendeställning för att få egna eller fördelar för sina närmaste. Svenskar uppfattar att det förekommer korruption i betydligt större utsträckning jämfört med övriga nordiska medborgare. Detta trots att samtliga nordiska länder ligger i topp på de internationella listorna över korruptionsfrihet.
”Detta är överraskande”, menar forskarna, eftersom det rör sig om länder som vi har mycket gemensamt med rörande traditioner, kultur och institutioner. ”Skillnaden är ett faktum som vi inte finner någon uppenbar förklaring till.”
- Medborgarnas uppfattning är viktig och bör tas på allvar oberoende av hur omfattande korruptionen är, säger Richard Öhrvall när svenskarnas negativa inställning kommer på tal. De negativa effekterna finns dokumenterade i empiriska studier.
Rapportförfattarna anser att korruption har ”en rad negativa återverkningar på det ekonomiska och politiska systemet”: konkurrensen snedvrids, företagens investeringsvilja minskar och viljan till entreprenörskap sjunker. Dessutom hotar korruption rättssatens legitimitet, sänker förtroende för viktiga samhällsinstitutioner och minskar tilltron till marknadsekonomiska processer.
Korruption är också dyrt. I ett hypotetiskt exempel – jämförelse mellan Island och Sverige där det antas att man i båda länderna har problem nepotism, vänskapskorruption och förtroendemissbruk –visardet sig att effekterna av korruption kan betyda minst 0,25 procentenheter lägre årlig ekonomisk tillväxttakt, vilket motsvarar 9 miljarder kronor på årsbasis.

IMG_0056

I bilden ses från vänster Richard Öhrvall, IFN, Lars Heikensten, ordförande ESO, och Andreas Bergh, IFN, under det seminarium i Rosenbad där rapporten om korruption presenterades den 9 april, 2013.


Det är framför allt på kommunal nivå som korruption ingår i den politiska verkligheten. ”Kommunerna ansvarar för 75 procent av välfärdstjänsterna” påpekar Andreas Bergh:
- En hypotes att korruptionen är större på kommunal nivå är att detta beror på organisatoriska förändringar under de senaste 30 åren.
Faktum är också att korruption förekommer oftare på vissa områden än andra – områden som till stor del är kommunernas ansvar: I första hand teknisk förvaltning och i andra hand plan- och byggfrågor. Inom ”näringsliv och turism” förekommer också korruption i en relativt sett större omfattning.
Andreas Bergh säger att den kommunala revisionen inte är så kraftfull som den borde vara. De som reviderar står inte sällan allt för nära de som granskas. De kommunala bolagen är dessutom ett ”olyckligt mellanting” mellan ett fungerande bolag och allmännytta. För det tredje så har privatiseringar inneburit ökade upphandlingar inom allt fler områden, och upphandling är ett dokumenterat riskområde för korruption. Ytterligare sten på bördan är att Lagen om offentlig upphandling (LOU) är krånglig.
Andreas Bergh och Richard Öhrvall diskuterar kommunalpolitikers roll och konstaterar att deras ansvar vuxit avsevärt under senare decennier. Samtidigt är få av dessa heltidspolitiker utan förlitar sig på tillgänglig administration. ”De är i ett enormt underläge i förhållande till förvaltningen” konstaterar Andreas Bergh.
Så vad kan makthavarna göra för att säkra ett korruptionsfritt samhälle?
Rapportförfattarna föreslår tre konkreta åtgärder:
- Kreativt användande av informations- och kommunikationsteknik så att medborgarna enklare kan se var deras skattepengar tar vägen. Detta gäller bland annat upphandling.
- Granska årligen verksamhet och ekonomi i slumpmässigt utvalda kommuner, inklusive kommunala bolag. ”Arbetet skulle kunna ledas av Ekonomistyrningsverket, Statskontoret eller Riksrevisionen (alternativt av en ny institution).”
- Skapa en mer oberoende kommunal revision bland annat genom att ta fram en redovisningsstandard för kommunal verksamhet. ”Den kommunala revisionen har under lång tid kritiserats för att vara tandlös, och även om det skett skärpningar i regelverket tycks de senaste årens utveckling snarast ha gått åt fel håll” skriver rapportförfattarna.
Två ofta förekommande påståenden vederläggs i ESO-rapporten: inget tyder på att storlek på den offentliga sektorn skapar korruptionsproblem eller att fler kvinnor i politiken skulle minska korruptionen.

Läs rapporten

Se webbsändning av seminariet där rapporten presenterades

Text: Elisabeth Precht



 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se